Avfall och Miljö nr 2 2021

Nr 2 2021 AVFALL OCH MILJÖ | 35 Sverige nämns som ett föregångsland. Att kundinformationen är tillgänglig från insamlingsfordonen underlättar exempelvis. Avfall Sveriges handbok om hushållens farliga avfall har reviderats en tredje gång och finns nu tillgänglig i en ny utgåva. TEXT JESSICA CHRISTIANSEN, AVFALL SVERIGE HANDBOKEN, SOM UTKOM första gången 2005, är en av få publikationer som trycks och som alltså inte finns tillgänglig för digital nedladdning på hemsidan. Den tryckta handboken har ett format som passar i benfickan på arbetskläderna och är en uppskattad följeslagare för all perso- nal på landets återvinningscentraler. Handboken är ett praktiskt hjälpmedel vid mottagning, identifiering, sortering och riskbedömning av farligt avfall från hushåll. Den kan användas både i förebyggande syfte och under pågående sorteringsarbete. Vad är då nytt? Förutom att fakta och hänvisningar till lagstiftning har upp­ daterats och kompletterats har det bland annat tillkommit nya sorteringsgrupper för litiumbatterier och poolkemikalier. Handboken har också kompletterats avseende regler för transport av farligt avfall som farligt gods. För respektive avfallsslag i avsnittet om sorteringsgrup- per finns numera förslag till så kallade UN-nummer för transport som farligt gods. Handboken utgör också basen i Avfall Sveriges kurs ”Hantering av hushållens farliga avfall på ÅVC. Populär handbok i ny utgåva En ökad användning av digital teknik är avgörande för att europeisk avfallshantering ska kunna bli hållbar. Det är slutsatsen i en rapport från EU:s miljökontor. TEXT ANDERS NILSSON DIGITALISERING KAN FÖRBÄTTRA återvinningen, det underlättar användningen av åter- vunnet material, möjliggör bättre inköp och sortering hos konsumenter och förbättrar avfallsupphandling. Det menar fem forskare från Wuppertal Institute och Vito, det flamländska institutet för teknologisk forskning. I Europa som helhet befinner sig digitaliseringen i sin linda, men nu växer nya affärsmodeller, som e-handelsplattformar för avfall, samt avfallsspecifik programva- ra och affärsanalys fram. Ökad processkraft och fallande kostnader gör digitalisering tillgänglig för fler. Störst inverkan spås från robotar – antalet har nästan fördubblats mellan 2015 och 2020 – men också från Internet of Things, molnlösningar, artifi- ciell intelligens och Big Data (dataanalys). Digitala användargränssnitt mot kunderna kan ge värdefull information för att stödja en cirkulär ekonomi, menar forskarna. ”Pay-as-you-throw”-system blir mer genomförbara med digi- tala identifierings- och faktureringstekniker, men också utvecklingen av avancerade ”know-as- you-throw”. RFID-tek- nik används då för att övervaka vad som slängs på hushållsnivå. Ett chip följer avfallet och återkopplar till kunden med uppskattning om avfallsmängden minskat eller källsorteringen för- bättrats, och kan därmed hjälpa till att knuffa konsumenter mot ökad hållbarhet. Digitala lösningar finns idag i nästan alla delar av avfallsinsamlingen. Men det skiljer mycket mellan olika delar av Europa. Rapporten iden- tifierar ett antal hinder för att fler ska kunna ta del av denna teknik: bristande kunskap, höga investeringskostnader, säkerhetsbrister samt av- saknad av ”digitala eko- system för digitalisering”. Det sistnämnda innebär exempelvis tillgång till mobilt bredband, stöd- jande lagstiftning samt standarder för utbyte av data och gränssnitt. Europa behöver digitaliseras HANDBOKEN KOSTAR 80 kronor. Moms och porto tillkommer. Beställ via avfallsverige.se LÄS MER i Digital waste management, som kan laddas ner från www.eionet.europa.eu DIGITALISERING/GIFTFRIA KRETSLOPP