avfall_sverige 2021 2104

BRÄNDER I AVFALLSANLÄGGNINGAR kan vara komplicerade. Rädd- ningstjänsten genomför varje år ett 50-tal insatser, något som kan pågå flera dygn och vara extremt resurskrävande. Termisk Systemteknik har med värmekameror, smarta algoritmer och tät integration med ett auto- matiskt släcksystem utvecklat ett system som hittar och släcker bränder tidigt, när de fortfarande är hanterbara. - Vårt system blir smartare och smartare, säger Staffan Cederkrantz, projektledare på Termisk Systemteknik. Vi har löst såväl detektion som hantering av larm och falsklarm på ett sätt som gör systemet unikt i sitt slag. Systemet, TST Fire, består av kameraenheter och smart mjukvara som tillsammans detekterar, analyserar och larmar om avfallet i övervakningsområdet når en kritisk temperaturnivå. Systemet har fått hantera en hel del utmaningar. - Inte minst falsklarm kan vara en svårighet i den här typen av system. Tack vare vår personals långa erfarenhet av denna typ av system har vi kunnat lösa detta genom en unik egenutvecklad metod, avslutar Staffan. Systemet har installerats på flertalet svenska anläggningar och nu även på avfallsanläggningar i Norge där Ragn-Sells upptäckt vinster- na med TST Fire. KONTAKTA STAFFAN på Termisk Systemteknik för mer information om systemet eller kundcase. 0702 - 96 02 05 eller e-post staffan.cederkrantz@termisk.se TERMISK SYSTEMTEKNIK är ett Europaledande expertföretag inom värmekamerateknik och utvecklar system för branddetektion, industriautomation och säkerhet. www.termisk.se Behov av smart brandskydd? Vid en workshop användes lego. Genom att bygga sin idé tre­ dimensionellt kan tankarna bli tydligare, både för sig själv och för andra. Här formades exempelvis tanken om återvinning av spillvärme vid Polykemi. CIRKULÄR EKONOMI TEMA Vid träffarna har deltagarna matchats ihop för att hitta spännande branschkombinationer. Jörgen Andersson me­ nar att Lotte och hennes kollegor lyckades skapa bra arbets­ klimat och lockat med intressanta föredragshållare. Det har varit väl investerad tid, menar han. – Vi har lärt oss hur man kommunicerar kring återvinning och hållbarhet, hur vi kan bearbeta slutkunder för att nå fram med vårt budskap. – Vi hade nog gjort det ändå, men vi hade varit betydligt senare på det och vi hade inte framstått som ett företag som jobbar med hållbarhet på den nivån som vi gör idag. Vi hade tappat ett antal år och då hade våra konkurrenter sprungit om oss. Jörgen Andersson har inspirerats av Ystadmodellen även för det interna arbetet vid Polykemis anläggning i Kina. – Kineserna är väldigt nyfikna och vill ta till sig nya tanke ­ sätt. Vi kopplade de globala målen till vår egen verksamhet för att se vad vi konkret kan göra, säger Jörgen Andersson. Vinstkoncept sprids Ystad kommuns arbete med konceptet genomförs inom ordinarie verksamhet och inom budget. Arbetet går helt i linje med åtgärder kopplat till renhållningsordning, mil­ jöprogram och kommunala, regionala och nationella mål. Utöver hållbara verksamheter hoppas man också på vinster för kommunen; ett företag som är lönsamt tenderar att expandera, anställa och öka skatteintäkterna, vilket i sin tur får fler företag att vilja etablera sig. Konceptet kommer att köras vidare lokalt, men snart är det dags för nästa steg. På FN-dagen, den 24 oktober, har Kristina Yngve, ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet, och Bo Nilsson, grundare till A Sustainable Tomorrow, bju­ dits in för att leda ”Backåkra Summit”. Kring Dag Hammar ­ skjölds bord ska internationella företagsledare samlas för att prata om samverkansmöjligheter, utmaningar och mål utifrån de fem stegen i Ystadmodellen. Och den 22 oktober välkomnas företag och organisationer till den årligt återkommande mässan inom konceptet. I år blir den hybrid, tack vare stöd från Region Skåne. För svens­ ka kommuner är det enkelt att hänga på. Hela konceptet beskrivs i dokument som finns fritt tillgängliga på hemsidan. – Varsågod, säger Lotte Nilsson. Så här kan du göra, vi vet att konceptet fungerar och vill gärna dela med oss av sättet att arbeta.