TEMA TEXTIL
I Borås ska kunskap, kreativitet och analys hjälpa företag inom
textilbranschen att ställa om. ”Jag är optimist, men det kommer
att kräva hemskt mycket”, säger projektledaren Adrian Zethraeus.
TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO ULF EKSTRÖM
Smart textiles heter satsningen
14 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2019
som ska hjälpa till
att skapa en hållbar svensk
textilbransch. Det som
från början var ett regionalt
initiativ har genom ett
bidrag från Naturvårdsverket nu skalats
upp till nationell nivå. Det har kopplats
till Textile & Fashion 2030 – ett regeringsuppdrag
för att skapa hållbar textil
och hållbart mode. Högskolan i Borås är
navet, och många lösningar kan också
hämtas från forskningen som sker där.
Adrian Zethraeus är en spindel i detta
nät av satsningar. Han kommer själv från
modevärlden och presenterar sig som
bryggan mellan akademin och företagen.
Han har en tuff uppgift framför sig.
– Det är fortsatt så att stora volymer
till låga priser dominerar och det är väldigt
komplexa värdekedjor, säger han.
– Jag är optimist, men det kommer att
kräva hemskt mycket. Det är ingenting
som företagen själva klarar av. Det bygger
för det första på att vi får en global överenskommelse
och spelregler som främjar
den här utvecklingen. Det andra – vilket
vi börjar se nu – är konsumenter som bryr
sig om hållbarhet. Det tredje är företag
som kliver in och erbjuder nya lösningar.
OM VI HAR ETT ANNAT
EKONOMISKT SYSTEM
BLIR SYFTET MED DESIGNEN
ETT ANNAT, DET HANDLAR
OM ATT SKAPA EN LÖNSAM
PRODUKT ÄVEN FÖR DEN
ANDRA OCH TREDJE LOOPEN.
Textile & Fashion 2030 ska jobba med
såväl produktion som konsumtion. Plattformen
ska bidra till att de angränsande
målen i Agenda 2030 uppfylls och ska
göra svensk textilsektor till en föregångare
inom hållbarhet och cirkulär ekonomi.
Stort intresse
– Det kostar mycket att ställa om men
det kommer att kosta mycket att INTE
ställa om. Det gör att många företag nu
comittar sig. En viktig del är att visa att
GHWOnQJVLNWLJW¿QQVSHQJDUDWWWMlQD
säger Adrian Zethraeus.
När det gäller råmaterial kan man se
två tydliga tendenser.
– Det ena är biomassa, det kommer att
vara en viktig pusselbit. Att göra det på
ett sätt som inte rubbar andra mål. Det
andra är det tekniskt cirkulära. Mycket
handlar om hur man designar material
och system så att så mycket som möjligt
kan återanvändas eller återvinnas.
– Vissa standardblandningar kommer
att kunna separeras, men mycket bygger
på rena materialfraktioner. Stretchjeansen
blir svåra.
Renheten gäller även sådant som nitar
och dragkedjor – det som sätts dit måste
också kunna plockas bort och helst kunna
användas igen. Det som produceras
måste också kunna repareras.
– Hittills har design varit ett modeuttryck
eller skapat funktion utifrån en
livscykel. Men om vi har ett annat ekonomiskt
system blir syftet med designen
ett annat, det handlar om att skapa en
lönsam produkt även för den andra och
tredje loopen.
Många jobbar redan hårt med den här
omställningen, menar Adrian Zethraeus.
Ett syfte med plattformen är att hjälpa de
som halkat efter.
Digital information
Digitalisering kan vara till stor hjälp.
NFC-chip eller RFID-taggar kan använ-
Här
skapas
hållbara
affärsmodeller