Avfall och Miljö nr 2 2021

22 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2021 TEMA NYA MATERIAL OCH METODER I ÅTERVINNINGEN Hej då Langøya Flera metoder för att återvinna giftig flygaska från energiåter- vinning har lanserats på sisto- ne. Nu satsar Stena-företaget Halosep stort, vilket kan leda till att helt stoppa exporten till Langøyas kalkstensbrott. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE OMKRING 250 000 TON flygaska uppkom- mer årligen i Sverige. Här samlas de farligaste ämnena från avfallet. Därför har deponering som farligt avfall hittills varit den vanligaste metoden för att han- tera det, merparten har sänts till norska Langøya där det basiska materialet har kunnat användas för att stabilisera mar- ken efter kalkstensbrytning. – Nu ser vi politiska drivkrafter att verksamheter ska ta ansvar för sin egen problematik. Det sammanfaller med att Langøya nu börjar bli fullt, säger Staffan Svensson, vd för Halosep AB. Att flygaska innehåller mer zink än zinkmalm är en drivkraft för att hitta metoder att återvinna det. Zinket i den norska flygaskan beräknas vara värt 80 miljoner kronor och mängderna är betydligt större i Sverige. Ursprunget är framför allt biogent avfall. Två lösningar i en metod Med stöd från bland annat EU:s Life-fond har en fullskalig anläggning vid Vestfor- brænding utanför Köpenhamn byggts och den visar att Haloseps lösning fungerar. Här neutraliseras den basiska flygaskan med saltsyra från rökgasreningens skrubbervätska. Sedan filtreras askan och sköljs med kondensvatten. Ut kommer behandlad flygaska och ett filtrat som går till en flockningsprocess, där saltvattnet och metaller separeras. Därefter kommer ytterligare ett filtreringssteg där metall och salt utvinns. Den åtråvärda zinken utvinns som zinkhydroxid där även andra metaller förekommer, men som kan återvinnas vid smältverk. – Vi stoppar in två farliga avfall och får ut ickefarliga och användbara fraktioner, summerar Staffan Svensson. Anläggningsanpassas Bara det senaste året har Chalmers och Ragn-Sells presenterat egna lösningar för att rena och utvinna nyttigheter ur flygaskan. Noah, som drivit mottagningen på Langøya, har hittat en metod som de planerar utveckla till storskalig återvinning och flera andra aktörer finns också på marknaden. – Vår lösning går att skala och bygga lokalt eller regionalt. Den hanterar HELA problematiken med scrubbervät- skan och flygaskan. Vi återmatar ingen- ting in i pannorna och vi får fraktioner som är icke-farliga och användbara, det är den kombinationen som är unik för Halosep, säger Staffan Svensson. Med framgångarna från anläggningen i Köpenhamn i ryggen satsar nu Halosep på sina svenska kunder. – Vi behöver kunna trimma in proces- sen till den unika anläggningen. Därför planerar vi nu bygga en komplett ut- vecklingsanläggning i Göteborgstrakten. Den ska utveckla teknologin ytterligare och kunna ta in kundernas flygaska och scrubbervätska så att alla parametrar kan trimmas in i vår anläggning innan vi lämnar ett fullt åtagande till kunden. Föregår krav GenomHaloseps metod minskar kostna- derna såväl för hantering av flygaska som för vattenrening, menar Staffan Svensson. – Det är helt klart en samhällsekono- misk investering, men även en företags- ekonomisk investering med de horisont­ er som våra kunder har. Schweiz, som var först ut med snarlik teknik, kommer att införa krav på att flygaskan genomgått rening och återvin- ning innan den kan transporteras bort från anläggningarna. – Jag skulle bli förvånad om det inte kommer sådana krav i Sverige och övriga EU-länder också, säger Staffan Svensson. Här inne renas flygaska med hjälp av skrubbervätska.