Avfall och Miljö nr 1 2021

Nr 1 2021 AVFALL OCH MILJÖ | 9 NYHETER I NOVEMBER börsintroducerades Renew- cell och via en nyemission hoppades företaget säkra 800 miljoner kronor till ¿QDQVLHULQJHQ DY GHQ Q\D DQOlJJQLQJHQ I början av 2022 beräknas den stå klar. Sundsvall kan tyckas långt från den euro- peiska textilmarknaden, men tekniken har sannolikt fått avgöra placeringen. Att det är ett tidigare pappersbruk som nu lämnar plats för textilåtervinning är nämligen ingen slump – metoden för att återvinna gamla jeans till ny texilmassa är snarlik den som används vid papperstillverkning. Under hösten meddelades också att 5HQHZFHOO RFK + 0 *URXS LQJnWW SDUW - nerskap för att byta jungfruliga textil- ¿EUHU PRW nWHUYXQQD L GHUDV SURGXNWLRQ Det beskrivs som det första avtalet i sitt slag i modeindustrin. – Renewcell har haft en fantastisk utveckling under det senaste året. Trots pandemin har vi lyckats lansera circulose – MED SIPTEX-ANLÄGGNINGEN som ny del i värdekedjan kan andra aktörer skala upp sina processer och återvinningen tillsammans med två globala varumär- ken, validerat processens skalbarhet, tecknat ett branschunikt leveransavtal med en ledande viskosproducent och säkrat en ideal etableringsort hos SCA Ortviken. Allt är nu förberett för att snabbt öka vår kapacitet att leverera en produkt i stor skala till klädindustrin som är i stort behov av omställning till ny hållbar råvara. Jag ser fram emot att tillsammans med teamet leverera på våra tillväxtplaner och bygga Renewcell till en stor och lönsam massaproducent, säger bolagets vd Patrik Lundström Renewcell startade 2012 och öppnade 2018 en pilotanläggning för att testa sin metod för kemisk återvinning av bomull och viskos. De säger sig vara först i världen med att på kommersiell basis tillhandahålla en så kallad dissolving- massa för textilproduktion tillverkad av 100 procent återvunnen textil. av textil ta fart på riktigt. Det är en hållbar investering, både för Sysav och för miljön, säger Peter Engström, vd på Sysav. Återanvändbara textilier ska ha sorte- rats ut i ett första steg, vilket än så länge sker manuellt. Att materialåtervinning- en önskat enhetliga material, och helst bomull, har inneburit en hämsko för utvecklingen, eftersom ingen har kunnat leverera tillräckligt stora volymer sorte- rat textilavfall – förrän nu. *HQRP RSWLVN DYOlVQLQJ PHG QlUD infrarött ljus ska materialet i gamla texti- lier, som bomull, polyester och viskos, EOL[WVQDEEW NXQQD LGHQWL¿HUDV RFK VRUWH - ras var för sig. Samma teknik används för övrigt för att sortera plastförpackningar YLG DQOlJJQLQJHQ L 0RWDOD .DSDFLWHWHQ ligger på 24 000 ton per år. Upp till två meter långa stora textilier kan tas emot. Eftersom det är ytan som läses av kan dock inte exempelvis fodrade jackor eller kuddar tas emot – det ham- QDU L HQ HJHQ IUDNWLRQ RFK EOLU ÀX̆ VRP bland annat används inom bilindustrin. Anläggningen drivs av Sysav, men är en del av en innovationsplattform som stöttas av Vinnova. Projektet leds av IVL 6YHQVND 0LOM|LQVWLWXWHW RFK JHQRPI|UV tillsammans med ett brett konsortium av svenska textil- och modeföretag, forsk- ningsinstitut och myndigheter. Renewcell skalar upp Textilsortering invigd, nu kan återvinningen öka SCA:s pappersproduktion i Ortviken utanför Sundsvall förvandlas nu till textilåtervinning i industriell skala. Här ska 60 000 ton textilavfall kunna återvinnas kemiskt per år. I november invigdes världens första storskaliga anläggning för automatisk sortering av textilavfall. Patrik Lundström, vd för Renewcell, har anled- ning att se nöjd ut. Företaget ser ut att kunna förverkliga planerna på storskalig återvinning. Tre kameror kan programmeras för att identifiera olika material, som sedan kan slås bort från det löpande bandet. Genom att köra igenom samma batch två gånger kan sex olika materialslag sorteras ut.