Avfall och Miljö nr 2 2020

28 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2020 FÖREBYGGANDE ett mycket stort engagemang för frågorna bland de som arbetar med återbruk. Alla har planer på att utveckla verksamheten ytterligare i framtiden. Ofta har verksam- heten startat i liten skala för att sedan Yl[D lYHQ RP GHW ¿QQV H[HPSHO GlU HWW större utredningsarbete gjorts innan uppstart. En uppfattning som många verksam- hetsutövare har är att det inte är svårt att få folk att skänka saker till återbruk. Det är dock inte lika många som kan tänka sig att handla begagnade saker. Här krävs en attitydförändring för att ytterligare öka mängden material som återbrukas. 'HW ¿QQV lYHQ NRPPXQHU GlU SHUVR - nalen har börjat sortera ut material som bedöms som användbara från de olika återvinningsfraktionerna vid återvin- ningscentralerna. Ett antal kommuner har börjat ta emot olika typer av byggmaterial för återbruk och har kunnat konstatera att efterfrågan på dessa material är stor. Det är vanligt att kommunikation av återbruksverksamheten sker via sociala medier. Många av verksamhetsutövarna har exempelvis egna Facebook-sidor för återbruksverksamheten. Dessa används som kommunikationskanaler och besöka- re kan även lämna respons på verksam- heten den vägen. Erfarenheterna av att använda sig av sociala medier är övervä- gande positiva. En färsk rapport från Avfall Sverige redovisar hur kommuner i olika delar av landet på olika sätt arbetar med att minska avfallsmängderna genom återbruk. Goda exempel på återbruk TEXT JOACHIM LANTZ, VOSTEKNIK HUVUDDELEN AV RAPPORTEN baseras på ett antal längre telefonintervjuer som gjorts med elva verksamhetsutövare. De intervjuade har valts ut från en fråge- enkät som skickats ut till cirka 200 verksamhetsutövare. I rapporten beskrivs bland annat hur de olika verksamhetsutövarna bedriver sin återbruksverksamhet sett till insamling och hantering av material, bemanning och ekonomi, hur verksamheten uppkom, hur arbetet med kommunikation ser ut samt hittillsvarande erfarenheter och planer för framtiden. , UDSSRUWHQ NRQVWDWHUDV DWW GHW ¿QQV LÄS MER i rapport 2020:08 Goda exempel på kommunalt återbruksarbete, som kan laddas ner från avfallsverige.se – Vi kvalitetssäkrar genom att kolla DWW GHW LQWH ¿QQV VSLN EHVODJ HOOHU DQQDW som barn kan göra sig illa på. Gammalt surt virke och tryckimpregnerat sorterar vi också bort. Sedan levererar vi det till skolorna. Nu ska detta samarbete skalas upp till övriga 11 kommuner inom VafabMiljö, vilket kräver en tydligare organisation, till exempel för att ordna transporter. Men enkelheten vill man behålla. – Det är en win win, dels att lära elev- erna att jobba med återanvänt material, dels att skolorna slipper köpa in lika mycket, säger Gunnar Weiring. Från Återvinningscentral Till Träslöjd – FÅTT – är ett koncept som nu ska växa inom VafabMiljö. Här ges virke en chans att klättra uppför avfallstrappan. Slöjdsamarbete i Västerås TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO ULRIKA ASKLUND EN LÅDA PÅ en dryg kvadratmeter står uppställd på återvinningscentralen i Väs- terås. Den är nästan fylld av spillvirke av olika storlek, snart är det dags att leverera till väntande skolungdomar i kommunens slöjdsalar. – Det var en väldigt engagerad trä- slöjdslärare som kom med idén och vi sydde ihop den, han och jag, berättar Gunnar Weiring på VafabMiljö. Nu har insamlingen funnits på plats några år. Det är mest småföretagare som lämnar material här, framför allt spill från mindre bygguppdrag, istället för att lägga det i containern för energiåtervinning. Alla återvinningscentraler har kanske inte möjlighet att bygga upp en stor byggåtervin- ning, men spillvirke till träslöjden är lätt att samla in. Returen är VA Syds försök med kvartersnära återbrukscentral.