Avfall och Miljö nr 5 2021

Nr 5 2021 AVFALL OCH MILJÖ | 31 ORDLISTA FÖR SLAGGNÖRDAR Induktionssensorseparator: Sorterings- maskin som detekterar alla typer av metallbitar och sorterar ut dem med hjälp av tryckluft. Det finns andra typer av sensorer för sorteringsmaskiner av denna typ. Förkortas ofta ISS, Induction Sensor Separator. Metallbit: Samlingsnamn för skrot, metaller och rostfritt stål. Metaller: Metallbitar som leder elektri- citet men inte är magnetiska, till exem- pel aluminium, bly, koppar, mässing och zink. Förkortas ibland NF, Non-Ferrous. Mineralisk slagg: Det material som är kvar efter att slaggen sorterats. 91 procent av slaggen är mineralisk slagg. Mognad: Lagring av mineralisk slagg så att kemiska processer ska hinna ske och förbättra slaggrusets mekaniska och miljömässiga egenskaper. Organiskt material: Lätta partiklar, till exempel plast, papper och trä. Rostfritt: Metallbitar som inte sorterats bort av magneter eller virvelströms- separatorer. Skrot: Magnetiska metallbitar. Slagg: Rest från energiåtervinning av avfall i en rosterpanna. Även känt som bottenaska. Slaggrus: Mineralisk slagg efter mog- nadslagring och kvalitetskontroll. Virvelströmseparator: Sorterar ut metaller genom att bygga upp ett mag- netiskt fält runt varje partikel av icke järnhaltiga metaller. Sedan kommer partiklarna in mot magneter och istället för att dras fast stöts partiklarna bort och kastas ut från strömmen av flödan- de material. Förkortas ofta ECS, Eddy Current Separator. ENERGIÅTERVINNING material per år. Nackdelen med kon- ventionell handsortering är slagg som klibbar fast i skrot och metaller vilket sänker deras värde. Vår grovsortering rensar däremot allt skrot i en kross. Därefter sorteras organiskt material och rensat skrot bort. Kvar blir en rest av blandade material såsom kopparnystan, elmotorer, sten och träbitar som behöver vidarebehandlas, totalt cirka 500 ton per år. Siktar och virvelström Huvudsorteringen sorterar ut organiskt material, skrot, rostfritt stål och metaller. Den består av en linje med siktar på rad. För att virvelströmsseparatorerna ska kunna arbeta så effektivt som möjligt är det viktigt att mängden slagg de sor- terar inte blir för stor och att kornstor- leken inte skiljer sig för mycket mellan största och minsta kornen. Därför siktas slaggruset upp i fraktionerna 12–50 millimeter, 5–12 millimeter samt 2–5 millimeter. Varje fraktion går ut på en egen sorteringslinje. Till utsorteringen av metaller används fem stycken virvelströms- separatorer. I 12–50 fraktionen räcker det med en separator. I alla de andra IUDNWLRQHUQD ¿QQV WYn 8WVRUWHULQJHQ DY metaller är hög – cirka 85 procent av alla metaller i huvudsorteringen sorte- ras ut. Det är en ökning av utsorterings- graden med drygt 70 procent jämfört med vår gamla anläggning. Skrot får inte komma in i virvelströms- VHSDUDWRUHUQD 'lUI|U ¿QQV GHW VWDUND magneter inmonterade i de band som matar ut slagg på virvelströmsseparato- rerna, som sorterar ut allt magnetiskt, även rostpartiklar. Därefter rensas och sorteras skrot som kan återvinnas ut med överbandsmagnet. Ungefär 2,5 procent av slaggen består av skrot. Utsorteringsgraden är cirka 95 procent med mycket hög renhet. Det är cirka 97 procent järn, resten är små mängder koppar som sitter fast på järnet (1,5 procent) och slagg (1,5 procent). Rensning av slagg och bortsortering av elmotorer har fördubblat värdet på skroten. Efter virvelströmsseparatorn i 12–50 PLOOLPHWHU OLQMHQ ¿QQV HQ LQGXNWLRQV sensorseparator som ska vara målvakt och fånga in de sista metallbitarna, främst rostfritt. Därmed försöker vi få fram slaggruset som ett rent och noga rensat grusmaterial. Värde i sanden 'HQ PHVW ¿QI|UGHODGH VODJJHQ EHVWnU till stor del av sand. Först avlägsnas magnetiskt material från slaggen. För att få en hanterlig mängd sorteras hälften av sanden bort i en ballistisk separator – en form av densitetsseparator som avskiljer stora och/eller tunga partiklar, som se- dan går vidare till utsortering av metaller i två virvelströmsseparatorer. Efter varje sorteringslinje blandas den mineraliska slaggen samman och lastas ut genom snabeln. Sedan körs den mine- raliska slaggen till lagerplatser för mog- nad och blir där det vi kallar slaggrus. CIRKA 85 PROCENT AV ALLA METALLER I HUVUDSORTERINGEN SORTERAS UT.” Snabeln i utmatning-- en bidrar till att minska dammbildningen. Vid huvudsorteringen sorteras slaggen i tre storlekar, varje har sin egen linje för att sortera ut metaller.