ARKO nr1 2021

Narkotikafrågan • 1/2021 21 DROGTESTER I SKOLAN Skolor och kommuner som inför en drogpolicy med slumpvisa drogtester ifrågasätts och möter ofta kritik. Det sker genom över­ klaganden av beslut till förvaltningsrätten, anmälningar till Skol­ inspektionen och debattinlägg i tidningar och tidskrifter. Genom­ gående är att kritiken bygger på missförstånd och okunskap om hur skolorna arbetar med drogtestning. Här är några vanliga påståenden och missförstånd: Drogtestningen är övervakad och därför integritetskränkande. Slumpvisa drogtester i skolan är inte övervakade. I de få fall detta förekommit har skolan rekommenderats att ändra rutinerna. Drogtester strider mot lagen och Barnkonventionen – Skol­ inspektionen avråder. Drogtestning är frivilligt och både elev och vårdnadshavare måste lämna sitt samtycke. Eleven har alltid rätt att avstå. Skol­ inspektionen har i alla år hävdat att frivilligheten inte kan eller är svår att säkerställa och därför strider mot lagen och avråder där­ för skolan från att använda slumpvisa drogtester. Skolinspektio­ nen är dock ingen rättsinstans och rättsläget är klart sedan JO:s avgörande i fallet med Brinellgymnasiet i Nässjö 2010. JO:s be­ slut har också bekräftats av förvaltningsrätten och kammarrätten. När det gäller Barnkonventionen som nu är svensk lag fann den statliga utredning som utredde hur Barnkonventionen stäm­ de med svensk rätt att den svenska narkotikalagstiftningen inte strider mot Barnkonventionen. Det saknas vetenskaplig evidens för att drogtester har effekt på elevers narkotikaanvändning. Det finns ett fåtal amerikanska randomiserade och kontrollerade studier i skolmiljö som redovisats av SBU och EMCDDA. Dessa studier ger inte tillräckligt stöd för att drogtestning ska rekom­ menderas utan mer forskning behövs. Kritikerna till slumpvisa drogtester i skolan hänvisar till och nöjer sig med dessa studier. Utöver detta finns ett antal enklare studier i skolmiljö som visar vissa positiva effekter på flera indikatorer. Även en mindre svensk studie i gymnasieskolan finns som visar på effekter på elevernas attityder. Det finns även studier gjorda i arbetslivet och det amerikanska försvaret som visar på olika positiva effekter av drogtestning så som nivå på användningen, sjukfrånvaro, upp­ sägningar och risker för olyckor i arbetet. Till detta kommer be­ prövad erfarenhet från ett betydande antal svenska gymnasie­ skolor som arbetat med detta under en längre tid. Det ska också tilläggas att den modell som svenska skolor tillämpar skiljer sig från de amerikanska experimentskolor som studerats och att drogtestningen endast är en del i en samman­ hängande policy med flera insatser. Till detta ska också läggas den forskning och kunskap som finns om hur kombinationen av regel-upptäcktsrisk-konsekvens påverkar beteendet, något som är väl känt inom trafikforskningen. Vid en sammanvägning av allt detta är slutsatsen att det finns till­ räcklig evidens och kunskap för att använda slumpvisa drogtes­ ter i skolmiljö. Men detta är en ny praktik i svenska gymnasiesko­ lor och mer forskning behövs. Med ett stort antal skolor som nu tillämpar detta finns också förutsättningar att göra fler studier. Elever som vägrar drogtest eller testar positivt stängs av från skolan. Ett återkommande argument mot drogtestning är att skolor stänger av elever som inte vill lämna drogtest eller testar positivt. I några fall har skolor stängt av elever i sådana situationer på ett fel­ aktigt sätt och fått berättigad kritik från Skolinspektionen. Detta gäller dock inte skolor som infört drogpolicy med slumpvisa drog­ tester. Förklaringen är att dessa skolor varit mycket noggranna med utformningen av sin policy och sina rutiner och att de därför arbetar mer genomtänkt och medvetet än en del andra skolor och där omsorgen om eleverna är det centrala. Skollagen och arbetsmiljölagen ger möjlighet att i vissa fall stänga av elever från undervisningen. I situationer där elever inte vill lämna drogtest eller testat positivt kan skolan efter en riskbe­ dömning tillfälligt stänga av eleven från ett praktiskt moment, där­ emot inte från teoretisk undervisning. Syftet med en tillfällig av­ stängning är att minska risken för skador och olyckor men där skolan samtidigt är skyldig att erbjuda eleven stöd och hjälp för att klara och fortsätta studierna. Skolan ska satsa på andra förebyggande insatser i stället för drogtester. Ofta ställs drogtester i motsättning till andra förebyggande in­ satser. Drogtester utesluter inte andra insatser men löser heller inte problemet. Drogtester är en insats tillsammans med flera in­ satser inom ramen för en förebyggande drogpolicy. Avgörande är en väl fungerande skola med trygg arbetsmiljö och goda rela­ tioner och som är en viktig skyddsfaktor. Andra insatser kan vara att ANDT-frågor behandlas i undervisningen, särskilda socialpe­ dagoger och skolvärdar, narkotikasök med hund och säkerhets­ åtgärder i och runt skolans lokaler. Utifrån en läges- och riskana­ lys kan skolan bedöma vilka insatser man ska arbeta med och där slumpvisa drogtester kan vara en insats. Men det är helheten som är avgörande. n Missförstånd och okunskap om drogtester i skolan vanligt Staffan Hübinette Staffan har bl a skrivit boken Vägar till en narkotikafri skola , och är också flitigt anlitad som föreläsare inom narkotika­ prevention. Läs mer omNarkotikafri Skola på www.narkotikafriskola.se