avfall_sverige 2021 2104

8 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 4 2021 NYHETER NATURVÅRDSVERKETS UNDERSÖKNING BEKRÄFTAR bilden att hushåll som består av en eller två personer häller ut mest. I ensamhushåll går i genomsnitt 26 kilo mat och dryck i avloppet per person och år, vilket kan jämföras med snittet för alla hushåll på 18 kilo. Mest är det kaffe och te som hälls ut, följt av mejeri­ produkter. Tidigare studier visar att svenskarna också slänger cirka 69 kilo matavfall i sop­ påsen per person och år varav cirka 19 kilo är matsvinn, det vill säga mat och dryck som skulle ha kunnat ätas upp om det han­ terats annorlunda. DET VAR I början av 2020 som svart massa från batteriåter­ vinning hittades på flera platser runt Örebro och Eskilstuna. Det är ett frätande och av tungmetaller extremt förorenat avfall. Batteriavfallet kom från El-Kretsen som anlitat Urecycle för att återvinna batterier. De hade i sin tur anlitat en under­ entreprenör, som dumpade delar av materialet istället för att skicka det till återvinning. – Vi har jobbat hårt för att få de ansvariga att ta hand om det, men det fanns inte några pengar kvar i konkursboet, säger Martin Seeger, vd för El-Kretsen. Han vill poängtera att de inblandade kommunerna har gjort ett väldigt bra jobb att driva frågan så långt det varit möjligt. – Det blir Sveriges konsumenter som får betala för sane ­ ringen, men det är bättre än om Eskilstunas eller Örebros invånare skulle betala. Den svarta massan har nu forslats till Fortums anläggning i Kumla för återvinning. De alkaliska batterier som samlas in idag skickas dock till anläggningar i Tyskland och Frankrike för återvinning. Fyra män har dömts för inblandning i batteriskandalen. Mindre mat i avloppet El-Kretsen sanerar efter batteriskandalen Svenska hushåll häller ut cirka 18 kilo mat och dryck per person och år i avloppet, vilket är en minskning från 2014, då motsvarande siffra var 26 kilo. Det batteriavfall som dumpats på olika platser i Mellansverige har nu forslats bort. LÄS MER i rapporten Mängd mat och dryck via avloppet från svenska hushåll 2021, som kan laddas ner från naturvardsverket.se METAN STÅR FÖR omkring 30 procent av jordens uppvärmning sedan förindust­ riell tid, och de metautsläpp som orsakas av mänsklig aktivitet ökar fortare än någonsin sedan mätningarna började på 1980-talet. Avfall är en av de tre största utsläppskällorna. Men enligt Uneps rapport kan de metanutsläpp som orsakas av människan minskas med 45 procent innan år 2030. Samhällsekonomiskt har vi mycket att vinna; det skulle göra det möjligt att nå Parisavtalet om max 1,5 °C temperatur­ höjning, men också varje år förhindra 260 000 förtida dödsfall, minska antalet personer som söker vård på grund av astma med 775 000 och förhindra att 25 miljoner ton grödor förstörs. Metan beräknas ha 25–30 gånger större påverkan på klimatet än kol­ dioxid. Samtidigt bryts metan ner på omkring tio år, därför ger minskade utsläpp idag resultat betydligt snabbare än för motsvande minskning av kol­ dioxid, där befintliga utsläpp kan finnas kvar bortåt hundra år. Inom avfallshanteringen anges störst potential finnas i förbättrad behandling och deponering av avfall. 60 procent av metanutsläppen från avfall skulle kunna åtgärdas till låg eller negativ kostnad. Så kan metanutläpp stoppas Metanutsläppen ökar, men det finns goda möjligheter att stoppa dem. Det framgår av en rapport från FN:s miljöprogram, Unep. LÄS MER i rapporten Global Methane Assessment: Benefits and Costs of Mitigating Methane Emissions, som kan laddas ner från unep.org