avfall_sverige 2021 2104

Nr 4 2021 AVFALL OCH MILJÖ | 33 ENERGIÅTERVINNING Kraven på spårbarhet innebär att det blivit extra viktigt att klassificera avfall som levereras till energiåtervinning. Kommunikation och sam­ arbete med leverantörerna hjälper, tipsar en rapport från Avfall Sverige. Med en egen drönare med värmekamera kunde Halmstads Energi och Miljö, HEM, bistå räddningstjänsten och egen personal i släckningsarbetet av den kraftiga branden i avfallshögarna vid Kristineheds kraftvärmeverk i juni. Rätt klass på bränslet Hjälp av flygande brandspanare ”BRÄNNBART VERKSAMHETSAVFALL”, ”Plastavfall”, ”Köpingskross”. Ja, det finns många olika benämningar på fraktioner som levereras till de svenska anläggningarna för energiåtervinning. Lagstiftningen kräver att mottagaren ska kunna klassificera det med en sexsiffrig avfallskod (EWC-kod). Då det funnits en osäkerhet om huruvida avfallet är rätt klassificerat och om man uppfyller kraven i lagen så har Rise och Profu gjort en utredning kring klassificeringen och hur den upplevs fungera i dag. Slutsatserna är att det finns utrymme för förbättring. En mer stringent använd­ ning av avfallskoder är att rekommendera och att det i första hand är leverantörens ansvar att göra en korrekt klassificering. Upplevelsen hos många anläggnings­ DRÖNAREN MED KAMERA införskaffades för att inventera tak, skorstenar och trånga utrymmen inne i pannorna under revision. Underhållsingenjör Richard Fransson, som kläckt idén med att köpa in drönaren, fick sitt körkort för att flyga drönaren bara dagar före branden och kunde titulera sig drönarpilot. Inte visste vi då att tekniken skulle komma att spela en avgörande roll i be­ kämpningen av en brand på avfallsupp­ laget ute på Kristinehed. När branden bröt ut en tisdag eftermiddag erbjöd Richard Fransson sina tjänster. Drönar­ ägare är att det brister i kompetensen när det gäller klassificering, framför allt hos mindre leverantörer, och det vore därför önskvärt med någon form av kompetens­ höjande åtgärd. bilderna gav en bra uppfattning om brandens spridning. När röken låg tjock kunde värmebilder ändå visa var det glödde inne i avfallshögarna. På kvällen for Richard hem för att ladda både sina egna och drönarens bat­ terier men blev inringd för tjänst vid halv två på natten igen. Även i nattmörkret kunde bilderna drönaren tog ge viktig vägledning för släckningsinsatserna, vil­ ket räddningstjänsten senare påpekade i summeringen av natten. Efter två dagar hade branden lugnat sig och avfallshögarna täckts med slag­ Vissa fraktioner av utsorterat bränn­ bart eller RDF har en egen avfallskod men kan innehålla avfall med flera koder. En regelbunden och öppen dialog med leverantörerna är ofta lösningen för att diskutera ursprung av bränsle­ fraktionerna. Genom studiebesök kan leverantörerna få en ökad förståelse för förbränningsanläggningarna och vilka problem som kan uppstå i processen; erfarenheten visar att avvikelserna i avfallsleveranserna därefter minskar. Anläggningarna bör också ha gemen­ samma bedömningsgrunder på när en avvikelse i leveransen ska ske, samt ge­ mensamma sanktionsåtgärder. Uppfölj­ ning av avvikelser med leverantörerna är viktig och kännbara kostnader verka fungera avskräckande och ge en tydlig signal om att avvikelser mot kvalitets­ kraven inte accepteras. Signalvärdet av ett robust kontrollför­ farande är viktigt och låter leverantörs­ kedjan förstå att energiåtervinning inte är ett svart hål där allt försvinner. grus och bekämpats med vatten. – Vi kan konstatera att inköpet av drö­ naren betalade sig direkt. De här dagarna var ett kvitto på det, säger Richard Fransson. TEXT HENRIK BRISTAV, RISE TEXT ÅSA MONTAN, HEM LÄS MER i rapport 2021:11 Klassificering av avfallsbränsle, som kan laddas ner från avfallsverige.se Vågpersonalen har en viktigare roll för att klassificera avfall.