Avfall och Miljö nr 1 2021

Nr 1 2021 AVFALL OCH MILJÖ | 17 HÅLLBAR STAD TEMA ”Ingenjörerna blev modernitetens förlossare. - - - De lade grunden till välfärdens och folkhälsans infrastruktur”, skriver Gunnar Wetterberg i sin bok Ingenjörerna. Men, ska det visa sig, även kommunerna har en viktig roll att spela för utvecklingen. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO NILLE LEANDER G unnar Wetterberg har rönt mycken uppmärk- samhet med sin senaste bok. – Inför 100-årsjubi- let blev jag ombedd att författa något till Ingenjörsvetenskaps- akademin, då insåg jag att det var en fantastisk berättelse som ingen tidigare VNULYLW VlJHU *XQQDU :HWWHUEHUJ Här beskriver han de stora svenska XSS¿QQLQJDUQD XWELOGQLQJVDQVWDOWHUQDV framväxande, järnvägen och elektricitet- HQ lQGD IUDP WLOO GLJLWDOLVHULQJHQ 0HQ han beskriver också de samhällsstruk- turer som gjorde utveckling möjlig. Det började med urbaniseringen. – Det är inte bara industrin som drar folk till städerna och bruksorterna. I och med att det kom mycket folk måste man bygga åt dem – det var fruktansvärt arbetskraftsintensivt och då behövdes väldigt mycket folk som gjorde att ur- EDQLVHULQJHQ |NDGH lQ PHU 0DQ LQVnJ ganska snabbt att detta måste hanteras, man måste få regler för byggande. Kommunalt ansvar gav utveckling På 1860- och 70-talen infördes ett antal väldigt viktiga stadsstadga kring hur bland annat byggande och hälsovård VNXOOH VH XW .RPPXQHUQD ¿FN P|MOLJKHW att besluta över markanvändningen och övertog ansvaret för avfallshantering och belysning, som tidigare legat på fastig- KHWVlJDUHQ )UDPI|U DOOW ¿FN NRPPXQ erna rätt att ta ut skatt för alla ändamål som staten inte täckte. – Plötsligt kunde kommunerna och framför allt städerna börja en ordentlig stadsplanering och börja lägga vatten och avlopp och bygga gator, och så små- ningom dra upp planer för hur städerna skulle utvecklas. Städerna blev som magneter för tek- nikutvecklingen. Kring år 1900 fanns det ÀHU LQJHQM|UHU L GHQ R̆HQWOLJD VHNWRUQ än i den privata. Om 1800-talet hade handlat om att bemästra tekniken gällde det nu att bygga ut den. Nät för bättre liv *XQQDU :HWWHUEHUJ KDU HWW I|UÀXWHW VRP direktör för Kommunförbundet, som sedan övergick i SKR. – Jag är kommunkramare, det är en väldigt viktig del av det svenska sam- hällsbygget. Han har tidigare skrivit om det kom- munala självstyret och i sin nya bok hyllar han inte bara ingenjörerna utan också den organisation som beredde väg för deras arbete. – VA-nätet har en jättedel i den för- bättrade folkhälsan under 1900-talet. Det tänker folk inte på. Kommunteknik- ens betydelse för att vi har fått så mycket bättre liv, det ville jag lyfta fram. – Att kommunen har så stort ansvar, det är en rätt nordisk specialitet. Vi och Finland går längst i den här riktningen, men Danmark och Norge har härmat oss. I andra länder är kommunen mycket mer beroende av staten. Tekniken behöver folkstyret Ibland har vurmen för tekniken varit väl överdriven. Svenska kommuner var exempelvis bland de som gick längst för att anpassa städerna efter bilarna. &DUO +HQULN DI .OHUFNHU FKHI I|U WUD¿N - byrån i Stockholm, förordade efter andra världskriget storskaliga, framåtriktade satsningar som gav plats för breda vägar och stora parkeringshus, liknande de som syntes på andra håll i Europa. Han beklagade att kriget inte nått Sverige: ”Vi har inte samma gynnsamma utgångsläge [sönderbombade städer], utan vi måste I|UVW ULYD GH EH¿QWOLJD IDVWLJKHWHUQD ´ Idag är det bilfria bostadsområden som gäller. På samma sätt behövs ingen- jörerna idag för att rätta till de negativa H̆HNWHU VRP GHODU DY WHNQLNHQ I|UW PHG sig – de största framgångarna har också visat sig medföra de största problemen. ¶6OXWVDWVHQ¶ VNULYHU *XQQDU :HWWHU - berg, ’är att ingenjörerna inte klarar sig på egen hand. De är oumbärliga för att vi ska dra nytta av forskningens möjligheter – men de är inte tillräckliga för att vi ska hantera dem på ett klokt sätt.’ – Det är de inkluderande samhällena som har störst utvecklingskraft, därför är det viktigt att involvera människor. Dels för att de kan komma med goda uppslag. 0HQ GHW lU RFNVn Vn DWW RP PlQQLVNRU känner att de kan påverka och göra skillnad, då är det större chans att de accepterar de beslut som fattas och lever efter dem. Här är kommunens självstyrel- se ganska bra, för då har du ändå ett antal förtroendevalda som förhoppningsvis hör YDG JUDQQDUQD WDODU RP 0HQ GHW IXQNDU bäst om kommunerna inte är för stora, GlUI|U P|WHU PDQ ÀHVW VNHSWLNHU WLOO GHW kommunala självstyret i Stockholm. JAG ÄR KOMMUN KRAMARE, DET ÄR EN VÄLDIGT VIKTIG DEL AV DET SVENSKA SAMHÄLLSBYGGET.”