Avfall och Miljö nr 1 2021

22 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2021 TEMA HÅLLBAR STAD Johanna Andersson, expert inom cirkulärt byggande på IVL Svenska Miljöinstitutet och en av projektledarna inom Återbruk Väst. I ett brett samarbete utvecklas metoder för att skala upp återbruket av byggmaterial till industriell nivå. BYGGINDUSTRIN GENERERAR varje år un- JHIlU PLOMRQHU WRQ DYIDOO 0\FNHW DY GHW skulle kunna användas många år till, men såväl metoder som marknad saknas idag för att hitta avsättning. Det ska Återbruk Väst ändra på. Här samverkar fastighets- lJDUH DUNLWHNWHU NRQVXOWHU R̆HQWOLJD aktörer och forskare. – Det är så himla lätt att utvecklings- projekt bara blir en utredning. Inom Återbruk Väst har vi verkligen försökt göra något, få aktörerna att genomföra saker. Alla parter har använt de digitala tjänster, arbetsmetoder och stöd som utvecklats inom Centrum för cirkulärt byggande. Att gå från linjära till cirku- OlUD À|GHQ NUlYHU HWW DQQDW DUEHWVVlWW du måste lägga ner mer tid, planera för det, säger Johanna Andersson, expert inom cirkulärt byggande på IVL Svenska 0LOM|LQVWLWXWHW RFK HQ DY SURMHNWOHGDUQD inom Återbruk Väst. I sju olika fallstudier undersöks möj- ligheterna till återbruk vid såväl nybygg- nation som renovering och rivning. En digital marknadsplats har testats och utvecklas nu vidare. Lagerhållning är en knäckfråga som också väntar på en bra lösning. , DOOD IDOOVWXGLHU PlWV H̆HNWHQ Sn klimat och ekonomi samt mängden avfall som kan sparas. Tidigare studier visar att renoveringen av ett kontor för 170 personer kan spara 40 ton avfall och 60 ton koldioxidutsläpp genom att använda återbrukat byggmaterial och inredning. Mängdeffekt – Ska du få till ett industriellt återbruk behöver vi också få till business to business. De kommunala byggåterbruken som nu växer fram är jättebra, men de säljer mest till privatpersoner. Om en arkitekt ska kunna rita in 100 dörrar be- K|YHU GHW ¿QQDV WLOOJlQJOLJW L VW|UUH VNDOD Johanna Andersson har tidigare jobbat i byggbranschen och sett jättemycket slängas. När hon började studera åter- bruksmöjligheterna inom byggbranschen 2015 var det klent intresse för frågan, men det har vänt. – Det har hänt jättemycket de senaste två åren, kanske för att branschen har mognat. Det har kommit mycket högre upp i företag. Innan hängde det på en- staka engagerade medarbetare, men nu är det ganska vanligt att man jobbar hårt med det på ledningsnivå, både i bygg- bolagen och hos fastighetsägarna. Att ny lagstiftning kräver en klimat- deklaration vid nybyggnation från 2022 är ett steg i rätt riktning, menar Johanna Andersson. Ökade krav på materialinven- tering för återbruk och materialåtervin- ning vid rivning och ombyggnation har också bidragit till att ändra inställningen till återbruk. ± 0LQ XSSIDWWQLQJ lU DWW I|UU YnJDGH inte fastighetsägare fråga om kunden accepterade återbrukat material även om man inte kunde se någon skillnad mot det som var nyproducerat, men idag känner många en stolthet över att sitta i lokaler som är återbrukade. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE De sätter snurr på bygg-återbruket ÅTERBRUK VÄST leds av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Business Region Göteborg. Deltar gör också Göteborgs stad, fastighetsbolagen Chalmersfastigheter, Akademiska Hus, Castellum, Klövern och Väst- fastigheter, arkitektbyråerna Tengbom, White och LINK Arkitektur samt Bengt Dahlgrens och Johanneberg Science Park. Vinnova och Västra Götalandsregionen finansierar. LÄS MER på ccbuild.se/aterbruk-vast