Avfall och Miljö nr 1 2021

28 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2021 AVFALLSANLÄGGNINGAR Miljöskäl, men också ökade behov av mark för ny deponering, pekar på att vi borde gräva ur och återvinna material i våra deponier. Ett försök i Helsingborg visar att det dessutom är praktiskt genomförbart. TEXT ERIC RÖNNOLS, RÖNNOLS MILJÖKONSULT, SAMUEL SVENSSON, NSR, NICLAS SVENSSON, LINKÖPINGS UNIVERSITET N ordvästra Skånes Ren- hållnings AB, NSR, och Linköpings Universitet KDU VHGDQ ÀHUD nU HWW VDPDUEHWH NULQJ /DQG¿OO mining, eller deponiåter- vinning som vi kanske kan kalla det med en svensk term. Ända sedan 2014 har examensarbeten och praktiska försök med borrningar genomförts för att karak- tärisera deponerat material och testa oli- ka urgrävnings- och sorteringstekniker. Tack vare projektstöd från Resource har nu också mer storskaliga försök kun- na göras på Filbornadeponin i Helsing- borg för att utveckla, testa och värdera olika tekniker. Resultaten kan kortfattat summeras så här: • Den konkreta kostnaden för att gräva- sikta-sortera har i projektet legat kring 160 kronor per ton. Teknikval Försöken har genomförts på NSR:s Fil- bornadeponi, genom återvinning av en förbehandlad fraktion av hushålls- och industriavfall från början av 2000-talet. En viktig del i det senaste projektet har varit att testa olika tekniker för återvin- ning av uppgrävda massor. Trumsiktar, skaksiktar och vindsiktar har testats i olika kombinationer och utvärderats i relation till kapacitet, sorteringsresultat och kostnader. Att få fram använd- bara fraktioner är helt avgörande för om deponiåtervinning är meningsfull. ”Deponiresten” efter sortering måste minimeras. 0HG GHW DYIDOO VRP JUlYWV XU L IXOO skaleförsöken har hantering med en kombination med trumsiktar och vind- sikt gett bäst resultat. Cirka 50 ton avfall per timme har kunnat behandlas med uppmuntrande resultat, även om en för- ElWWULQJVSRWHQWLDO IRUWIDUDQGH ¿QQV I andra storskaliga utgrävningar av • Den viktigaste resursen som kan återvinnas är själva marken. Deponi- återvinning innebär minskat behov av att ta ny mark i anspråk för deponering eller att mark kan frigöras för andra ändamål i stadsnära miljöer. • Från klimat- och resurshushåll- ningssynpunkt är deponiåtervinning WYHNO|VW SRVLWLYW RFK GHW ¿QQV lYHQ potential för att skapa klimatnytta. • Deponier är inga ”guldgruvor” – en- bart värdet hos återvunnet material kan sällan motivera kostnaderna för urgrävning och sortering. • Ekonomiskt är utfallet på kort sikt helt beroende av om det återvunna mate- rialet innebär en kostnad eller om det ger en intäkt. gräva ur tipparna Bränsle- respektive jordfraktion efter trumsiktning. Det är dags att