Avfall och Miljö nr 2 2020

24 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2020 ENERGIÅTERVINNING/FÖREBYGGANDE PETER LUNDBLAD ÄR driftchef på anläggningen. Han visar den spe- ciella mottagningen, där risk- och sekretessavfall tas emot, helt avskild från bunkern där övrigt avfall töms i väntan på att energiåtervinnas. – Smittförande avfall kommer i speciallådor som uppfyller kraven för smittförande avfall. De matas in på ett band och direkt in i pannan, säger Peter Lundblad. Han ser inte någon större skillnad på Corona-smittat avfall och annat specialavfall som de tar emot. – Det gäller att skydda sig och att ha bra rutiner. Vi arbetar hela tiden med riskanalyser och reviderar dem efter hand. I samband med utbrottet av Ebola ± ¿FN 5HQRYD DQOHGQLQJ DWW se över sin hantering av smittföran- de avfall. Några större förändringar ledde den dock inte till. – Vi har gjort riskanalyser och de visar att vi klarar av det här, säger Peter Lundblad. Här hamnar Corona-avfallet Renovas anläggning för energi- återvinning, Sävenäs, är en av tre i Sverige som tar emot smittförande sjukvårdsavfall. En egen lina in till förbränningen garanterar en säker hantering. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE En stor del av handboken grundar sig på material från Göteborg. – Stort tack för att Göteborg har delat med sig av sina goda erfarenheter. Det är beprövade lösningar och nu ser vi till att hela Sverige kan ta del av dem. Vi hoppas att avfallsverksamheterna kan hjälpa till att sprida handboken till de kommunala verksamheterna. , KDQGERNHQ ¿QQV lYHQ /LYVPHGHOV - verkets nationella mätmetod, som visar vad som behöver mätas och hur. Mätning krävs ju för att kunna veta om vi närmar oss FN:s mål om halverat matsvinn till 2030. Karin Fritz menar att det är inom räckhåll. ± *|WHERUJV R̆HQWOLJD PnOWLGHU KDU lyckats halvera sitt matsvinn, så det är klart att Sverige som helhet kan klara det. De som jobbar med den här frågan är så intresserade och engagerade så det tvivlar jag inte på. Livsmedelsverket har presenterat en handbok som visar hur mindre mat kan hamna i soptunnan och mer i gästernas magar. Handboken bygger på praktiska erfarenheter hos kommuner som lyckats. Handbok ska minska matsvinn TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE HANDBOKEN VÄNDER SIG till kommunala YHUNVDPKHWHU PHG Vn NDOODGH R̆HQWOLJD måltider. Livsmedelsverkets kartlägg- ning visar att det mesta av den mat som slängs i förskolan, skolan och på äldre- boenden inte ens nått matgästernas tall- rikar. Målgrupp för den nya handboken är därför inte enbart personal i kök, utan också pedagoger och vård- och omsorgspersonal. ± (WW SUREOHP L R̆HQWOLJD PnOWLGHU lU att många matgäster äter för lite mat. I skolan och förskolan kan pedago- gerna bidra till att mer mat hamnar i magen genom att vara förebilder och uppmuntra till att utforska nya smaker och maträtter. De kan också bidra till att minska bråk, mobbning och utan- förskap, som kan göra att vissa elever väljer att inte äta i skolan, säger Karin Fritz, projektledare för Livsmedelsver- kets matsvinnsarbete. LÄS MER och ladda ner handboken på www.livsmedelsverket.se 1 Handbok för minskat matsvinn – förverksamheter inomvård, skolaochomsorg.