Avfall och Miljö nr 3 2021

Nr 3 2021 AVFALL OCH MILJÖ | 19 KOMMUNIKATION TEMA Nudge i myndig­ heternas tjänst Danmark är ett av flera länder som tagit efter Storbritannien och skapat en central enhet för att stödja myndigheter med beteendeförändrande åtgärder: iNudgeyou. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE VI HAR STÄLLT några frågor till Mia Timmermann, analytiker på iNudgeyou. När är det lämpligt att använda nudging som metod? – Nudging är extremt relevant i förhål­ lande till många samhällsutmaningar. I alla fall där en medborgare, anställd eller vad det än handlar om har en önskan att ”göra rätt”, till exempel sortera sitt skräp, är nudging effektivt för att säkerställa att goda avsikter följs i praktiken. – Vi jobbar på att få fler att välja kli­ matvänligt och hälsosamt i snabbköpet, säkerställa bättre djurvälfärd i de danska svinstallarna, uppnå större efterlevnad bland barn och ungdomar med diabetes eller få fler att välja värmepumpar eller energibesparingsåtgärder när de köper ett nytt hus. Hur varaktiga förändringar räknar ni med? – De goda nudges löser problem på lång sikt, snarare än att vara enkla quick-fixes. – Vi arbetar utifrån den erkända vetenskapliga metoden Basic, som har utvecklats av beteendeforskaren Pelle G. Hansen och publicerats av OECD. Det är en diagnostisk metod där vi identifierar roten till beteendeproble­ met, delar upp dem i beteendemönster och analyserar de hinder som är asso­ cierade med varje tillämpligt beteende­ mönster – ABCD-modellen. Först därefter matchas de med de beteende­ strategier som passar hindren. Denna diagnostiska manöver säkerställer att vi utvecklar robusta beteendemässiga lösningar som fungerar i praktiken och på lång sikt. Vad jobbar ni med just nu? – Vi arbetar med det största nudging-­ projektet hittills, som handlar om frukt och grönsaker i alla de sex stora livsmedelskedjorna. Vi har med stor framgång testat lösningar för att öka försäljningen av vegetabilisk färs, färsk frukt och grönsaker och fisk genom att använda beteendevetenskap. Experi­ menten visar att potentialen att påverka konsumenterna att göra mer hållbara val verkligen är stor. Vilka fördelar ser du med att Danmark har inrättat en särskild enhet för nudge-frågor? – Ett antal frågor kan ”ägas” av den of­ fentliga sektorn, men är svåra att förstå enbart ur detta perspektiv. Vi bryter ner stuprören mellan offentlig och privat sektor. – Det finns också en fördel i att vi inte är en del av systemet. Det innebär mindre byråkrati för vår del och vi har en annan frihet att kritisera problemen i den offentliga sektorn än om vi varit en del av den. Men gränserna är inte ristade i sten. Även i situationer där man anspelar på normer och moral kan nudging använ­ das. Ett exempel är forskningsprojektet i Partille och Varberg, som visar att hushåll kan minska sitt restavfall med tio procent när de får se hur mycket gran­ narna slänger. (Läs mer om det i Avfall och Miljö nr 2 2020.) Odemokratiskt? Det finns dock risker med att använda nudging, påpekar Fredrik Carlsson: – Ur ett politiskt perspektiv kan det ibland framstå som känsligt att vi påver­ kar folk och deras beteende utan att de vet om det, det kan minska förtroendet för beslutsfattandet. Och om vi påverkar beteendet i ett område kan vi indirekt påverka beteenden på andra områden. Om jag exempelvis påverkar ditt beteen­ de vad gäller avfallshantering kanske du inte minskar din konsumtion i den mån du skulle kunna. Ändå ser Fredrik Carlsson stora för­ delar med att svenska myndigheter job­ bar med nudging. Dock önskar han inte se en särskilt nudge-enhet som i Stor­ britannien, istället bör denna kunskap vävas in i våra befintliga organisationer. Naturvetarna på Naturvårdsverket och ingenjörerna på Energimyndigheten behöver alltså bredda sig. – Vi borde öka den beteendeveten­ skapliga kunskapen på myndigheterna. Alla ska bli lite mer beteendevetare. Jag skulle vilja se en öppning mot allmän beteendevetenskap, att vi erkänner att vi måste förstå mänskligt beteende. NUDGING, ELLER PUFFNING, är ett samlingsbegrepp inom beteendeekonomi som används för att beskriva policyverktyg vars syfte är att underlätta för individer att fatta beslut som främjar deras välfärd utan att begränsa deras handlingsfrihet. Detta kan ske genom att man påverkar rutinbeteenden eller förenklar val i situationer med komplex information. Nudging fungerar ofta på en under- medveten nivå, det vill säga att den gör det mer sannolikt att man tar ett visst val utan att märka det. Källa: Wikipedia Mia Timmermann.