Avfall och Miljö nr 5 2021

Nr 5 2021 AVFALL OCH MILJÖ | 23 KRÖNIKA Inom avfallshanteringen finns flera klimatpåverkande verksamheter. Om kommunala renhållningsbolag och förvaltningar ska nå netto- nollutsläpp till 2035 krävs handlingsplaner nu. Ludvig Landén, utvecklingschef på NSR, efterlyser systematiskt arbete med frågan. TEXT LUDVIG LANDÉN, NSR I SVERIGE LEVER vi med en självbild att vi är världsledande på avfallshantering. Det stämmer i vissa fall. Jäklar vad vi är duktiga på att elda avfall. Knappt något slipper ut ur skorstenen, förutom ca 2,9 miljoner ton CO2. Nästan lika många WRQ DVNRU EOLU GHW RFNVn 'HW ¿QQV naturligtvis goda krafter som kämpar för att vi ska ta hand om dessa rest- produkter. CCS-anläggningar planeras åtminstone i Malmö, Helsingborg och Linköping och många har stångat sig blodiga mot Naturvårdsverkets ensidiga fokus på miljömålet giftfri miljö vilket effektivt sätter käppar i hjulen för en miljösäker hantering av askorna. Avfall Sveriges vd Tony Clark uttalade sig i det senaste numret av Avfall och Miljö att vi ska ta våra utsläpp från de- ponierna på allvar. Goda exempel radas upp som biofönster och termisk regene- tiv förbränning av deponigasen. Med fem procent av de globala utsläppen från GHSRQHULQJ YLONHW PRWVYDUDU À\JHWV lU det naturligtvis både bråttom och viktigt att göra någonting åt utsläppen. Bolaget där jag arbetar, NSR är lyckligt lottat. Vinstmedel kan till viss del använ- das till utveckling. Som utvecklingschef är jag glad för detta och vi medverkar i många spännande projekt med god potential att göra stor förändring. Svårt mäta Vad har vi då lärt oss om deponigas? Till exempel att den minskning som man tror beror på nedbrytning till viss del kan förklaras av dåligt underhållna system. Mätning av diffusa utsläpp är oerhört NRPSOH[W RFK lYHQ RP GHW ¿QQV EUD WHNQRORJLHU I|U PlWQLQJ ¿QQV en mängd andra parametrar som sjunkande eller stigande lufttryck, hur pass drä- nerad deponikrop- pen är, markens förutsättningar för metanälskan- de bakterier etc. Faktum är att få kommun- er ens mäter och redovisar utsläppen från sina deponier. Det är alltså en skuld som inte ens redovisas i kassaböckerna. Om kommunala renhållningsbolag och förvaltningar ska kunna hjälpa sina ägare att nå nettonollutsläpp till 2035 krävs handlingsplaner nu. Därtill skyndsam- ma investeringsbeslut i teknologier för negativa utsläpp. För vem ska annars göra det? På NSR mäter vi utsläppen. Förra året började vi redovisa våra klimatutsläpp enligt den globala standarden GHG. 15 529 ton koldioxidekvivalenta utsläpp från den senaste sammanställningen vilket motsvarar CO2 från avgasröret knappt 3 800 varv runt jorden med en ganska snål bensinbil. Målet är att halve- ra siffran på fem år. Kompost ger också utsläpp Nästa bov på listan är komposten. 7 318 ton koldioxidekvivalenta utsläpp. En schablonsiffra, för etablerad metod för att mäta och beräkna utsläpp av metan och lustgas existerar inte än. Vi har inte ens börjat tänka på jordtillverkning från kompost av trädgårdsavfall, ofta mark- nadsförd som miljövänlig där man blan- dar in torv och naturgrus med kompost. Två råvaror som förstör vårt grundvatten och ger upphov till både metan- och lust- gasemissioner med stor negativ inverkan på den biologiska mångfalden där de bryts. Idag bedrivs avfallshanteringen i många kommuner utan möjlighet till utveck- lingsarbete. Kompetens och resurser är reserverade för det kommunala renhåll- ningsuppdraget, där behandling och be- arbetning av avfall inte ingår. Arbete med utsläpp begränsas till de krav man har på sig från tillsynsmyndigheten. Det verkar ¿QQDV HQ UlGVOD DWW DQJULSD SUREOHP VRP inte samhället fokuserar på och en ovilja att se den egna rollen i skuldfrågan, vilket leder till att man ständigt föregås av politiken. Detta leder i sin tur till reaktiva krav från exempelvis Naturvårdsverket, med hängslen och livremmar. Hur ska man få renhållningsverk och avfallsbolag i 290 kommuner att arbeta systematiskt för att minimera utsläppen från den egna verksamheten? klimatbovar Dags att hantera