avfall_sverige 2021 2104

Nr 4 2021 AVFALL OCH MILJÖ | 13 CIRKULÄR EKONOMI TEMA menar Åsa Domeij, framför allt utanför Sveriges gränser. – Jag är faktiskt väldigt hoppfull när det gäller EU:s roll, att det kommer att gå lättare att komma fram till beslut, för då gäller det alla EU-länder. Single use plastic-direktivet är ju bara början, det kommer att komma betydligt fler krav från EU. I klimatfrågan, som är nära kopplad till cirkulär ekonomi, ser hon också stora framgångar genom diskussionerna om klimattullar, något som miljörörelsen förde fram som en lösning redan på 1980-talet. – Det är inte länge sedan som det var omöjligt att tänka sig avgifter på länder som saknar ekonomiska styrmedel för klimatet, det ansågs helt omöjligt med tanke på frihandeln. Men nu lyfter EU den här frågan som en nödvändighet. – Det är väldigt spännande att det rör på sig så mycket inom EU, men den rörelsen vi har idag, tänk om vi haft den för 30 år sedan, tänk hur långt vi hade kommit då. Stort intresse Även i Sverige ser Åsa Domeij en tydlig förändring mot hållbarhet. – Jag är glad över det positiva intresset för cirkulär ekonomi, att man kan tänka sig cirkulära lösningar, samt den här vetskapen om att det också är nödvän­ digt för klimatets skull. Det gäller både i näringslivet och vi alla som enskilda konsumenter. Man tycker att det är jätteviktigt att det cirkulära ska fungera, vi möter inte så mycket motstånd, det handlar om att få det att fungera i verk­ ligheten och att det ska vara möjligt att få ekonomi i det. Det är här som delegationen kommer in. De ska identifiera hinder för att ställa om Sverige till en cirkulär ekonomi, informera och föreslå kostnadseffek­ tiva styrmedel till regeringen. Sedan 2018 har Åsa Domeij tillsammans med delegationens ledamöter, rådgivare och expertgrupper nagelfarit såväl juridik som praktik för att hitta vägar framåt. – Jag måste säga att det har varit en enormt positiv erfarenhet. Jag har fak­ tiskt aldrig varit med om, i en liknande verksamhet, att det är så mycket som bubblar runt omkring som i de här expertgrupperna, där folk jobbar ideellt och kommer med förslag. Näringslivet positivt Flera problem har identifierats. Det kan exempelvis vara billigare att ta in jungfruliga än återvunna material, eller svårt att sälja produkter av högre kvalitet eftersom konsumenterna inte ser skill­ naden. Juridiken sätter ibland stopp för delande och återbruk – att förebygga av­ fall är ju självklart en del i den cirkulära ekonomin. Näringslivet efterfrågar idag tydligare krav som alla måste följa – om en kemikalie blir förbjuden kan inte hel­ ler konkurrenterna använda den. – Närings­ livet har bör­ jat bli riktigt positivt till politiken, det är spännan­ de. Svenskt Näringslivs rapport om cirkulär ekono­ mi, där de olika branscherna har egna bilagor, är ett tydligt exempel – det tror jag inte hade hänt för tio år sedan. Åsa Domeij menar att det trots delvis högljudd debatt inte heller är många som varit negativa till förbudet mot engångs­ plast. Däremot har det framförts kritik mot den snabba övergången, företag behöver möjlighet att praktiskt kunna genomföra det. Besluten dröjer Åsa Domeij tycks vara en obotlig opti ­ mist, det krävs antagligen för att driva de här frågorna. Men det finns en sak som gör henne bekymrad: – Det tar tid med de politiska besluten. Delegationen har lämnat flera rapport­ er till regeringen, med ett stort smör­ gåsbord av förslag om allt från ett nytt miljömål för resurseffektivitet till regler för riskbedömning av återvunna mate­ rial. Men få har realiserats, något som Åsa Domeij är besviken över. – Jag tror att de hade för lite tid. Å andra sidan är det inte heller några förslag som har förkastats av regeringen. – Jag hoppas att de kommer att tända till rejält. För det är förslag som är väldigt väl förankrade, eftersom vi haft stora referensgrupper och expertgrup­ per, det finns mycket stöd för dem ute i samhället. Så jag tror absolut att det kommer att komma mer från regering­ ens sida. Som gammal riksdagsledamot vet hon vad som gäller, senast i mars måste ett förslag läggas fram för att det ska hinna fattas beslut före valet nästa höst. – Men oavsett vilken regering det blir tror jag att det är rätt många av de cirkulära förslagen som skulle kunna genomföras, för de har ett brett politiskt stöd. Så jag tycker att man kan vara rätt optimistisk. Plast för billigt Finns det då någon gordisk knut som måste lösas för att nå cirkulär ekonomi? – Kanske inte bara en gordisk knut, det finns nog flera. Men fossilbasera­ de material behöver bli dyrare, de är alldeles för billiga idag för att återvunna material ska kunna konkurrera. Åsa Domeij radar så upp en rad andra centrala frågor: kvotplikten – krav på att man ska ha en viss andel återvunnet material i nyproduktion, information om kemikalier och fungerande spårbarhets­ system. Ett särskilt medskick vill hon ge kommunerna. – Det behöver också drivas på när det gäller upphandlingar, där kommuner har en otroligt tung roll. Det gäller inte bara att köpa konsumtionsvaror, det handlar om hur man sköter lokaler, hur man renoverar och ställer krav på cirkularitet och tar vara på material som rivs ut, och tar vara på möbler, man kanske ska hyra möbler för att kunna vara mer flexibel. Den kommunala verksamheten i Sverige är väldigt stor, att då kunna vara pådri­ vande via upphandling är enormt viktigt. Lokalutnyttjande är också en fråga som engagerar Åsa Domeij; om man kan använda de lokaler som finns på ett effektivare sätt kan man bygga mindre, vilket skulle kunna spara stora mängder resurser eftersom just byggande är en akilleshäl i Sveriges hållbarhetsarbete. I kommunerna är det ofta tidsbrist som utgör en begränsande faktor, exempelvis för att förnya kraven i upphandlingar på ett korrekt sätt. Åsa Domeijs råd är att öka samverkan mellan kommuner. – Om man använder varandras goda exempel, och arbetar med liknande upp­ handlingar tillsammans kan man komma mycket längre. JAG ÄR FAKTISKT VÄLDIGT HOPPFULL.”