ARKO nr1 2021
Narkotikafrågan • 1/2021 5 REDAKTION OCH LEDARE Tror du på ett narkotikafritt samhälle? ”Tror du verkligen på ett narkotikafritt samhälle?” Den frågan får jag då och då. Frågan kan komma från en vän, en journalist, från väntat håll eller oväntat håll. Jag brukar svara att jag önskar alla barn en drogfri uppväxt och att jag tror på en narkotikafri skola. Jag är övertygad om värdet av drogfria föräldrar och drogfria arbetsplatser. Jag tycker det är helt självklart med drogfria an stalter och med nolltolerans på behandlingshem. Så länge det föds nya generationer barn – som sen växer upp till tonår ingar – kommer nya droger, nya sätt att sälja och köpa och smuggla droger på. Så länge politiken fylls på med nya unga politiker och nya politiska kon stellationer måste vi upplysa, diskutera och debattera frågan och arbeta för färre droger och mer drogfrihet. Så länge behöver vi arbeta för ett narkoti kafritt samhälle. Alltid, alltså. Jag vet inte om Arbetsmiljöverket, Suicide Zero, Nollvision i trafiken får frågan om de verkligen tror på en nollvision. Jag tror att de, liksom vi, har en plan och en vision att situationen ska bli bättre och att vi kör mot målet. Pandemin påverkar. Fler söker hjälp hos anhörigföreningar. Våld i hem met har ökat. Tullen tar inte färre men större beslag av narkotika. Färre än vanligt har avlidit i arbetsplatsolyckor 2020, lyckligtvis. Droger och dödsolyckor på arbetsplatser kan höra ihop. Vi tar upp ämnet i årets första nummer av Narkotikafrågan . För vi tycker det är viktigt, väldigt viktigt. Att hitta påsar med marijuana i förskolans sandlåda. Att behöva kolla efter kanyler på skolgården innan barnen får leka. Det är sannerligen droger på arbetsplatsen som kan drabba även våra minsta. Det sker i småstäder, det sker på Söder i Stockholm. Det får mig att osa. Nolltolerans på skolgår dar och lekplatser, kan någon ifrågasätta det? Hur presidentbytet i USA påverkar vår narkotikapolitik i Sverige vet vi inte riktigt ännu. Ju fler länder – och som i USA, delstater – som avkrimina liserar eller legaliserar cannabis desto mer kommer vi få se av konsekven serna av detta experiment på människor. Unga människor. Vi följer utvecklingen, vi omvärldsbevakar och följer debatten och vi del tar i den. Färre än vanligt har avlidit i arbetsplatsolyckor 2020, lyckligtvis. Droger och dödsolyckor på arbetsplatser kan höra ihop. Jag är övertygad om att fler behöver ta ställning, ha #drogkurage och lämna prestigen hemma. Jag tror på engagerade politiker. Som ser farorna med uppgivenhetspolitik. Som inte viker sig för de som enbart ser lösningen på narkotikafrågan som medicinsk. Som ger polisen och tullen verktyg att komma åt post och digitala meddelanden med droger och information som gagnar kriminella och sänker ungdomar. Som vågar stå upp när det blåser narkotikaliberala vindar. Jag tror på tydlighet och lyhördhet och samarbeten som får det att sprudla. RNS har aldrig paddlat i mitten. Vi har aldrig trott på uppgivenhets politik. Vi känner sällan hopplöshet och tror inte att det finns några hopp lösa fall. Målbilden vet ni. Hoppas vi syns och hörs här, i media, på Drugnews och i Narkopodden . Följ oss och följ med oss på vägen! n JESSICA VIKBERG Vilket samhällsansvar har företagen? Unga exponeras för narkotika i allt högre grad. Narkotika är lätt tillgängligt, bara ett knapptryck bort. Marknadsföringen av canna bis ökar. Trots forskning och ökad kunskap om risker och skadeverkningar associeras can nabis allt mer med hälsosam livsstil, medicin, wellness och fashion. Ungas syn på risker med cannabis förändras och en normalise ring sker. Mer och mer börjar man se annonser på svenska webbsajter och tidningar för CBD-produkter med medicinska säljargu ment. Vad sänder det för signaler till konsu menten? CBD är förbjuden i kosmetiska produkter. Däremot är syntetisk CBD tillåten. Canna bisfrön är också lagliga eftersom de var ken innehåller THC eller CBD. Produkten "Makeup Revolution sativa collection" säljs bland annat på Lyko.se, Zalando.se och cdon.se. ”Forever Flawless Chilled with Cannabis Sativa” är en ögonskugga-palett med canna bissymboler och färger med missbruksrelate rade namn. I beskrivningen står: ”Denna grönt tonade palett ger goda vibbar”. Detta visar hur företagen utnyttjar canna bistrenden för att locka kunder. Vilket ansvar har de egentligen? Handlar allt om att tjäna pengar, så att man glömmer bort att ta ansvar. Glömmer man att ha #drogkurage? Vad vi aldrig att får glömma bort är att vi konsumenter kan påverka mer än vad vi tror. Gå inte på myten om cannabis. Ta reda på fak ta och säg nej till droger! I år kommer vi ha kam panjer om cannabis och #drogkurage på sociala medier. Håll utkik! n Pernilla Borg Organisationssekreterare Gilla oss på Facebook! www.facebook.com/RNS.se
Made with FlippingBook
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=