Avfall och Miljö nr 3 2021

24 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2021 AVFALLSANLÄGGNINGAR Avfall Sverige har låtit jämföra olika tekniker för att rena lakvatten från avfallsanläggningar från de långlivade organiska föroreningarna Pfas. Tre metoder framstår som mest kostnadseffektiva. I april föll domen som fastställde att det kommunala vattenbolaget i Ronneby gjort sig skyldigt till per­ sonskada och ska betala 7 miljoner kronor i skadestånd till de 165 invånarna som väckt åtal. Skälet var höga halter Pfas i dricksvattnet, som riskerade medföra negativa hälsoeffek­ ter. Även om detta högflourerande ämne sällan når dricksvatten finns anledning att behandla det med största försiktighet, vilket ställer särskilda krav på avfalls­ hanterare. I Ronneby utpekades brandskum som den stora källan till utsläpp av Pfas. Men bland de största punktkällorna finns lakvatten från avfallsanläggningar. Det är främst gamla synder som genere­ rar dessa utsläpp. Sedan kommunala reningsverken skärpt kraven på inkom­ mande avloppsvatten måste avfallsan­ läggningarna själva lösa detta problem. Även för de avfallsanläggningar som släpper renat vatten till recipient är det ofta svårt att uppfylla krav på bedöm­ ningsgrund avseende Pfos i ytvatten. – De flesta avfallsanläggningar har inget direkt reningssteg för reduktion av Pfas. Ett fåtal har ett polerande steg som kolfilter som tar bort Pfas, eller enklare biologisk rening eller översilningsytor, då man renar 20–30 procent av Pfas. Men det kan krävas 90 procent för att vara säker på att inte påverka recipien­ ten. Så överlag ser det inte så bra ut, säger Andriy Malovanyy på IVL Svenska Miljöinstitutet. Han har lett Avfall Sveriges projekt för att utvärdera reningstekniker och ta fram rekommendationer. – Vi ville verkligen inte bara visa att vi kan reducera 90 procent av Pfas. Anläggningarna behöver veta hur de ska dimensioneras och vilken kostnad det blir på årsbasis vid olika reningsmål. Effektiv skummare Fyra anläggningar med olika typer av lakvatten har deltagit, där sex olika reningstekniker har utvärderats: gra­ nulerat aktivt kol, pulveriserat aktivt kol, jonbytare, nanofiltrering, ozonering samt skumfraktionering. Eftersom Pfas är en komplicerad grupp ämnen är resultatet inte heller glasklart. Med dagens reningskrav är det ofta endast avskiljning av Pfos som krävs och den kan åstadkommas billigast med jonbytare. Det innebär att lakvatten filtreras genom ett syntetiskt material som fångar Pfas och även vissa andra organiska ämnen. Eftersom materialet inte sorberar alla organiska molekyler utan är mer specifik för Pfas kan vattnet renas effektivt i mer än ett halvår innan materialet måste bytas. Trots att jonbytare är dyrare än kol kan den ändå vara kostnadseffektiv tack vare den långa livslängden. Att jonbytaren inte sorberar andra organiska ämnen kan också ses som nackdel om avskiljning av även andra miljögifter krävs. Då passar granulerat aktivt kol bättre. Kolet är även mer kostnadseffektiv när väldigt bra reduk­ tion av de flesta Pfas krävs, speciellt om vattnet har låg innehåll av lösta organiska ämnen. – Vi på IVL tycker dock att man ska utgå från status på recipienten. Utsläpp av lakvatten ska inte påverka toxiciteten på vatten eller sänka klassificeringen på recipienten. Från det data vi har till­ gänglig ser vi att avskiljningsgraden för de längre Pfas är viktigast – de riskerar i högre utsträckning att ackumuleras i människor eller organismer och är där­ med mer toxiska. Då verkar skumfrak­ tionering bäst, säger Andiy Malovanyy. Skumfraktionering går ut på att lufta vattnet. Lakvatten är generellt bra på att skumma, ännu mer om det innehåller Pfas. I det skumlager som bildas fastnar framför allt Pfas med långa kedjor. Skummet avskiljs, koncentreras och skickas till destruktion, antingen till förbränning eller till behandling genom superkritisk vattenoxidation – en dansk teknik som kommer att finnas i Sverige inom kort. De löpande kostnaderna för skum­ fraktionering är låga, mindre än 1 krona per kubikmeter. Däremot är investe­ ringskostnaden högre. – Koncentreringen av skummet är en patenterad metod. Det är där svårig­ heten och kostnaden ligger. Om man hyr skumfraktioneringsanläggningen kanske kostnaden landar på 35 kronor per kubikmeter. Om anläggningen köps är kostnaden jämförbar eller till och med lägre än för kolfilter- eller jonbytaranläggning, och landar på 5–10 kronor per kubikmeter. Snabb utveckling Här intill kan du läsa om Renovas full­ skaliga avskiljning av Pfas. Ytterligare rapporter är att vänta, bland annat om NSR:s försök med skumfraktionering. – Pfas-frågan är väldigt komplext. Det finns många frågor som bör utre­ das mer. Många försök pågår och det kommer nya tekniker och görs mycket kring toxiciteten av Pfas, säger Andriy Malovanyy. – Men den här rapporten ger ändå bra grundkunskap om teknikkostnader och vad som påverkar reningsgraden och reningskostnaden. Pfas teknikerna Bästa för att rena TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE