Avfall och Miljö nr 5 2021

Nr 5 2021 AVFALL OCH MILJÖ | 19 USA TEMA behandlas separat, det är långt kvar till målet om att hälften av matavfallet ska styras bort från deponi. Mycket av New York-bornas matavfall deponeras fort- farande tillsammans med restavfallet, men nu i grannstaterna. Gamla orättvisor begränsar Energiåtervinning av avfall är inget alter- nativ för New York. – Förbränning är inte riktigt accepte- rat, varken av allmänheten eller politik- en, säger Jennifer McDonnell, projekt- ledare för återvinning. USA har en historia av miljörättsliga orättvisor, som särskilt drabbat invånare i fattiga och färgade områden. Under många år har en diskriminerande politik resulterat i att förorenande verksamheter förlagts till områden där invånarna sak- nat politisk makt att stoppa dem. Miljö- och rättviserörelsen försöker ändra på detta, så att alla – oavsett ras, nationellt ursprung eller inkomst – kan delta i sådana beslutsprocesser. – För att effektivt hantera klimatkrisen i New York City måste vi erkänna sådana orättvisor, införliva miljöprinciper i vårt beslutsfattande och väga dem mot våra val av teknik, säger Susanne DesRoches. Att en modern anläggning för energi- återvinning knappast släpper ut några föroreningar är en annan sak. Samtidigt som deponeringen kvarstår som den vanligaste behandlingsformen har staten New York nyligen beslutat om en av de strängaste klimatlagstiftningar- na i landet; staden ska bli klimatneutral år 2050 och det pågår enormt mycket arbete för att förverkliga detta. – Det är ett stort samtalsämne hur vi ska hantera avfall för att kunna skapa en klimatneutral framtid, som inte heller bidrar till utsläpp, säger Susanne Des- Roches. Vill minska mängderna Så hur ska då avfallshanteringen utvecklas? – Det har blivit förnyat fokus på före- byggande och återbruk. Det kommer inte att vara enkelt att åstadkomma minskade avfallsmängder uppströms, men vi måste så att säga minska pajen, och sedan hitta de bästa sätten att hantera resterna i slutändan. Vi måste försöka jobba med industrin så de tillverkar saker som lätta- re kan återvinnas, och vi behöver förnya tekniken både uppströms och nerströms, säger Jennifer McDonnell. Stora förhoppningar sätts till det utöka- de producentansvaret. Redan har regle- ringar införts för elavfall, som bland annat lett till att fastighetsägare i New York kan beställa fastighetsnära hämtning av uttjän- ta tv- eller luftkonditioneringsapparater. 3n DQGUD KnOO L 86$ ¿QQV SODQHU Sn anläggningar för pyrolys av plast, men också av matavfall. Det byggs också en anläggning för att producera vätgas från avfall, men kritiker menar att det kan bidra till att låsa in landet i fossilberoen- de om det ska användas för uppvärmning eller som fordonsbränsle, eftersom det bygger på principen om förbränning. Några konkreta planer på liknande sats- QLQJDU ¿QQV LQWH L 1HZ <RUN Optimism 0HQ GHW ¿QQV PnQJD YlJDU VRP IDNWLVNW leder till en cirkulär ekonomi. Om tio år kommer New York att vara en mer håll- bar stad, det är alla tre eniga om. – Mer biogas kommer att kunna utvin- nas från vårt bioavfall. Vi har en viktig roll att spela om staden ska bli klimat- neutral, säger Jane Gajwani. Hennes kollega instämmer: – Jag känner att det är ett momentum NULQJ ELRDYIDOOHW RFK GHW lU HQ VLJQL¿ - kant andel av avfallet. Jag är optimistisk och tror att vi kommer att göra stora framsteg de närmaste tio åren, både för verksamheternas matavfall och för annat bioavfall, säger Jennifer McDonnell. Susanne DesRoches får sista ordet: – Det är väldigt stora förändringar som väntar och allt måste ske sam- tidigt. Det är en blandning av förändrad lagstiftning, beteendeförändring och komplicerade systemförändringar. Så 2030 tror jag att vi kommer att ha ett mycket större fokus på hur produkter kan återanvändas, hur de tillverkas och hur vi konsumerar. Jag tror att det blir en stor omsvängning.