Avfall och Miljö nr 3 2021

GAS BRÄNDER I AVFALLSANLÄGGNINGAR kan vara komplicerade. Rädd- ningstjänsten genomför varje år ett 50-tal insatser, något som kan pågå flera dygn och vara extremt resurskrävande. Termisk Systemteknik har med värmekameror, smarta algoritmer och tät integration med ett auto- matiskt släcksystem utvecklat ett system som hittar och släcker bränder tidigt, när de fortfarande är hanterbara. - Vårt system blir smartare och smartare, säger Staffan Cederkrantz, projektledare på Termisk Systemteknik. Vi har löst såväl detektion som hantering av larm och falsklarm på ett sätt som gör systemet unikt i sitt slag. Systemet, TST Fire, består av kameraenheter och smart mjukvara som tillsammans detekterar, analyserar och larmar om avfallet i övervakningsområdet når en kritisk temperaturnivå. Systemet har fått hantera en hel del utmaningar. - Inte minst falsklarm kan vara en svårighet i den här typen av system. Tack vare vår personals långa erfarenhet av denna typ av system har vi kunnat lösa detta genom en unik egenutvecklad metod, avslutar Staffan. Systemet har installerats på flertalet svenska anläggningar och nu även på avfallsanläggningar i Norge där Ragn-Sells upptäckt vinster- na med TST Fire. KONTAKTA STAFFAN på Termisk Systemteknik för mer information om systemet eller kundcase. 0702 - 96 02 05 eller e-post staffan.cederkrantz@termisk.se TERMISK SYSTEMTEKNIK är ett Europaledande expertföretag inom värmekamerateknik och utvecklar system för branddetektion, industriautomation och säkerhet. www.termisk.se Behov av smart brandskydd? tiga förutsättningarna för produktion enligt förslaget i biomarknadsutredningen. Det finska statsägda bolaget Gasum investerar mycket i gasinfrastrukturen i hela Norden. Nyligen invigde de en anläggning i skånska Nymölla, som kommer att öka den svenska biogasproduktionen med fem procent. Gasum diskuterar för närvarande vilken roll de ska ta i v vätgasfrågan, men det betyder inte att deras intresse för biogas har svalnat. – Vi ser en stark framtid för metangas i olika former – i synnerhet biogas – även på en framtida vätgasmarknad, säger Gasums public affairs-ansvarige Johan Englund. Björn Aronsson på organisationen Vätgas Sverige tycks vara inne på samma linje: – Vi ska inte diskutera vilket alternativ som ska ersät­ ta det fossila, då klarar vi inte några mål. Idag krigar vi om samma tårtbit, men det finns jättemöjligheter och också möjligheter att konvergera biogas till vätgas. Det kommer att bli sådant stort behov av grön vätgas och där kan biogasen också få en plats. Energigasbranschen har i sin klimatfärdplan enats om målet att vara fossilfri till 2045. – Om vi ska ställa om till 2045 så kommer alla förny­ bara alternativ att behövas, säger Maria Malmkvist. EU-kommissionens förslag till taxonomi, som ska vägleda gröna investeringar, kan dock komma att påver­ ka utvecklingen: – Det är positivt att en biogasproduktionsanläggning som uppfyller kraven räknas som hållbar verksamhet, men samtidigt riktigt illa att de gasfordon som använder biogasen inte erkänns som hållbar teknik. Taxonomin har missat biogasens stora miljö- och klimatnytta när den ersätter fossila drivmedel, säger Maria Malmkvist. Vätgassopbilen redan här Två av Sveriges få vätgasfordon är sopbilar, framtagna i samarbete mellan Scania Powercell och Renova. Den senaste har nyligen levererats och testkörs än så länge bara internt, men den första bilen har börjat rulla på Göteborgs gator, efter en tids försening. Hans Zackrisson, chef för fordonsutveckling på Renova, ser flera fördelar med vätgassopbilen. – Den är lika tyst att köra som en 100 procent elbil, men behöver inte nattladdas. Den går lika snabbt att tanka som en vanlig gasbil, och är lättare än såväl elbilen som biogasbilen. Målsättningen är att dessa vätgassopbilar ska kunna ersätta en konventionell diesel när det gäller både lastkapacitet och räckvidd. Förhoppningen är att Renova på längre sikt ska kunna producera egen vätgas. – Det bästa vore om vi satte upp en massa solceller på våra garagetak och gjorde vätgas av det, och om för­ bränningsanläggningar kyler bort en massa energi kan de producera vätgas istället, säger Hans Zackrisson. LÄS OCKSÅ om taxonomins effekter på biogas, sidan 7.