Avfall och Miljö nr 3 2021

Nr 3 2021 AVFALL OCH MILJÖ | 45 JORDEN RUNT Vädjar förgäves om säker sortering Så kan Boat Harbour renas Kompost kan lösa hundbajsproblem Boat Harbour i Nova Scotia bär spår efter de­ cennier av utsläpp från industrier, bland annat från produktion av pappersmassa. Nu vill ett kanadensiskt företag använda det förorenade bottensediment härifrån i vägbyggen. Metoden de planerar använda är en för­ glasningsprocess, som innebär att sedimentet torkas och sedan smälts ner. Den har använts i Europa men är ny för Kanada. – När vi väl har bearbetat det giftiga och farliga materialet finns inget annat än ett glasartat bergämne som är inert och säkert att användas för vägbyggen, säger Stephen Mader, vd för Nova Waste Solutions till CBC News. Nu inväntas tillstånd för att bygga behand­ lingsanläggning. Australiens dryga fem miljoner hundar beräknas lämna efter sig mer än 1,7 miljoner ton bajs varje månad. De flesta hundägare är duktiga på att plocka upp efter sina fyrbenta vänner, men sedan väntar deponi. Bajset bidrar där till metanutsläpp, och hundbajspåsarna till att sprida mikroplaster. Vissa kommuner rekommenderar att hundbajset ska spolas ner i toa­ letten (utan plastpåse förstås). Men kompostering har visat sig vara en alternativ lösning. I ett försök i Port Elliot har komposterbara påsar delats ut som kan lämnas i en särskild soptunna i stadens hundpark. Med rätt behandling kan därmed hundbajset förvandlas till fin kompost. – Vårt försök i en enda hundpark visar att vi kan förhindra deponering av minst 31 000 plastpåsar och fem ton hundbajs varje år, säger projekt­ ledaren Ruth Miller till the Guardian. Hundägare har också utbildats i hemkompostering, och marknaden har hängt med och erbjuder idag särskilda kompostbehållare som även kan avdöda patogener i bajset. Arc siktar på storskalig CCS Solskepp vapen mot havsplast Amager Ressource Center, Arc, utanför Köpenhamn vill minska utsläp­ pen från sin energiåtervinning av avfall med 500 000 ton koldioxid per år genom insamling och lagring, så kallad CCS. Om planerna kan förverkligas hänger på om de 120 miljoner Euro som Arc ansökt om från EU:s innovationsfond beviljas, men de har passerat första nålsögat i denna process. Ett danskt be­ slut om nationell strategi för CCS inväntas också. – Med rätt beslut kan Danmark återigen ta i sig den gröna ledartröjan och tjäna som inspiration för resten av världen med allt som potentiellt följer av exporten av dansk kunskap, säger Arcs vd Jacob H. Simonsen. Organisationen SeaCleaners har med stöd från såväl industri som akademi lanserat Manta. Det beskrivs som en banbrytande lösning för att hantera plastföroreningar i våra hav. Manta är tänkt att bli ett fartyg med uppgift att samla in och behandla avfall som samlats vid flodmynningar och längs kuster. Det kommer att bli 62 meter högt, 56 meter långt och 46 meter brett. Upp till tre ton per timme ska kunna tas omhand. Avfallet som samlas in ska sorteras för hand och metall och glas skickas till återvinning medan plastavfall energiåtervinns ombord i en pyrolysanläggning. Utöver vind och sol drivs fartyget alltså också av sopor via den syngas som utvinns. Manta ska även fungera som bas för andra vetenskapliga uppdrag. I hamn ska fartyget dessutom kunna användas för utbildning och konferenser. Hittills finns Manta som en prototyp, men under 2024 ska den enligt planerna börja segla, med start i sydöstra Asien. Informella avfallsarbetare är viktiga för Indiens avfallshantering. Men de lever ett farligt liv, i synnerhet under rådande pandemi. I New Delhi har waste pickers egen organisation bett hushållen att lägga munskydd och engångshandskar i en separat soppåse, för att minska risken för smittspridning. Men utan gehör. – Vi har inget annat alternativ. Det som vi kan sortera ut för återvinning är vår enda inkomst. Om vi inte arbetar, hur ska vi då kunna ge mat till våra fa­ miljer, frågar sig Manbara Begum, en av stadens waste pickers till Times of India.