ARKO nr1 2021

Narkotikafrågan • 1/2021 19 INBLICK: DROGER INOM POLISEN Under ett flertal år har det höjts röster om att Polismyndigheten bör införa slumpvisa drogtester hos de anställda. Bland andra SNPF (Svenska Narkotikapolisföreningen) har lyft frågan vid ett flertal tillfällen. I den offentliga statistiken kan man utläsa att an­ talet anmälningar som upprättats om narkotikabrottslighet bland polisanställda och polisstudenter ökade kraftigt under 2019. Tidigare låg antalet på 15-20 anmälningar per år men under 2019 så upprättades cirka 40 anmälningar. Under våren 2020 uttalade sig Ebba Sverne Arvill, som är chef för avdelningen för särskilda utredningar, SU, i Polistidning- en om att man även sett en ökning i antalet tips som rör poliser och polisstudenter som hanterar eller missbrukar narkotika. SU är en fristående och oberoende del av polisen där man utreder brottsmisstankar mot bland annat poliser, åklagare och domare. Ebba Sverne Arvills uttalanden grundar sig även i en rapport från 2019, där SU föreslår till Polismyndigheten att man bör införa slumpvisa drogtester bland polisanställda. Henrik Thelander är chef för spanings- och ingripandeenhe­ ten inom SU, och har varit delaktig i framtagandet av rapporten. Jag kontaktar honom för att ställa lite frågor gällande problemet med narkotika inom poliskåren, och hur polisen arbetar för att uppdaga och motverka detta. Kan du berätta om din roll, och din enhet som jag förstått är relativt nystartad? – Jag är chef för spaningsverksamheten inom SU, som star­ tades under hösten 2018. Man kan säga att vi har varit igång näs­ tan exakt ett år nu, eftersom det tar lite tid i början att bygga upp en ny verksamhet. Innan detta var SU beroende av Polismyndig­ hetens spaningsresurser. Att vi fick en egen spaningsenhet var en naturlig utveckling av verksamheten. Vad innebar det för verksamheten att SU fick en egen spanings­ kapacitet? – Även om SU ska få den hjälp vi behöver från övriga enhe­ ter inom polisen så kan det ju i verkligheten vara svårt att få hjälp ibland, det görs alltid en prioritering och ibland kunde vi inte gå vidare med vissa saker, framförallt underrättelsespaning och så­ dant. Så egen spaningskapacitet var ett välkommet tillskott, även för att ytterligare förstärka vårt oberoende och vår integritet. Den information vi hanterar är många gånger mycket känslig och nu har vi bättre kontroll över denna. Ibland kan det även handla om information som inte är sann, men då att vi har vår egen spanings­ verksamhet minskar risken för informationsläckor och för den stigmatisering som kan uppstå om osann information läcker ut. Känner du att ni räcker till för att hantera de tips och de ärenden som kommer in till er? – Självklart får även vi prioritera, men som det ser ut idag så har vi en tillräcklig förmåga bedömer jag. SU kommer att behöva följa en utveckling av Polismyndigheten, och inom andra områ­ den kommer det behövas ett tillskott i takt med att hela myndig­ heten växer. Vi hanterar ju inte bara polisanställda utan även åkla­ gare, domare och nämndemän. Men som det ser ut just nu är vi tillräckliga. I en artikel i Polistidningen påstår Ebba Svenne Arvill att anta­ let tips som kommer in angående poliser som använder och hante­ rar narkotika ökar, är det en bild som du delar? Och har denna trend även hållit i sig under 2020? – Det är en bild som jag delar. Dock har vi inte summerat 2020 fullt ut ännu, så jag kan inte uttala mig om det, men trenden ser likadan ut bedömer jag. Det finns en tydlig trend, vi får mer infor­ mation om narkotika, tablettmissbruk och även dopning. Ebba Sverne Arvill uppgav i artikeln att många av tipsen rör po­ lisutbildningen, vilket oroade henne. Kan man se att ökningen även finns utanför polisutbildningen, eller är detta något som går att koppla till den ökade antagningen till polisutbildningen? – Problemet finns även utanför Polishögskolan, och dessut­ om inte bara inom polisen. Tips och ärenden rör även andra per­ sonalkategorier såsom åklagare, domare och nämndemän. Men antalsmässigt är det flest inom polisen, eftersom det är den per­ sonalmässigt största gruppen som vi hanterar. Med det sagt så finns det absolut ett ökat inflöde och en koppling till den ökade rekryteringen. Det finns en trend av drogliberalisering i samhäl­ let, framförallt bland ungdomar, och det påverkar även oss. Även internationellt sett kan vi se att andra polismyndigheter har sam­ ma problem. Kan man bedöma hur stort mörkertalet är? – Det är naturligtvis svårt att uppskatta mörkertalet, men en­ bart att det finns ett mörkertal är bekymmersamt med tanke på konsekvenserna som det kan innebära när en person inom rätts­ väsendet befattar sig med droger och kriminalitet. Det är oer­ hört förtroendeskadligt. Slumpmässiga drogtester skulle därför kunna vara en bra åtgärd anser jag. Även i takt med att vi inom SU får en ökad kapacitet och kan bearbeta fler av de tips som } Narkotikamissbruk och slumpvisa drogtester inom polisen Henrik Thelander är chef för spanings- och ingripandeenheten vid SU, Särskilda utredningar, inom Polismyndigheten. FOTO POLISEN