DEPONERING
Deponiskatten
dyr för samhället
FÖR ATT MINSKA mängden deponerat
avfall i Sverige infördes år 2000 den så
kallade deponiskatten. Deponiskatten är
en punktskatt som vid införandet uppgick
till 250 kronor per ton avfall, men
som sedan dess har höjts i omgångar för
att år 2019 uppgå till 520 kronor per ton.
Vid sidan av skatten har sedan även
andra styrmedel implementerats som
verkar i samma riktning, såsom förbud
mot deponering av organiskt och
brännbart avfall. Det har även tillkommit
en rad undantag och skatteavdrag
från deponiskatten samt införts skärpta
miljökrav på deponierna.
24 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 5 2019
Stor omställning
Sammantaget har utveckling lett till
att mängden skattepliktigt avfall som
deponeras sjunkit rejält. I dagsläget
utgör deponering av avfall endast en
PLQGUHGHODYYHUNVDPKHWHQI|UGHÀHVWD
avfallsanläggningarna, istället består den
huvudsakliga delen av att bearbeta och
materialåtervinna avfall.
Beroende på avfallsmängd, variation
i avfallsslag och val av avfallsbehandling
har denna utveckling medfört stora
skillnader mellan avfallsanläggningar
och i vilken mån de har behövt anpassa
sin verksamhet utefter deponiskatten.
För vissa anläggningar har den medfört
stora merkostnader. Samtidigt har den
sjunkande mängden deponerat avfall
tillsammans med de skärpta miljökraven
medfört minskade miljöeffekter från
avfallet.
PwC:s samhällsekonomiska utvärdering
av skatten uppskattar de kostnader
och nyttor som deponiskatten ger upphov
till. På kostnadssidan handlar det om
reningskostnaden samt administrativa
merkostnader på deponierna och för
Skatteverket, vilka har uppskattats med
hjälp av intervjuer med personal inom
respektive verksamhet. Nyttorna består
DYHQSRVLWLYPLOM|HIIHNWRFKGHQ¿VNDOD
nyttan som skatten ger upphov till.
Ingen styrande effekt idag
Från intervjuer med personalen på
deponierna förmedlas en helt enhetlig
bild: deponiskatten har förlorat sin styrande
effekt, dels genom förändringar av
lagstiftningen och dels genom utveckling
av nya tekniker för materialåtervinning.
Resultatet från den samhällsekonomiska
utvärderingen är att deponiskatten
medför en nettokostnad på mellan 28,9
och 43,1 miljoner kronor årligen för
samhället.
Den största kostnadsposten utgörs av
deponiernas administrativa kostnader
kopplat till skatten, vilka uppgår till 67,0
miljoner kronor. Den största nyttoposten
lUGHQ¿VNDODQ\WWDQDYVNDWWHLQWlNWHQ
alltså den nytta som uppstår till följd av
att mindre skatt behöver hämtas från
DQQDWKnOO'HQ¿VNDODQ\WWDQXSSJnUWLOO
53,6 miljoner kronor, vilket är ungefär
2,5 gånger mer än den miljönytta som
deponiskatten genererar.
'HQ¿VNDODQ\WWDQIUnQVNDWWHLQWlNWHQ
är dock inte unik för deponiskatten så
som den är utformad idag. Det är en
nytta som lika väl kan genereras av en
alternativ miljöskatt. Om en sådan skatt
ger upphov till lägre administrativa
kostnader eller större positiva miljöeffek-
WHU¿QQVJRGDP|MOLJKHWHUI|UHWWElWWUH
samhällsekonomiskt utfall.
Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är deponiskatten inte lönsam.
De som är verksamma vid deponierna menar att den dessutom har
förlorat sin styrande effekt. Det visar den analys som Avfall Sverige
låtit PwC genomföra.
TEXT SAMIR SANDBERG, PWC
LÄS MER i rapport 2019:26 Analys av samhällsekonomiska
konsekvenser av deponiskatten
i Sverige, som kan laddas ner från
avfallsverige.se
Mängden skattepliktigt avfall som deponeras har
sjunkit rejält. Här Albäckdeponin utanför Trelleborg.
DEN FISKALA NYTTAN UPPGÅR
TILL 53,6 MILJONER KRONOR,
VILKET ÄR UNGEFÄR 2,5 GÅNGER
MER ÄN DEN MILJÖNYTTA SOM
DEPONISKATTEN GENERERAR.