Avfall och Miljö nr 3 2021

Nr 3 2021 AVFALL OCH MILJÖ | 47 JORDEN RUNT NESTLÉ ÄR ETT globalt livsmedelsföretag vilket innebär att de står för en stor andel av förpackningsavfallet. Idag går bara 60 procent av Nestlés plastförpackningar att materia­ låtervinna, medan siffran är 90 procent för förpackningar av annat material. – Plastavfall är en växande fråga för vår planet, säger Birgitte Krenk. Vi på Nestlé har en del av ansvaret när vi använder plast som förpackningsmaterial. Därför vill vi också vara en del av lösning genom att minska, åter­ använda och återvinna. Anledningen till att Nestlé hakade på Bofas projekt var att Bornholm är ett mindre, begränsat samhälle där det är möjligt att testa och lära sig. Från Bornholm finns också bra förbindelser till södra Sverige där man sponsrat en ny Mechanical Recycling-anläggning för plast­ förpackningar. – Vi har flera projekt på gång kopplade till att utveckla plastförpackningar som kan materialåtervinnas och också skydda våra produkter och minimera matsvinn. Vi har också ett globalt mål att öka användningen av återvunnen plast med en tredjedel, och att alla våra förpackningar ska vara utformade för att återvinnas eller återanvändas 2025, säger Birgitte Krenk. När det kommer till återanvändning är dock Birgitte Krenk mer skeptisk. – Vi har flera återanvändningsprojekt på gång, bland annat med barnmats­ förpackningar i glas. Men det är mer komplext att skala upp. Säkerheten och kvaliteten på våra produkter måste alltid komma först, säger hon. Genom samarbetet i Zero waste Bornholm hoppas dock Birgitte Krenk på att hitta nya lösningar för att tillsammans stödja den cirkulära ekonomin på ön. – Vi bjuder in alla som har en bra idé att testa nya sätt för att minska och återvinna avfall. Bornholm är, med sina 40 000 invånare, ett Danmark i mini­ format. Det är en perfekt test-arena för nya metoder och produkter. En av de första sakerna som ska testas är den nya, bostadsnära, insamlingen av tolv fraktioner. Den danska regeringen har fastslagit att alla invånare ska ha möjlighet att sortera ut tio fraktioner till år 2022: restavfall, mat, metall, plast, papper, wellpapp, glas, mat- och dryckesförpackningar, textil och farligt avfall. 73 kommunerna har redan ansökt om dispens eftersom de inte anser sig klara av det så snabbt. Men på Bornholm adderade man istället två fraktioner: småelektronik och batterier. – Det blir en stor förändring från idag när hushållen har två soptunnor med hushållsavfall, textil, papper och kartong, plus möjlighet att lägga batterier och småelektronik i en påse ovanpå, påpekar David Christensen. Nya fordon? Eftersom upphandlingen av sopkärl och sopbilar som kan hämta tolv fraktioner just pågår kan David Christensen inte avslöja hur kärlen kommer att se ut eller hur sophämtningen ska gå till. I dagsläget betalas avfallshanteringen via en skatt baserad på fastighetsskatten. För att öka viljan att sortera har man dis­ kuterat att införa vikt-taxa för restavfal­ let. Men eftersom det finns farhågor för dumpning, eller att invånarna utnyttjar grannens sopkärl för att slippa betala, är man osäker. Jens Hjul-Nielsen, direktör på Bofa. Birgitte Krenk. I projektet Zero waste Bornholm, som drivs av Bofa, Bornholms avfallshantering, ingår flera företag som vill arbeta för minskade avfallsmängder och ökad materialåtervinning. Ett av dem är Nestlé Norden, där Birgitte Krenk är chef för produktion och logistik. Samarbete ger mindre plast TEXT ULRIKA SVENSSON, FRILANSJOURNALIST Men de boende ska inte bara sortera mer, de ska också uppmuntras att före­ bygga avfall genom att låna, laga och byta. Men ska man bli avfallsfri – zero waste – måste även konsumtion och livsstil förändras, eller hur? – Ja, men kommunen kan inte lägga sig i hur människor lever. Däremot kommer vi att arbeta med nudging, att locka och inspirera invånarna, David Christensen och tillägger att när det gäller ökad sorte­ ring är många positiva: – Det finns en god vilja. Vår roll är att underlätta genom en god infrastruktur – då får vi också hög utsortering med bra kvalitet på materialet. Förutom arbetet tillsammans med öborna har man också inlett samarbeten med företag (se intervjun här ovan). – Bara för att vi är en ö i Östersjön med få invånare, betyder det inte att vi inte kan göra något. Även om vi är små, globalt sett, kan vi arbeta för en bättre avfallshan­ tering och miljö, säger Jens Hjul-Nielsen. Men vad gör ni om ni inte lyckas och ni står där med ett berg av sopor 2032? – Ja, då får vi jobba vidare, säger han och skrattar.