Avfall och Miljö nr 2 2021
20 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2021 TEMA NYA MATERIAL OCH METODER I ÅTERVINNINGEN Rotorbladen från vindkraftverk byggs för att klara stora krafter. Det innebär svårigheter när de tjänat ut. 2025 beräknas 66 000 ton kasserade vingar nå återvinningen i Europa; nu måste vi välja väg. D en första generationens vindkraftverk i Sverige monteras nu ner. Funda- menten utgörs framför allt av betong och den kan krossas och användas som fyllnadsmassor. Vingarna, som måste vara både lätta och starka, tillverkas där emot oftast av härdplastglasfiberkompo- sit, termoplaster och balsaträ i olika lager. – Nu skickas cirka 740 ton rotorblad till skrotning varje år i Sverige, men efter 2025 ser vi en femfaldig ökning. Behovet av lösningar för hantering av nedmonte- rade blad är akut, säger Cecilia Mattsson, forskare på Rise. Komposit ett växande problem Liknande problem spås inom andra in- dustrisektorer, exempelvis byggindustrin där prognosen för 2025 visar att 195 000 ton kompositavfall kommer att genereras årligen i Europa. Elektrisk utrustning som isolatorer beräknas till 112 000 ton och 70 000 ton från båtindustrin. Det finns alltså anledning att hitta lämpliga sätt att hantera dessa avfall. – Vi jobbar på lösningar, säger Cecilia Mattsson. I första hand bör rotorbladen säljas på andrahandsmarknaden. Det är inte ovanligt att vindkraftverk byts till större anläggningar, och det finns ofta köpare till dessa. Men efter 20–25 år har de tjänat ut efter dagens standarder. Förbränning är inte så fördelaktigt, eftersom 60–70 procent av materialet är oorganiskt. Det som Cecilia Mattsson och hennes kollegor på Rise istället inriktat sig TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE TEXT DENNIS GUZZO I Rotterdam har rotorblad från vindkraftverk använts för att bygga denna formstarka lekplats. Vindkraft huvudvärk för återvinnarna Ett examensarbete tittar på möjliga framtida brodesigner av vindkraftvingar.
Made with FlippingBook
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=