ARKO nr1 2021

24 Narkotikafrågan • 1/2021 CORONA OCH SKOLAN Det råder delade meningar och erfarenheter av att arbeta med elevhälsa på distans. Beroende på vilken yrkesroll man har i elev­ hälsan men också beroende på vilken typ av elevgrupp man arbe­ tar för. En del upplever att det funkar minst lika bra att ha video­ samtal som samtal IRL (in real life). Andra säger att det är svårt att bygga relation med elever man inte träffat innan. Några har föreläsningar och informationstillfällen digitalt, vilket funkar bra. Det finns en känsla av att vi "missar" en del elever i och med distansundervisning. Att vi inte får kunskaper om eller upptäck­ er elever i behov av olika typer av stöd. Men vi kan inte heller säga säkert att det är på grund av pandemin eller om det är andra fak­ torer som spelar in. Förebyggande och hälsofrämjande arbete har vi fått backa med då själva undervisningen har fått företräde och lösningar på hur den bäst ska genomföras och bedrivas varit i fokus. Möten och andra forum sköts som vanligt, men digitalt. Det är svårt att svara på hur pandemin påverkat elevhälsans arbete då det är individuella faktorer och olika yrkesroller som spelar in men också vilken typ av arbete inom elevhälsa som bedrivs. n I och med att gymnasieskolan har haft stora delar av undervis­ ningen på distans innebär det för elevhälsan att kontakt med lärare och elever till stor del sker på distans via digitala verktyg, något som har fungerat relativt väl. Då elevhälsan består av flera professioner med olika arbetsuppgifter påverkas också ens arbete olika, det som kan fungera bra digitalt för specialpedago­ gen fungerar kanske inte så bra för kuratorn osv. För vissa har distansundervisning fungerat väl och insatser via elevhälsan som tidigare krävts har avslutats på grund av att behovet upphört medan det för andra har krävts nya former av stöd. Framförallt under våren var det ett ansträngt läge både för lärare och elever, nya rutiner och arbetssätt skulle hittas vilket tog mycket kraft och energi av samtliga, att då arbeta för en före­ byggande och främjande elevhälsa var inte högsta prioritet vilket har gjort att övergripande frågor och utvecklande av arbetssätt har fått stå tillbaka för andra frågor och diskussioner, i övrigt har arbetet fortsatt som tidigare med att utreda och stödja eleverna att nå kunskapsmålen. n 2020 blev ett år som vi inte kommer glömma. För vem kunde väl tro att något så litet skulle ”slå ut en hel värld”, fattig som rik. För skolan och gymnasiet i synnerhet blev det stora förändringar redan i mars månad när det infördes distansundervisning med kort varsel. Hos oss fick vi besked att det kunde bli distansunder­ visning och två dagar senare var det sjösatt. Det innebar en både praktisk och mental kullerbytta för pedagoger och elevhälsoper­ sonal att ställa om och hitta digitala rutiner. För elevhälsopersonal innebar det att mycket kontakt fick ske via mobil, digitala system som Teams, skolportaler och mail. Elev­ er som var svåra att nå eller elever som behövde mer stöd fick vi uppsöka/träffa genom hembesök eller planerade ”walk and talk”. Vi skolsköterskor uppfattades av beslutsfattare och chefer som att vi ”inte hade något att göra – då vi inte hade elever på skolan” så i ett huj fick vi besked om att vi skulle omplaceras. Efter snabba reaktioner från oss, så hette det att vi skulle ”läras upp” för att kunna rycka in i hemsjukvården om det blev kris. Detta kände vi var helt ok men det slutade med att vi var där som resurs trots att deras verksamhet fungerade i två månader. Eftersom hälsosam­ talen inte blev gjorda av någon annan så fick vi till sist säga ifrån att vi måste vara på våra egna arbetsplatser och fick även vår egen chef att lyssna. Klippans gymnasieskolor arbetar ju väldigt aktivt med generella drogtester och har en väl inarbetad rutin som innebär att vi testar 1-2 klasser i veckan. Detta arbete påverkades väldigt mycket, så klart, då eleverna inte var i skolan. Det var med stor lättnad som höstterminen gick igång på traditionellt sätt och vi kunde ta upp vårt drogförebyggande arbete. Detta fungerade väl ända fram till höstlovet då smittspridningen av covid ledde till restriktioner om hur mycket vi fick förflytta oss mellan skolor med mera. Det åter­ infördes distansundervisning i december och den kvarstår ännu till stor del så vi måste tänka om. I skrivande stund kommer elever­ na att börja komma tillbaks för sina praktiska lektioner och vi kom­ mer försöka återuppta testningen genom att vi inte blandar per­ sonal mellan skolorna utan vi får hålla oss till våra egna enheter. Det finns ändå ett ljus i mörkret. Det har blivit mer tid att titta på vissa delar som vi behövt utveckla och framför allt har vår sam­ ordnare Henry Danielsson tagit fram en Excel-fil där man kan sammanställa svaren och få ut resultat. Vi har även diskuterat inom elevhälsan och med Ferle om deras uppfattning om saliv­ tester. Vi tittar på hur man kan komplettera de generella testerna med denna testning – kanske som en motsvarighet till alkolås. n Förebyggande arbete och elevhälsa på distans Coronapandemin har påverkat skolan på flera sätt, inte bara undervisningen utan även elevhälsans arbete. Med distansundervisning påverkas kontakten med eleverna. Vi kontaktade tre gymnasieskolor som sedan länge också arbetar med slumpvisa drogtester för att fråga om detta: Hur har elevhälsans arbete påverkats under coronapandemin? TEXT PERNILLA BORG Elevhälsoteamet Lars Kaggskolan, Kalmar Hushagsgymnasiet, Borlänge Tegelbrukskolan/Elevhälsan Klippans Gymnasieskolor