Avfall och Miljö nr 5 2021

Nr 5 2021 AVFALL OCH MILJÖ | 13 NYHETER MINISTERKONFERENSEN VAR ETT tillfälle för världens miljö-och klimatministrar att gemensamt manifestera en ambitiös global strategi inför FN:s femte miljöför- samlingsmöte, UNEA 5, nästa år. – Marin plastnedskräpning och föro- reningar av mikroplaster är ett växande problem. Inget land kan ensamt vända trenden. Det behövs en kraftfull global överenskommelse om plast om vi effek- tivt ska minska marin plastnedskräpning och mikroplaster i havet. Jag hoppas att DET INNEBÄR ATT Europas plastproducen- ter ställer sig bakom EU-kommissionens förslag. – Vi välkomnar den kommande över- synen av förpackningsdirektivet som är en viktig pusselbit för övergången till en cirkulär ekonomi för plasten, säger Lena Lundberg som ansvarar för plastråvaru- frågor på Ikem. Tillverkarna av plastförpackningar vill att de rättsliga kraven fördelas längs AVSIKTSFÖRKLARINGEN INNEBÄR att mel- lan 1 000 och 3 000 ton sorterad frigolit per år kommer kunna skickas till Bewi. Det blir enligt uppgift den första återvin- beslut om att påbörja förhandlingar om en sådan tas vid FN:s miljömöte UNEA 5 nästa år, säger miljö- och klimatminister Per Bolund. Ministerkonferensen var ett initiativ av Tyskland, Ecuador, Ghana och Vietnam. Syftet var att manifestera stöd för en global överenskommelse om plast och att söka stöd för att etablera en mellanstatlig förhandlingskommitté på UNEA 5:2. Ett förslag till gemensamt uttalande lades fram som länderna kommer att ta ställning till. Peru och Rwanda presenterade även sitt förslag till resolution inför UNEA 5. Fler länder har sedan undertecknat uppmaningen till FN att börja förhandla om en global överenskommelse om plast. I skrivande stund ställer sig 119 länder bakom den. YlUGHNHGMDQ )|U DWW XQGYLND ÀDVNKDOVDU L utbudet bör plastråvaruproducenter vara skyldiga att göra en motsvarande hög an- del återvunna plaster tillgängliga inom EU. Utveckling av kemisk plaståtervinning nämns som viktigt för att kunna nå mål- et. Bara inom denna viktiga teknik och den infrastruktur som behövs ligger de planerade investeringarna på 2,6 miljar- der euro år 2025 till 7,2 miljarder euro år 2030 i Europa. ningen av hushållsförpackningar i frigolit. Satsningen möjliggörs genom Svensk Plaståtervinnings nya återvinningsan- läggning. När den står färdig 2023 kom- mer de kunna sortera ut tolv plastsorter, till skillnad mot dagens anläggning som VRUWHUDU I\UD %ODQG GH Q\D VRUWHUQD ¿QQV EPS, mer känt som frigolit. Ambitionen är att kunna använda den återvunna frigoliten i förpackningar god- kända för kontakt med livsmedel. Samtal för global samsyn kring plast Välkomnar krav på återvunnen plast Frigolit ska återvinnas I september arrangerades ett internationellt ministermöte för att diskutera vilken global strategi som behövs för att minska mängden plastskräp och mikroplaster i havet. Tillverkarna av plastförpackningar anser att målet om 30 procent återvunnen plast i plastförpackningar till 2030 är möjligt att nå om ansvaret delas av hela värdekedjan, meddelar Ikem, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige. Svensk Plaståtervinning har ingått samarbete med förpackningsbolaget Bewi. Som ett resultat ska hushålls- förpackningar av frigolit kunna återvinnas. LÄS MER i rapporten Costs to society, the environment and the economy, som kan laddas ner från wwfint.awsassets.panda.org ”DETTA ÄR ETT kritiskt ögonblick för regeringarna att se till att alla aktörer i plastsystemet hålls ansvariga för de kost- nader som plastlivscykeln påför natur och människor”, skriver de i sin rapport. WWF presenterar en 12-punktslista över vad som behöver göras på interna- tionell och nationell nivå, bland annat med krav på internationella avtal för att stoppa läckage av plast till haven, mål och handlingsplaner för att minska plastproduktionen och öka återvinningen samt investeringar i hållbar hantering av plastavfall. Ett upprop kring plastfrågan har sam- lat två miljoner underskrifter, inklusive från ett 80-tal företag. WWF varnar för plastinfarkt Mängden havsplast kommer att tre- faldigas till 2040 och miljökostnaden för plast som producerades under bara 2019 kommer att generera kostnader om motsvarande cirka 32 biljoner kronor. Det framgår av en rapport från WWF.