Avfall och Miljö nr 2 2021

Nr 2 2021 AVFALL OCH MILJÖ | 9 NYHETER LÄS MER i rapport 2021:04 Vidareutveckling av modell för beräkning av referensvärde pmC i avfall, som kan laddas ner från avfallsverige.se – VI SKA ÖKA den inhemska produk­ tionen och ta tillvara vätgasens möjligheter för energilagring, gröna transporter och fossilfri stålproduk- tion, säger energiminister Anders Ygeman. Vätgas är en av flera tekniker som på sikt kommer att krävas för att uppnå klimatneutralitet. Regeringens klimatpolitiska handlingsplan anger att vätgas kan komma att få en större roll i framtiden vad gäller bland annat bränsleceller i fordon. Att framställa, lagra och frakta vätgas på ett hållbart sätt kommer att vara viktigt i flera branscher. I uppdraget till Energimyndigheten ingår att analysera och kvantifiera potentialen för ökad produktion, lagring, transport och användning av vätgas, elektrobränslen och ammo- niak i olika sektorer i Sverige och översiktligt inventera möjligheterna till samarbete med andra länder och aktörer i Europa. Uppdraget ska redovisas senast den 31 juli 2021. Nationell vätgasstrategi på väg Energimyndigheten ska ta fram förslag till en övergripan­ de strategi för vätgas. Målet med strategin och åtgärds­ förslagen är att utveckla och tillvarata möjligheterna med vätgas och elektrobränslen och underlätta för omställ­ ningen till fossilfrihet. Beräkningar indikerar att andelen fossilt material i avfallet som energiåtervinns är högre än tidigare känt. Detta är ett oväntat resultat av ett nyligen avslutat projekt, där Rise på uppdrag av Naturvårdsverket och Avfall Sverige studerat frågan. Ny kunskap ger ökade kostnader för utsläppsrätter ÅLDERN PÅ DET biogena avfallet spelar en avgörande roll för hur mycket fossilt avfall vi kan uppmäta. Den metod som idag används för att bestämma fossilandelen mäter kvoten mellan två kolisotoper som allt levande material tar upp när de växer. Vid analysen jämförs resultaten med motsvarande kvot för fossilt material (0 pMC) och det för biogent material. Problemet är att olika biogena material har olika kvoter mellan isotoperna. Matavfall ligger nära dagens atmosfärshalt (cirka 101 pMC) medan träflis kan ha ett värde närma- re 130 pMC. Denna skillnad beror på att kvoten av isotoperna i atmosfären har varierat kraftigt under trädets livstid, från 50-talet fram till idag. Variationen är en konsekvens av de atmosfäriska provsprängningar av kärnvapen som genomförts. Ett för lågt värde kommer att leda till en överskattning av den biogena fraktionen och vice versa. Ny beräkningsmodell Det har saknats ett vetenskaplig baserat värde som är representativt för det bränn­ bara avfallet för de svenska anläggningarna. Modellen som nu utvecklats är ett sätt att angripa problemet. Inlagring av kol i tillväxt av främst träd beräknas och slår sedan igenom i olika träfraktioner men också i papper och exempelvis bioplast tillverkad från träråvara. Dessa delar kombineras med data om sammansättningen på olika avfallsströmmar som går till förbränning, vilket görs utifrån plockanalyser. Antaganden har fått göras kring fördelningen/åldern på trä där de representerats av träavfall från byggnation, rivning och renovering för att avspegla olika åldrar. Modellen prognostiserar också utvecklingen av referensvärdet fram till 2030 baserat på dagens sammansättning. Märkbart högre referensvärde Vad blev så det gyllene talet modellen levererade? För 2021 rekommenderar projektet att ett nationellt referensvärde om 107,0 används. Värdet är högre än vad som tidigare använts och är svaret till varför fossilandelen ”ökar”. Högre fossilandel ger större direk- ta fossila utsläpp vilket i sin tur leder till ökade kostnader för utsläppsrätter. Om kost- nadsökningen relateras till mängden mottaget avfall så kan det, beroende på kostnaden för en utsläppsrätt, handla om 10-15 kr per ton avfall. TEXT INGE JOHANSSON OCH CARL JENSEN, RISE Under sin livstid kan träd ha utsatts för radioaktiv strålning, vilket ställer till det när man ska beräkna andelen biogent material i avfallet som energiåtervinns.