Avfall och Miljö nr 3 2021

30 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2021 BIOLOGISK ÅTERVINNING/FÖREBYGGANDE Försök visar att slam från vattenrening kan återvinnas i biogasanläggningarna – med gott resultat. Det är metall som lockar. Konsumenters ”svinnsikt” – deras insikt om eget matsvinn – behöver fortsätta öka. Det samma gäller också motivationen att ta hand om maten bättre. Vatten och avfall kan bli cirkulär symbios ”Svinnsikt” behöver förbättras TEXT JENNY ÅSTRÖM, SYDVATTEN SMÅLÄNDSKA BOLMEN FÖRSER många skåningar med dricksvatten. Reningen av de 100 000 kubikmeter vatten som varje dygn flödar igenom Sydvattens an­ läggning i Stehag vid Ringsjön genererar upp emot 35 ton slam – varje dag. Det är inte de försumbara närings­ ämnena i slammet som gör det intres­ sant för biogasanläggningar, utan de höga halterna av järn. Till skillnad från DET ÄR NÅGRA slutsatser av en enkät som Livsmedelsverket låtit genomföra om konsumenternas kännedom, attityd och beteende gällande matsvinn, det vill säga matavfall som hade kunnat ätas upp. Enkäten visar på stor medvetenhet om att matsvinn är ett miljöproblem. 8 av 10 vet att maten kan vara ätbar även efter att bäst före-datum har passerat men fler behöver bli medvetna om betydelsen av att ha max 4 °C i sitt kylskåp. Fler behöver också känna sig trygga med att matrester kan hålla upp till en vecka om den förvaras på rätt sätt. Främsta anledningen till att mat slängs är att den upplevs som ofräsch eller att man är rädd för att bli sjuk. Livsmedelsverkets slutsats är att alla som jobbar med livsmedel behöver underlätta för konsumenter att göra val som minskar matsvinnet. de allra flesta andra reningsanläggningar använder nämligen Ringsjöverket järn­ klorid för att fälla organiska ämnen. Vid tillverkning av biogas bildas svavelväte, som kan orsaka rostangrepp på utrustningen. När järn tillsätts binds svavlet och rostangreppen minskar. Vattenverksslammet har visat sig vara lämpligt som ersättning eller komple­ ment till tillsats av ren järnklorid. Gaskvaliteten blir högre och produk­ tionskostnader lägre. Dessutom blir hanteringen enklare då det fasta, nästan jordliknande, slammet ersätter ett fly­ tande koncentrat av järnklorid. Klimatförändringarna påverkar De senaste åren har mängden slam från reningsprocessen ökat stadigt. Det beror delvis på klimatförändringarna med ökade skyfall som drar med sig humus­ ämnen – ett organiskt material bestå­ ende av djur- och växtdelar som inte brutits ner helt. Ju mer humusämnen, desto mer järnklorid behöver tillsättas reningsprocessen och desto mer slam bildas. Kemikalieanvändning är den domi­ nerande posten av de klimatgasutsläpp Sydvattens verksamhet ger upphov till. Klimatnyttan är därför stor om järn­ kloriden kan ges ett andra liv. Återvinningen växlas upp Drygt hälften av det järnhaltiga slammet används idag vid biogasanläggningar i södra Sverige. Framöver kan det finnas dubbelt så mycket slam att erbjuda; planer finns nämligen på att ta mer av Skånes dricksvatten från Bolmen, och järnkloridfällning kan då komma att bli än vanligare. Målet är att allt slam ska kunna åter­ vinnas. Om slammet kan torkas kan det transporteras längre upp i Sverige och fler biogasanläggningar kan gynnas av att använda det järnrika slammet. LÄS MER i rapport 2017-344 Vattenverks- slam reducerar biogasens svavelväte, som kan laddas ner från energiforsk.se LÄS MER i rapport L-2021 nr 2 Matsvinn i hemmet – kännedom, attityd, beteende, som kan laddas ner från livsmedelsverket.se Det slam som inte återvinns mellanlagras på en torvmosse. Lasse Månsson tar emot de som hämtar det järnrika slammet. SLAMMET har godkänts som tillsats- medel enligt certifieringen för åter­ föring av biogödsel till åkermark SPCR 120. GASKVALITETEN BLIR HÖGRE OCH PRODUK- TIONSKOSTNADER LÄGRE.”