Avfall och Miljö nr 3 2021

26 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2021 AVFALLSANLÄGGNINGAR Miljöteknikföretaget Chomafora har utvecklat en teknik som sägs ta bort mer än 99 procent av tungmetaller ur vatten. KADMIUM, KVICKSILVER OCH komplexa metallblandningar, men även Pfas-­ ämnen, sägs fastna med den så kallade Selmext-metoden – Selective Metal Extraction. Den kombinerar konventio­ nell filterteknik med kemi baserad på Reach-listade kemikalier. Metoden ska också kunna användas för att utvinna guld och jordartsmetaller ur elektronikavfall eller gruvavfall. Även uran ska kunna fångas in med goda resultat. – Styrkan i vår teknik är att den kan fånga precis de ämnen vi siktar på. Det minskar mängden avfall, men dessutom ger det möjligheten att återvinna värde­ fulla metaller och andra ämnen. Detta kan ge användaren nya intäkter och hjäl­ per dem att ställa om till en mer cirkulär verksamhet, säger Johan Seijmer, vd på Chromafora. Ny lakvattenrening lovar guld Vid två av Renovas deponier har fullskaleanläggningar för att rena Pfas i lakvatten granskats. De kolfilter som använts visar sig fungera delvis väl. UTVÄRDERINGEN HAR GJORTS på Tagene och Fläskebo, två deponier men sinse­ mellan ganska olika. Tagene har varit i drift sedan 1970-talet medan Fläskebo är en modern deponi som startade först 2003. Lakvattnet skiljer sig väsentligt mellan anläggningarna – till exempel är halterna Pfas11 och DOC (löst organiskt kol) nästan tio gånger högre på Tagene än på Fläskebo. Detta påverkar reningen. På båda anläggningarna består rening­ en av ett kemiskt reningssteg följt av filtrering innan kolfiltret. För att se hur effektiv reningen var mättes Pfas11 (11 specifika Pfas) både före och efter kol­ filtren. Analyserna visade att det var skillnad på långa och korta Pfas i reningen. De långa renades betydligt bättre än de kor­ ta och några av de kortaste Pfas-ämnen ökade till och med över filtret vid någon period. Sammansättningen av Pfas i lakvattnet är alltså viktig för hur rening med aktivt kol kan förväntas fungera. På Fläskebo kunde 3,8 m 3 lakvatten per kilo aktivt kol renas då målet var 100 ng/l Pfas11 i utgående vatten. På Tagene kunde 3,4 m 3 lakvatten per kilo aktivt kol renas då målet var 100 ng/l Pfos i utgående vatten. Även DOC mättes för att undersöka om det kunde användas som drift­ parameter men här syntes dock ingen självklar koppling mellan reduktionen av DOC respektive Pfos eller Pfoa. Vid två tillfällen mättes även EOF (extraherbara fluorerade organiska föreningar) för att få en uppfattning om totala mängden Pfas i vattnet. Dessa mätningar visade att den allra största delen av Pfas-föreningarna i lakvattnet var oidentifierade. I anläggningarna är det möjligt att koppla ut en kolonn i taget och byta det aktiva kolet och fortfarande kunna köra anläggningen. Själva bytet av kol med tömning, inspektion och fyllning av nytt kol tog cirka fyra dagar effektiv tid, men i praktiken har det tagit minst två veckor. Det förbrukade kolet analyserades och kunde hanteras som icke farligt avfall. Pfas Kolfilter fångar långa TEXT VIKTORIA EDVARDSSON, RENOVA LÄS MER i rapport 2021:05 Utvärdering av re- ningseffekten för Pfas i två fullskaleanläggning- ar, som kan laddas ner från avfallsverige.se