avfall_sverige 2021 2104

14 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2021 TEMA CIRKULÄR EKONOMI TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE M attias Lindahl vid Linköpings universitet har ägnat en stor del av semestern åt arbetet med världens första standarder för cirkulär ekonomi. – Det här är kanske det bästa miljö­ arbete vi kan göra. Genom att bygga in kunskap som vi i Sverige ser att det fungerar bra i internationella standarder, som sedan används av organisationer världen runt, så kan vi minska vår egen och andra länders miljöpåverkan, säger Mattias Lindahl. Men varför behövs det en standard för att kunna utveckla en cirkulär ekonomi? – Problemet är att det finns så många idéer om vad cirkulär ekonomi är och vad det inte är. Det skapar en osäkerhet från företag om hur de ska göra. Att genom en standard få ett gemensamt språk, det ger ett ramverk som gör det lättare för företag att kommunicera och strukturera sitt arbete och det gör också att kunderna känner sig tryggare. Nytt tankesätt Många av dagens standarder är anpassa­ de efter linjär ekonomi, menar Mattias Lindahl. – Vi måste börja tänka på ett nytt sätt, både hur vi designar och producerar och hur vi erbjuder det som produceras, nya affärsmodeller där du inte säljer produkten utan behåller kontrollen över den och istället erbjuder funktionen. Man kan ta tillbaka produkten, fixa till den och få ut den till nya kunder. Plöts­ ligt blir det intressant att produkten kan delas, är hållbar, lätt att serva och under­ hålla och kan användas under lång tid. – Och det blir mer intressant att ta tillbaka de värden som finns inbyggda i produkten, att materialåtervinna kompo­ nenter och material så de inte försvinner över till någon annan. Slutet är början på det nya. Strategin ska ge praktisk vägledning, och inte bara för företag. – Vi pratar väldigt mycket om växthus­ problematiken och andra miljöproblem, men få pratar om vad vi konkret behöver göra för att lösa dem. Här ser jag att ISO-standarderna kommer att hjälpa företag och organisationer till att faktiskt få till en positiv förändring. Sverige inspirerar Mattias Lindahl är även ordförande i den svenska SIS-kommittén som speglar ISO:s standardiseringsarbete kring cirkulär eko­ nomi. Svenska forskare började diskutera en standard för cirkulär ekonomi redan 2015, men det blev franska Afnor som kom att dra igång det internationella arbetet. – Det svenska deltagandet är mycket uppskattat. Många av de idéer vi kom­ mer in med kommer med i arbetet. Vi kan visa att vi har ett brett stöd i Sverige – vi har länge jobbat ur ett livscykel­ perspektiv, med industriell symbios och hållbara affärslösningar, vi har bara inte kan skynda på omställningen Standard kallat det cirkulär ekonomi. Att bygga in vår kunskap blir därför också ett sätt att öka svensk konkurrenskraft. Lönsamhet styr Enligt planen ska standarden vara på plats under 2023. Behovet är stort; enligt Circular GAP summary 2021 kan bara 8,6 procent av världens ekonomi anses vara cirkulär. Hur kan en standard ändra på det? – Det kan gå snabbt. Många företag som går mot cirkulär ekonomi ser att det är mer lönsamt, och med standarder på plats slipper varje företag uppfinna hjulet på nytt. När de ser att det är mer lönsamt brukar det gå fort och andra följer efter. Sommarens händelser kan också skynda på processen, menar Mattias Lindahl. – De värmerekord, bränder och översvämningar vi har sett är verkligen tragiska, men det kommer att sätta ökad press på politiker att göra något, och finns det då en standard, ett arbetssätt som kan ge minskad miljöpå­ verkan, då blir det troligtvis högre krav på att man ska an­ vända dessa. MÅNGA FÖRETAG SOM GÅR MOT CIRKULÄR EKONOMI SER ATT DET ÄR MER LÖNSAMT, OCH MED STANDARDER PÅ PLATS SLIPPER VARJE FÖRETAG UPPFINNA HJULET PÅ NYTT. Kan det bli en standard som räddar världen? Kanske det, menar svenska forskare som är djupt involverade i arbete med de kommande internationella ISO-standarderna för cirkulär ekonomi. Mattias Lindahl, Linköpings universitet