Avfall och Miljö nr 4 2020

Gotlandsfärja kör på biogas Kvinna hittad i sopbil En renhållningsarbetare i Örebro gjor- de en olustig upptäckt när hen tömt en container – från sopbilen lastutrym- me hördes ljud från en människa. Räddningstjänst larmades till platsen och kunde hjälpa en kvinna i 30-årsåldern ut från sopbilens inre. – Personen ska under omständig- heterna vara vid gott mod, om man kan uttrycka sig så. Det har ju varit en del bråte som hamnat över personen, säger Linda Forsberg, teamledare på SOS Alarm till Nerikes Allehanda. Allt fler känner till och har uppfattat problemet med invasiva främman- de arter, men samtidigt säger 17 procent av befolkningen att de har gjort aktivite- ter som kan ha orsakat spridning av invasiva arter. Nu går Naturvårdsver- ket och Havs- och vattenmyndigheten samman med en mängd andra aktörer för att få ut kunskap om hur man som privatperson hindrar spridningen. − Vi måste bli bättre på att stoppa invasiva växter och djur innan de blir ett problem. Många fler måste göra mycket mer, säger Henrik Lange, hand- läggare på Naturvårdsverket. Konsten flyttar in på Kikås Effektivare förbränning med rätt sand Mölndal har fått en ny utomhuskonsthall på sin återvinningscentral Kikås. Konst- nären som smyckat heter Christoffer Sagei. Enligt planerna ska den färgglada väggen utökas under 2021. Sand av metallisk mineral kan höja avfallsförbränningens verkningsgrad med nästan tio procent och påverka både elnät och fjärrvärme. Det visar försök vid Chalmers. Det är närmare bestämt titanmetalloxiden ilmenit (FeTiO3) som har en större syre- bärande förmåga än den vanligtvis använda kvartssanden. De nya sandkornen flyttar runt syret från platser med överskott till punkter med för lite syre. Kort sagt blir resultatet att avfallet brinner bättre. En kemisk process på miniatyrnivå bidrar till att luftöverskottet kan reduceras, ångtemperaturen höjas och pannans belastning ökas. I samarbete med Eon har en teknik utvecklats för att återvinna ilumeniten efter förbränning. Matavfall kan bli fiskfoder Waste2Fish är namnet på ett forskningsprojekt vid Tekniska verken i Linköping, där mikroorganismer används för att omvandla matavfall till fiskfoder. Testerna i biogaslaboratoriet visar att det går att omvandla cirka 30 procent av matavfallet till ättiksyra och mjölksyra. De båda syrorna kan användas för odling av jästcel- ler som är särskilt bra som laxfoder, medan resterande matavfall fortsatt kan bli biogas. På sikt är förhoppningen att matavfall ska kunna ersätta sojamjöl, som är en vanlig ingrediens i dagens fiskfoder och som har stor klimatpåverkan. VÄRLDEN ÅRLIGA KONSUMTION AV MATERIAL HAR NU NÅTT 100 MILJONER TON. ANDELEN SOM ÅTERVINNS BERÄKNAS TILL 8,6 PROCENT, SKRIVER WORLD ECONOMIC FORUM. MILJONER TON 100 Kampanj om invasiva arter Destination Gotlands båda gasdrivna fartyg har börjat blanda in biogas i sitt drivmedel. Dessa fartyg är startskot- tet för övergången till gasdrift, vilken kan bestå av både flytande naturgas (LNG) och flytande biogas (LBG) och även en blandning av de båda. – Våra resenärer följer inte bara med på en resa mellan Gotland och fastlandet, säger vd Christer Bruze- lius. De följer även med på vår resa mot klimatneutral färjetrafik. QR-kod blir produktpass Modeföretaget Residus lanserar en spårbar leverans- kedja i alla sina produkter som visar att varumärket och den kedja av leverantörer som ligger bakom plaggen tar ansvar för både sin inverkan på miljö och villkoren för de fabriksanställda. En QR-kod på tvättlappen läses av med en mobilkamera. Då ges tillträde till information om vilka fabriker som ligger bakom plagget, från råvara i fibern till sömnad av plagget. Oavsett om plagget är nytt eller köpts i andra hand så finns informationen kvar i tvättlappen och kan läsas in av nästa ägare.