Avfall och Miljö nr 5 2020

Nr 5 2020 AVFALL OCH MILJÖ | 23 ÅTERVINNING Vanligt i Tyskland De båda anläggningarna är levererade av W\VND 3\UHJ LQI|UGH 7\VNODQG VRP första land i världen, krav på återvinning av fosfor från större avloppsreningsverk. Diskussionen om smittor, läkemedelsres- ter och andra oönskade ämnen i slammet har resulterat i en rad olika lösningar, där S\URO\V KDU EOLYLW HWW DWWUDNWLYW DOWHUQDWLY ± 7\VNODQG NRPPHU DWW NXQQD nWHUYLQQD 50 procent av sitt behov av fosfor från av- ORSSVVODP VlJHU 3\UHJV YG +HOPXW *HUEHU Slammet avvattnas först till en torr- substanshalt på 80 procent, antingen i en särskild torkprocess eller – som i Hammenhög – genom att låta vind och sol göra jobbet. I anläggningen hettas GHW XSS WLOO ƒ& L V\UHIUL PLOM| 'HQ energirika gas som bildas förbränns och värmen kan återföras till processen. I Hammenhög skickas överskottet ut som fjärrvärme, det är faktiskt världens enda klimatpositiva fjärrvärmenät. 100 % fosfor återvinns Samma mängd fosfor som kommit in med slammet kan levereras ut i form av biokol. Kalium, ett annat viktigt närings- ämne, behålls också medan 90 procent av kvävet frigörs under processen och kan därmed inte tas tillvara. – 600°C är en perfekt temperatur, då förstörs allt organiskt material, exempel- vis mikroplaster och läkemedelsrester VRP GHW ¿QQV JRWW RP L VODPPHW PHGDQ fosforn klarar sig. En del tungmetaller är också känsliga för temperatur, kvick- silver förångas till exempel, liksom hälf- ten av kadmiumet. Resten stannar kvar, PHQ DQDO\VHU YLVDU DWW ELRNROHW NODUDU högt ställda krav, säger Helmut Gerber. – Det är ett väldigt klimatvänligt sätt att återvinna fosfor från slammet. Kadmium väcker diskussion Helmut Gerber får i princip medhåll av Gunnar Thelin, utvecklingschef på Eko- balans, som i samarbete med Skånefrö deltagit i Vinnova-projektet Rest till Bäst. – Jämfört med slamförbränning är det en bra metod, som också lämpar VLJ L PLQGUH VNDOD 'HW HOGDV P\FNHW L Danmark och Nederländerna, men då på jättestora anläggningar. Och bara för att man eldar upp det har man inte löst problemet, man måste också utvinna fosforn ur askan eller rena den från tungmetaller och det är inte billigt, säger Gunnar Thelin. 'lUHPRW lU KDQ NULWLVN WLOO DWW Vn P\FNHW NDGPLXP ULVNHUDU ¿QQDV NYDU L ELRNROHW – Det vi sett i våra försök är att det behövs en temperatur på minst 750°C under minst 10 minuter för att vi ska kunna säkerställa att 90 procent av kadmiumet avgår. Kadmiumet hamnar sedan i en liten askfraktion efter förbrän- QLQJ DY S\URO\VJDVHUQD Det är dock oklart om den fosfor som utvinns är lika tillgängligt för växtlig- heten efter en sådan varmare process. 3\UHJ NDQ RFNVn NRQVWDWHUD DWW 6NnQH - frös biokol från slam med råge klarar de svenska kraven om max 100 gram kadmium per ton fosfor, vilket motsvarar 1 gram per ton biokol. Toppen för enskilda avlopp *XQQDU 7KHOLQ lU GRFN |YHUW\JDG RP DWW S\URO\V DY VODP lU HQ EUD O|VQLQJ NDQVNH särskilt för enskilda avlopp: – Vi har skissat på en lösning med slamavattningsbilar, som istället för att köra slammet till reningsverk kör direkt WLOO HQ NRPELQHUDG WRUN RFK S\URO\V 'HW kan bli jättelönsamt för kommunerna. – Det vore verkligen toppen om S\URO\V NXQGH EOL HWW UHDOLVWLVNW DOWHUQD - tiv för slam från enskilda avlopp, säger -HQQ\ :HVWLQ UnGJLYDUH RFK DQVYDULJ I|U Avfall Sveriges slamnätverk. Flera kom- muner vittnar om problem att få lämna slammet till reningsverken och letar med OMXV RFK O\NWD HIWHU DOWHUQDWLYD EHKDQG - lingsmetoder. DET ÄR ETT VÄLDIGT KLIMATVÄNLIGT SÄTT ATT ÅTERVINNA FOSFOR FRÅN SLAMMET. FOSFOR • Fosfor är ett grundämne som är nödvän- digt för alla levande celler. • Sex länder kontrollerar mer än 90 pro- cent av världens fosforresurser: Marocko, Kina, Algeriet, Syrien, Jordanien och Sydafrika. • Forskare hävdar att vi redan år 2033 når ”peak fosfor”, alltså den tidpunkt vid vil- ken brytningen av jungfrulig fosfor börjar gå ner. • I Sverige sprids idag cirka 25 procent av vårt avloppsslam på åkermark. • EU definierar fosfor som en kritisk råvara, eftersom en brist riskerar leda till svält. Källor Linköpings universitet, Alnarp Clean Water, Vinnova,