Avfall och Miljö nr 3 2021

AVFALL SVERIGE Nr 3 2021 AVFALL OCH MILJÖ | 53 AVFALLSANLÄGGNINGAR ORDFÖRANDE Annelie Bivén, SRV återvinning, annelie.biven@srvatervinning.se SEKRETERARE Johan Fagerqvist, johan.fagerqvist@avfallsverige.se BIOLOGISK ÅTERVINNING ORDFÖRANDE Kjerstin Ekvall, Sysav, kjerstin.ekvall@sysav.se SEKRETERARE Caroline Steinwig, caroline.steinwig@avfallsverige.se ENERGIÅTERVINNING ORDFÖRANDE Ulf Kullh, Umeå Energi, ulf.kullh@umeaenergi.se SEKRETERARE Klas Svensson, klas.svensson@avfallsverige.se FÖREBYGGANDE ORDFÖRANDE Agneta Lantto Forsgren, Skellefteå, agneta.lanttoforsgren@skelleftea.se SEKRETERARE Åsa Hagelin, asa.hagelin@avfallsverige.se INSAMLING ORDFÖRANDE Hans Zackrisson, Renova, Göteborg, hans.zackrisson@renova.se SEKRETERARE Jon Nilsson-Djerf, jon.nilsson-djerf@avfallsverige.se KOMMUNALT ANSVAR ORDFÖRANDE Hilda Kraamer, Kretslopp och vatten, Göteborg hilda.kraamer@kretsloppochvatten. goteborg.se SEKRETERARE Jenny Westin, jenny.westin@avfallsverige.se KOMMUNIKATION ORDFÖRANDE Håkan Gustafsson, Örebro, hakan.gustafsson@orebro.se SEKRETERARE Anna-Carin Gripwall, anna-carin.gripwall@avfallsverige.se ÅTERVINNINGSCENTRALER ORDFÖRANDE Peter Nyström, Roslagsvatten, peter.nystrom@roslagsvatten.se SEKRETERARE Camilla Nilsson, camilla.nilsson@avfallsverige.se Kontakta gärna arbetsgrupperna om du har frågor eller synpunkter En del intressanta likheter och skillnader kunde konstateras när våra nordiska grannar bjöds in till årets vårmöte. Ett ökat samarbe- te skulle kunna ge stora fördelar. TEXT CAROLINE STEINWIG, AVFALL SVERIGE Norden kan stärka biogasen DET ÄR INTE utan att vi saknar surret vid kaffemaskinen och dofterna och de nyfikna frågorna vid studiebesöken. Men arbetsgruppen biologisk återvinning, som annars alltid träffas i anslutning till en behandlingsanläggning, valde att utnyttja de digitala fördelarna genom att bjuda in kollegor från Norge, Danmark och Finland. Danmark har helt klart tagit över sta­ fettpinnen från Sverige och är helt ohotat det land som kommit längst både vad gäller biogasproduktion och policy för att driva mot klimatmålen. Sedan 2013 har biogasproduktionen i Danmark ökat med 400 procent, tack vare kraftigt produk­ tionsstöd och möjligheten att exportera gasen till Sverige. I Sverige har biogaspro­ duktionen under samma period ökat med blygsamma 12 procent, vilket är i paritet med utvecklingen i Norge och Finland. Om Danmark sågs som den ”udda fågeln” så var övriga tre länder förhål­ landevis lika. Biogasproduktionen är mestadels avfallsbaserad, till skillnad från den jordbruksbaserade danska gasen, och mest gas används inom transportsektorn. Fokus ligger idag på tunga transporter som använder flytande biogas (LBG), förutom i Finland där det finns planer på att inkludera biogasen i reduktionsplikt och där personbilar fortfarande ses som ett viktigt användningsområde. En slutsats var att vi fyra länder bör samarbeta närmare kring EU-initiativ och lyfta den ”nordiska modellen”. Vi behöver också kämpa för biogasens roll i trans­ portsektorn. På det ordinarie arbetsgruppsmötet dis­ kuterades det nya etappmålet för matavfall och huruvida dess orimlighet ska ses som nedslående eller en spark i baken för att få kommunerna att växla upp arbetet med matavfallinsamlingen. Problemet med för­ bränningsskatt på rejekt från förbehand­ ling av matavfall, som kraftigt fördyrar återvinningen, avhandlades också. Biokol är en fråga av växande intres­ se. Arbetsgruppen enades om att frågor kring användningen av biokol mycket väl kan hanteras inom ett nätverk kopplat till biologisk återvinning, medan själva produktionsprocessen bör ligga på annat håll. ARBETSGRUPP BIOLOGISK ÅTERVINNING Ett närmare samarbete skulle kunna stärka den nordiska modellen för biogasproduktion inom EU.