Avfall och Miljö nr 2 2021

32 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2021 1 Inkommande hushållsavfall: Avfallet töms på ett walking floor. En vibrationssikt sorterar ut vanliga soppåsar, medan större saker skickas vidare till en kross. 2a Optisk sortering, NIR: Ett par kommuner levererar utsorterat matavfall i gröna påsar till sorteringen tillsammans med restavfallet. I en första scanning identifieras de gröna påsarna via Near Infra Red scanningsteknik och sorteras ut från restav- fallspåsarna med hjälp av tryckluft. Gröna påsar öppnas och skiljs från matavfallet i en trumsikt. 2b Biogasanläggning: Matavfallet skickas iväg för att bli biogas och biogödsel. 3 Påsöppnare: Alla restavfallspåsarna öppnas. 4a/b Trumsikt: Restavfallet delas upp efter fraktionsstorlek för att få en effektivare utsortering. Större delar skickas till en kross medan mindre delar går vidare. 5 Optisk sortering (NIR): Plast identifieras och sorteras ut. Ingen skillnad görs här på olika plastsorter, men tekniskt är det möjligt att dela upp den i olika fraktioner. 6 Metallseparering: Magneter och virvelströmsseparatorer sorterar ut all magnetisk och icke magnetisk metall. 7 Materialåtervinning: Utsorterad plast och metall går till externa samarbetspart- ners för ytterligare förädling innan det blir råvara för nya produkter. 8a Behandling av restavfall: Det restavfall som återstår, efter utsortering av organiskt material (gröna påsar), plast och metall, går via ett transportband direkt in i Stock- holm Exergis mellanlagringsstation vid förbränningsanläggningen, alternativt till containers. 8b Energiutvinning: El och värme utvinns i processen. XXXSORTERING I mars körde Sörab och Stockholm Exergi igång sin gemensamma anläggning för eftersortering av restavfallet. Den ses som ett nödvändigt komplement till källsortering för att kunna nå återvinningsmålen och minska de fossila utsläppen. S tellan Höglund kliver vant uppför de branta trapporna för att få ut- blick över alla transport- band, siktar och krossar. – Det var den fantas­ tiska möjligheten att vara med vid upp- byggnaden av en fabrik och utveckla den som fick mig att byta bransch, förklarar han. Stellan Höglund är anläggningschef och hans erfarenhet av tung industri och styrsystem behövs för att kunna sortera de 140 000 ton restavfall som årligen kommer att flöda igenom här. EU-direktiv driver på – Plockanalys visar att mycket återvin- ningsbart material är kvar i restavfallet. Vi har nått en nivå där man inte ser någon förbättring. Hela syftet är att komma åt de här sista procenten som inte sorteras ut genom källsortering. Det handlar om att kunna leva upp till direktiven från EU om återvinning och att våra ägarkommuner ska kunna få en hållbar lösning för den här hanteringen, säger Stellan Höglund. Anläggningen är ett samarbete mellan Stockholm Exergi och Sörab med sina tio ägarkommuner i Stockholmsregion­ en. Målet är att få ut 15 000 ton plast till materialåtervinning, vilket motsvarar omkring 75 procent av den plast som finns i soppåsarna – 100 procents återvinning är inte möjligt att nå. Plasten kommer att hålla en renhet på 95 procent, vilket är bättre än den som samlas in via återvin- ningsstationer. Den kommer dock att behöva tvättas hos mottagaren, Svensk Plaståtervinning i Motala. Utöver plast ska 2 000 ton metall kunna räddas till återvin- ning, och möjlighet finns att bygga på med utsortering av exempelvis kartong. För Stockholm Exergi är anläggningen också en dellösning för att nå målet om att vara klimatpositiv 2025. Sorteringen ligger intill deras anläggning för energi­ återvinning i Brista, dit restavfallet skickas. Plasten är den stora fossilboven för dem. God arbetsmiljö Undertryck och dubbla portar där sop­ bilarna kommer in för att tömma sin last minimerar risken för att anläggningen ska sprida soplukt. Även inne i anlägg- ningen har mycket gjorts för att skapa en god arbetsmiljö. – Inne i sorterhallen byter vi luft 2,5 gånger per timme. Det tar bort väldigt mycket av lukt och damm. Men även om sorteringen är automatisk är det ett moment med rengöring som är en viss utmaning, säger Stellan Höglund. En likande satsning planeras på dans- ka Fyn. Där ses eftersortering av restav- fallet som ett alternativ till källsortering. Så resonerar man inte inom Sörab och Stockholm Exergi. – Källsorteringen kommer att vara precis lika viktig även sedan vi kört igång här. För anläggningen är inte dimensio- nerad för att klara av de enorma mäng- Här sorteras sista pro TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE