Avfall och Miljö nr 2 2020

Nr 2 2020 AVFALL OCH MILJÖ | 7 NYHETER FLERA FÖRSLAG LIGGER nu på remiss hos Lagrådet. Begreppet kommunalt avfall föreslås ersätta det tidigare hushålls- avfall, vilket innebär en harmonisering med övriga EU. Det införs också bestäm- melser om den ursprungliga avfalls- producentens ansvar för behandling och kostnader för hantering av avfallet. Dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 augusti 2020. – Vi välkomnar beslutet att inte gå vida- re med förslaget om frival. Vi har många gånger tryckt på att det saknar miljö- och hälsoskyddsmässiga fördelar samt att ett IULYDO ULVNHUDU DWW EOL G\UW RFK LQH̆HNWLYW säger Tony Clark, vd Avfall Sverige. 'lUHPRW I|UHVOnV ÀHUD lQGULQJDU I|U att kunna nå EU:s mål om att 70 procent av det ickefarliga avfallet från bygg och rivning ska återanvändas eller material- återvinnas senast 2020. Ett steg på vägen dit är ett tydligt kommunalt ansvar för bygg- och rivningsavfall från privatperso- ner. Vidare införs nya krav på dokumen- tation av bygg- och rivningsavfall och vad som kan återanvändas. Dessa ändringar föreslås införas från 2022. Ännu återstår en formell proposition kring dessa förslag. Naturvårdsverket har också lämnat förslag till föreskrifter med koppling till införlivandet av avfallsdirektivet. Kom- munerna föreslås här lämna uppgifter RP DYIDOO WLOO ÀHU LQVWDQVHU YLONHW $YIDOO Sverige kritiserar, eftersom detta redan sköts på ett bra sätt. Även förslaget till undantag från krav på separat insamling av matavfall kritiseras – det är bättre att skjuta på ikraftträdandet, menar Avfall Sverige. Ett annat förslag i Naturvårdsverkets förslag till föreskrifter uppskattas desto mer. –Det är mycket positivt att kommu- nerna nu ser ut att få en möjlighet att ¿QDQVLHUD LQIRUPDWLRQ RP I|UHE\JJDQGH via avfallstaxan, och att de kan vända sig till alla avfallsinnehavare, privatpersoner som företag, säger Tony Clark. EU:s avfallsdirektiv införs nu steg för steg i svensk lagstiftning. Planerna på att införa frival – att låta verksamheter själva välja vem som ska hämta och behandla allt deras avfall – genomförs dock inte. Frival slopas när lagstiftning förnyas FÖLJ UTVECKLINGEN AV DEN NYA LAGSTIFTNINGEN PÅ avfallsverige.se LIVSMEDELSBUTIKERNA UPPSKATTAR ATT de under 2018 kasserade 100 000 ton matavfall. Det motsvarar 10 kilogram per person – mer än tre gånger så mycket som redovisats tidigare år. Samtidigt har mängden matavfall från hushållen minskat; 2014 XSSPlWWHV NJ PDWDYIDOO SHU SHUVRQ RFK OnJ VL̆UDQ Sn NJ SHU SHUVRQ Totalt uppskattas drygt 1,3 miljoner ton matavfall, 133 kilo per person, ha uppstått i Sverige 2018. Men fortfarande saknas kunskap om matavfall från centrallager och i grossistled. Bortsett från hushållssektorn är statistiken överlag mycket osäker, inte PLQVW IUnQ VHNWRUQ MRUGEUXN RFK ¿VNH 'HW lU GHVVXWRP HQGDVW IUnQ KXVKnOOHQ VRP GHW ¿QQV XSSJLIWHU Sn KXU P\FNHW VRP KlOOV XW L DYORSSHW YLONHW lYHQ VNHU IUnQ H[HPSHOYLV restauranger och storkök och säkerligen även från butiker. – Undersökningen pekar ut hushållen som den största källan när det gäller att slänga mat, såväl ätbar som skal och ben. Eftersom uppgifterna från de andra källorna lU Vn RVlNUD Vn ¿QQV HQ XSSHQEDU ULVN DWW KXVKnOOHQ XWPnODV VRP HQ VW|UUH ERY lQ YDG de faktiskt är, kommenterar Åsa Hagelin, rådgivare på Avfall Sverige. Det kan leda till att åtgärder för andra delar av livsmedelskedjan inte får det fokus som krävs för att mängderna ska minska – något alla sektorer måste medverka till. För att få fart på detta arbete är det viktigt att statistiken från de övriga sektorerna förbättras och blir jämförliga med hushållssektorn. I Sverige beräknas livsmedelshanteringen bidra till runt hälften av den totala över- gödningen samt 20–25 procent av vår totala klimatpåverkan. Livsmedelsproduktio- nen är också en av de mest vattenkrävande sektorerna. Mängden matavfall som kasseras i livsmedelsbutiker är betydligt större än vad tidigare undersökningar har visat. Samtidigt har hushållens mängd matavfall minskat något. Det visar en ny sammanställning som Naturvårdsverket låtit göra. Mer matavfall än vi trott