ARKO nr1 2021

Narkotikafrågan • 1/2021 17 Jag har stämt träff med Ulric Hermansson en förmiddag i decem­ ber. Han är forskare och föreläsare inom alkohol- och narkotika­ problem på arbetsplatsen. Han har suttit i RNS förbundsstyrelse under lång tid, har en lång och gedigen yrkeskarriär och erfaren­ heter som är viktiga att sprida och bevara, tänkte jag. Därför är jag nyfiken på hur engagemanget har hållits levande i honom, under alla dessa år. – Jag har alltid varit engagerad sedan jag började se kon­ sekvenser för enskilda med beroendeproblem. Jag tycker både alkohol och narkotika är riskabelt för såväl enskilda som samhäl­ let. Tror att vi är särskilt sårbara i öppna och liberala samhällen. Under mina första år som socialarbetare fokuserade vi främst på att förhindra att ungdomar skulle börja använda narkotika. Fokus var tidig upptäckt. Vår bild av ”äldre människor” med narkotika­ problem var personer som var arbetslösa och till viss del soci­ alt utslagna. Men vi var okunniga. Självklart finns även narkotikan bland de som hade ett arbete. När jag diskuterade frågan med bland annat Nils Bejerot väcktes tanken att narkotikaanvändning kunde äventyra både säkerheten på arbetsplatser och ytterst tro­ ligen även produktiviteten. Vanligtvis försöker man skapa opinion kring narkotikafrågan genom att hänvisa till social utslagning som den yttersta konsekvensen men eftersom arbetsplatsen och yrkesverksamma medborgare bildar stommen till samhällsekono­ min, tänkte vi oss att arbetslivet var en viktig arena för konkreta åtgärder. – Efter en resa till USA, där förekomsten av narkotika på ar­ betsplatserna både var och är mycket högre, så började jag och kollegor fundera på hur det var möjligt att identifiera narkotikaan­ vändning på en arbetsplats. Uppenbart var tester, då urinprov, en metod att använda sig av. Slumpmässiga tester visade sig vara effektiva vad gäller att identifiera. I kontakt med aktiva narkotika­ användare på arbetsplatserna bekräftades denna bild. Narko­ tikaanvändarna tyckte det var störande när vi kom dit och ville testa. Bara det faktum att vi kunde försvåra logistiken kring miss­ bruket fick alltså effekt, och i efterhand var dessa missbrukare tacksamma för det stöd kontrollerna innebar. – För att implementera testning i större utsträckning behövs självklart såväl policy som viss utbildning kring narkotikapreven­ tion på arbetsplatsen. Där finns i huvudsak två olika utmaningar. Dels att få företag och organisationer att utforma policys som är tillräckligt konkreta för att vara användbara – i många fall såg vi att arbetsplatserna helt enkelt kopierade strategin för alkoholpre­ vention och lade till narkotika – och dels att få arbetsplatserna att använda säkra testmetoder. En central fråga för några av oss som arbetat med frågan om kontroller på arbetsplatser har just varit att så långt som möjligt garantera testernas tillförlitlighet. I samband med att Ulric Hermansson förklarar bakgrunden till narkotikatestning på arbetsplatsen kommer frågor slag i slag som är flitigt återkommande i den samtida debatten: Har arbetsgivare verkligen rätt att kräva testning av de anställda? Är inte testning kränkande gentemot den personliga integriteten? –Det är samma frågor idag som har debatterats sedan jag började intressera mig för detta, men på många områden finns redan praxis från Arbetsdomstolen och Europadomstolen som ger arbetsgivare stöd att genomföra narkotikatester. Ulric Hermansson hänvisar bland annat till AD 1998 nr 97, där frågan var huruvida en lokalvårdare på ett kärnkraftverk var tvungen att underställa sig narkotikatestning, trots att inga miss­ tankar om narkotikaanvändning fanns. Fackförbundet som före­ trädde lokalvårdaren menade att drogtestning innebar en form av omvänd bevisbörda, där den enskilde var tvungen att bevisa sin egen oskuld. Domstolen gjorde dock en intresseavvägning mel­ lan integritetskränkningen som testerna innebar och arbetsgiva­ rens behov av att säkerställa en narkotikafri arbetsplats. Slutsat­ sen blev att narkotikatestningen godkändes eftersom vikten av narkotikafrihet vägde tyngre än den personliga integriteten i sam­ manhanget. – Jag tycker det är intressant när det kommer till integritets­ frågorna i den allmänna debatten, hur mycket man pratar om den enskilde medborgarens integritet. Och jag kan ju förstå känslan som ligger bakom det hela. När jag själv blir stoppad av polisen som tvingar mig att blåsa, visst sjutton blir jag lite kränkt. Jag som vigt hela mitt yrkesliv åt att jobba med alkohol- och narkotikapre­ vention, att de har mage att testa mig. Men det handlar ju faktiskt inte bara om min integritet. Det finns arbetskamrater, institutioner och företag, vars integritet och trovärdighet är sammankopplade men min alkohol- och drogfrihet. – Ur det perspektivet menar jag även att drogtester har en plats genom sitt symbolvärde, även på arbetsplatser med låg förekomst. Ett bra exempel är när flera företag i Sundsvall gick } HALLÅ DÄR...