Avfall och Miljö nr 3 2021

6 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 3 2021 NYHETER MÅLET ÄR ATT plast ska användas på rätt plats, i resurs- och klimateffektiva, giftfria och cirkulära flödenmed försumbart läcka­ ge. På så sätt ska vi nå en ökad resurshus­ hållning och minskad negativ miljöpåver­ kan inklusive minskad klimatpåverkan. Men det kräver betydande förändringar. Vi behöver tänka om helt i design­ fasen av många produkter och ändra på befintliga affärsmodeller. Vidare måste återvinningen öka från dagens cirka 8 procent till att mer än hälften av all för­ brukad plast återvinns till ny råvara. Färdplanen efterlyser teknikutveckling för sortering och behandling av plast­ avfall, såväl mekanisk som kemisk, lik­ som nya samarbeten för att öka flödena till återvinning. Vi måste också utveckla system och metoder för avancerad efter­ sortering av restavfall, liknande den anläggning som Sörab och Stockholm Exergi invigde i våras. Möjligheterna till separat insamling av vissa plastavfalls­ fraktioner måste ses över. Generellt behövs också en djupare kun­ skap kring materialflöden inklusive infor­ mation om innehåll av farliga ämnen och hur olika val påverkar varandra som stöd för utveckling av infrastruktur, andra investeringar och styrmedelsutveckling. – Färdplanen är tänkt att agera kataly­ sator till en förändring i rätt riktning. Jag tror att den kan bli ett värdefullt redskap för att påskynda utvecklingen. Avfalls­ ledet har en viktig roll, jag har exempel­ vis stora förhoppningar om att kraven på bostadsnära insamlingen av förpackning­ ar kommer att förbättra källsorteringen. Men för att vi verkligen ska kunna nå framgång krävs ett enormt lyft i hela ked­ jan, från producenter över konsumenter till återvinnarna, säger Jon Nilsson Djerf, rådgivare på Avfall Sverige. – Ett av de utpekade områdena i plan­ en är resurssmart användning och ett exempel på det är att man ska undvika onödig användning. Här hade jag gärna sett ökad tydlighet och ett större fokus på att förebygga plastanvändning, säger Åsa Hagelin, rådgivare på Avfall Sverige. Naturvårdsverket jobbar vidare, bland annat med att kartlägga plastflöden och utveckla statistik för att identifiera behov av ytterligare insatser eller nya mål. Återvinningen, viktig roll för hållbar plastanvändning Klimatutsläpp från deponier mindre än beräknat Naturvårdsverket har nu presenterat Sveriges färdplan för hållbar plastanvändning. Här framgår att vi har en lång väg att färdas, men många styrmedel och tekniker är redan på plats och genom bred samverkan finns goda möjligheter att skapa bra lösningar. Spårgasmätningar vid Ragn-Sells deponier visar att metanutsläpp är en sjättedel så omfattande som man trott. LÄS MER om handlingsplanen för mindre plast till energiåtervinning på sidan 36. MED HJÄLP AV 150 indikatorer tillgänglig­ görs statistiken för första gången digi­ talt visualiserad i form av nyckeltal och lättlästa tabeller och diagram. Syftet är att göra det enklare för samhällsaktörer att skaffa sig en lägesbild och öka takten i ge­ nomförandet av Agenda 2030 i Sverige. Det gör det enklare för kommuner, regioner, myndigheter och andra nyfikna att själva botanisera i, och göra uttag från, Agenda 2030-statistiken. Här kan du följa utvecklingen över tid och utläsa skillnader mellan olika grupper i befolk­ ningen. SCB presenterar ett urval av rele­ vanta och möjliga nedbrytningar av olika indikatorer med fördjupad statistik som möjliggör för användarna att göra sina egna sökningar om frågor som särskilt intresserar dem. Nytt verktyg mäter hållbarhet Tillsammans med SCB har Agenda 2030 lanserat ett nytt verktyg som kommer ge en bättre lägesbild av omställningen mot hållbarhet. TIDIGARE ANVÄNDES EN internationellt vedertagen beräkningsmodell för att uppskatta de diffusa utsläppen av växt­ husgaser från deponierna. Genom en metod som mäter utsläppen noggrant med hjälp av spårgas och infrarött ljus har Ragn-Sells i stället visat att utsläppen är ungefär 18 procent av vad de tidigare beräkningarna antydde. En trolig förklaring till att beräknings­ modellen så kraftigt har överskattat utsläppen tidigare är att dagens deponier är helt eller delvis täckta, vilket gör att större delen av den gas som uppstår kan samlas in. Växthusgaserna kommer från nedbryt­ ning av organiskt material som depone­ rats före 2005, när Sverige förbjöd sådan deponering, men fortfarande producerar många av Sveriges deponier metan, en gas som beräknas ha en klimatpåverkan som är 25–30 gånger starkare än koldioxid. – Den nya kunskapen om deponiernas påverkan ser vi inte som en minskning, utan vi ska fortfarande minst halvera våra direkta utsläpp jämfört med 2019 års nivåer, säger Pär Larshans, hållbarhets- chef på Ragn-Sells. Plast på fel plats.