ARKO nr1 2021

8 Narkotikafrågan • 1/2021 I detta arbete har man utgått från Ingvar Nilssons rapport Orten bortom våldet och förutom att det är en stor ekonomisk satsning så är den mycket långsiktig vilket är mycket positivt uti­ från att dessa problem inte har någon "quick fix". Orten bortom våldet är en rapport från 2018 som skrevs för att förstå det ökade våldet i samhället, särskilt bland män, och vål­ dets bakomliggande mekanismer och hur dessa kan förebyggas. Orten är inte nödvändigtvis detsamma som förorten. Det kan vara en geografisk plats men även ett sinnestillstånd. Orten kan finnas i storstadens utkant, i Norrlands inland eller i en döende bruksort. En plats där etnicitet och fattigdom ofta går hand i hand men orten är inte etnicitet. Det kan vara ett bostadshus, ett om­ råde, en gata, en trappuppgång, menar rapportskrivarna. ”Vi har under 30 år arbetat med hundratals förändringspro­ jekt i ett mycket stort antal utanförskapsområden över hela lan­ det. Och vi är evinnerligt trötta på: enkla lösningar, tillfälliga lös­ ningar, halvhjärtade lösningar, enögda och partiella lösningar, lösningar som förnekar komplexiteten, lösningar som förnekar behovet av betydande systemförändringar, tron på en universal­ lösning och inte minst på uppgivenheten och hopplösheten. Om samhället ska lyckas tackla Ortens stora utmaningar måste vi ta en bred ansats där kortsiktiga lösningar – som att få stopp på våldet – kombineras med långsiktiga systemförändrande utveck­ lingsprocesser. Det handlar inte primärt om ett problem för rätts­ väsendet utan om underliggande samhällsförändringar. För att lyckas kommer det att krävas politiskt mod och beslut som håller längre än en mandatperiod”, står det i rapporten. I rapporten skriver man vidare om vikten av att se människan som en investering, inte en kostnad och att frågor som rör våld, narko­ tika, kriminalitet, uppgörelser, hot och misshandel snarare rör fat­ tigdoms- och klassfrågor, inte etnicitet eller religion. De skriver till och med om en ”systemkollaps”, för det är farligt när det blir ”normalt” att misslyckas i skolan, att föräldrar inte får arbete, att ständigt mötas av nerkissade trappuppgångar och klottrade busskurer, där gängen upprättar egna spelregler, där det är var­ dag med drogförsäljning vid skolor eller att vittnen inte vittnar… Den lösning som Orten bortom våldet pekar på är inget nytt, det handlar om långsiktigt arbete och man talar om paket med förebyggande insatser på minst 18 års sikt, vilket är det spår Eskilstuna nu står inför. Under hösten 2020 tog alltså kommunfullmäktige i Eskilstuna kommun beslut om en långsiktig satsning som kallas Trygga Unga och som är ett strategiskt och operativt arbete för att tidigt möta upp oro för och eliminera risker för att barn och unga hamnar i kriminalitet och missbruk. Satsningen är en utökning av befintliga främjande och förebyggande insatser för att minska våldsbrott och annan kriminalitet bland barn och unga. Man ser ett behov av att skala upp det arbete som finns idag för att nå fler och just långsiktigheten i satsningen ses som en avgörande fak­ tor för att nå framgång. Skolan kommer vara den plattform allt arbete utgår från. Satsningen innehåller följande delar: • Ett mobilt team inrättas som ska finnas tillgängligt för att skapa trygghet och stötta ungdomar under dygnets alla tim­ mar, särskilt när skolan är stängd. Det mobila ungdomsteamet ska finnas där ungdomar finns, vara tillgängliga och synliga. De ska samverka med skolan, polisen och socialtjänsten. • Så kallade SSPF-team (Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid) inrättas på samtliga högstadie- och gymnasieskolor. Skola, ESKILSTUNA STORSATSAR PÅ TRYGGA UNGA ”Ett starkare och tryggare Eskilstuna – 31 miljoner i trygghetssatsning”, står det att läsa på Socialdemokraternas hemsida i Eskilstuna. Under 2020 har den ledande politiska alliansen i Eskilstuna – Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet – låtit ta framett förslag på hur man ska arbeta förebyggande för att minska brottsligheten och öka tryggheten. TEXT ANNA BERGFORS FOTO PIERRE POCS