AVFALL OCHMILjÖMinisterns tankar om avfall Småland digitaliserar Stora satsningar på biokol Vändning för slaggruset Bättre mätning av metan Branschtidning från Avfall Sverige www.avfallsverige.se #1/2022 TEMA GIFTFRITT Syndig lista vapen mot gifter
Nr 1 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 3 …och på biogasanläggningar......................31 Stora satsningar på biokol.............................32 Bygg med återbrukat. ...........................................34 Återvinning ger biologisk mångfald. ......35 Produktnytt. .....................................................................36 Kolnanorör kräver anpassning....................37 Fråga juristen................................................................38 Här byggs det med slaggrus.........................39 Jorden runt......................................................................40 AVFALL SVERIGE..............................................41 NOTISER. .......................................................................45 12 35 21 32 17 9 AVFALL OCH MILJÖ är Sveriges enda renodlade avfallstidning. I över 35 år har vi har skrivit om avfallshantering. Här finns de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Många artiklar skrivs av branschens egna experter. Därför är det inte så konstigt att mer än 96 procent av våra läsare säger sig ha nytta av tidningen i sitt arbete. Avfall och Miljö ges ut av Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering. TEMA GIFTFRITT.................................................12 AKTUELLT Höstmötet boost för återvinningen.......20 Miljöministerns planer för avfallet..........21 Bra lösningar för returpappret....................22 Digital satsning i Småland. ............................24 Nytt klimatverktyg för transporter...........26 Allt bättre service för farligt avfall. .........27 Container-kunskap samlad. ...........................28 Bästa soprummet tar form. ...........................29 Miljörum för spelglada........................................29 Metanmätning på deponier. ..........................30 LEDARE. ............................................................................. 5 NYHETER Tre av fem förpackningar återvanns........ 6 Produktpasset kommer......................................... 6 Kommuner kan få insamlingsansvar...... 6 Dom ger gigekonomin spelrum..................... 7 Mer biogasforskning. ............................................... 7 Snett stöd för bio-CCS........................................... 8 Smart skyltlösning fick pris. ............................. 9 Rätt användning av plast..................................... 9 De är bästa chaufförerna.................................10 Affärsnytt...........................................................................10 Innehåll #1/2022 24
ÖKAD SERVICE MED QUATTRO SELECT FYRFACKSSORTERING FÖR BÄTTRE ÅTERVINNING Bättre återvinning Bättre service Framtidssäkrat Lätt att tömma Kommuner som infört Quattro Select-systemet har minskat mängden restavfall radikalt. Bra utrustning och information skapar motivation hos abonnenterna. Är det enkelt och bekvämt att sortera avfall, gör man det också! VARFÖR QUATTRO SELECT? Kunden sorterar sitt avfall i totalt 8 olika fraktioner i två kärl. Par t of the ESEWorld
Nr 1 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 5 GRATTIS TILL NYA jobbet! Att Sverige nu fått sin första kvinnliga stadsminister kommer säkert att inspirera många unga kvinnor till stordåd. SJÄLV BLIR JAG också inspirerad av dina väl valda ord om vad som nu väntar: ”Regeringens tre viktigaste prioriteringar under den återstående delen av mandatperioden är att ta tillbaka kontrollen över välfärden, öka takten i klimatomställning och vända på varje sten för att bryta segregationen och stoppa det grova våldet.” FAKTUM ÄR, MAGDALENA, att avfallshanteringen kan hjälpa dig på alla punkter. Men du skulle kunna göra det möjligt växla upp vårt arbete rejält. KLIMATOMSTÄLLNINGEN ÄR EN prioriterad fråga även för våra medlemmar. En utredning från Energiforsk visar att det finns god potential för våra anläggningar för energiåtervinning av avfall att bidra till negativa utsläpp före år 2045. Vi har just presenterat en strategi för bio-CCS, och det finns långt gångna planer för hur insamling och lagring av koldioxid kan ske. Problemet är att avfallet även innehåller fossilt avfall, företrädesvis plastförpackningar i restavfall och verksamhetsavfall. Det innebär att våra anläggningar i praktiken diskvalificeras från att ta del av det statliga stödet för bio-CCS. Det behövs ett stöd som även räknar med den nytta som energiåtervinning gör i att avgifta samhället och hantera problemet med stora mängder plastavfall som inte kan materialåtervinnas. Vidare behövs styrmedel som följer principen om att förorenaren ska betala – den som sätter plastprodukter på marknaden bör också betala för att fånga upp den koldioxidutsläpp som skapas. Hjälp oss, så hjälper vi dig i med klimatomställningen. SEGREGATIONEN DRABBAR ALLA. Vi vill bidra till ett inkluderande samhälle och gör det på bästa tänkbara sätt – genom att ordna jobb. I samarbete med Sobona har vi utvecklat en modell för att introducera nyinflyttade svenskar till avfalls- och återvinningsbranschen. Att lära känna Sverige med hjälp av kollegorna inom sophämtningen eller i återvinningscentralens LEDARE Kära Magdalena REDAKTÖR KARIN JÖNSSON OMSLAGSBILD Frank Palm UTGIVARE Avfall Sverige, Baltzarsgatan 25, 211 36 Malmö Tel: 040-35 66 00 Hemsida: www.avfallsverige.se ANSVARIG UTGIVARE Tony Clark, vd I REDAKTIONEN Redaktör: Karin Jönsson Tel: 040-35 66 17 E-post: karin.jonsson@avfallsverige.se Anna-Carin Gripwall Tel: 040-35 66 08 E-post: anna-carin.gripwall@avfallsverige.se PRENUMERATION Marie Umark E-post: marie.umark@avfallsverige.se PRENUMERATIONSPRISER Medlemmar i Avfall Sverige 490 kr/år. Icke medlemmar 600 kr/år plus moms. GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Rose-Marie Strandberg, Grafisk Formgivare Exakta Creative, Malmö E-post: rose-marie.strandberg@exakta.se ANNONSFÖRSÄLJNING Stefan Grevle Mobil: 073-518 18 20 E-post: stefan.g@tabloid.se ANNONSMATERIAL Digitalt: Högupplöst PDF eller EPS-fil med bifogade typsnitt och utskrift i färg resp. svart-vitt. Utfallande annons ska ha 5 mm skärsmån och skärmarkeringar. För övrigt material kontakta tryckeriet. TEKNISKA DATA Offset-tryck. Format 215x280 mm. Raster 300 linjer/tum. TRYCK Danagård Litho, Markaryd Avfall och Miljö trycks på Arctic Volume, ett papper som uppfyller miljömässiga krav. REDAKTIONELLT MATERIAL Signerad artikel står för författarens räkning. Endast om så anges är den att anse som ett ställningstagande av Avfall Sverige. ISSN 2001-4775, Årgång 37. Har du frågor eller kommentarer kring innehållet i Avfall och Miljö? Kontakta redaktör Karin Jönsson! vimmel har visat sig vara effektivt och ett bra sätt att komma in i arbetslivet. Om du undrar vad spillolja heter på somaliska kan jag förresten rekommendera Sobonas ordlista för de som jobbar inom avfallshanteringen – nyfikna stadsministrar är också välkomna. VÅLDET – DET märker även våra anställda av, om än inte med samma tragiska följd som vi sett i samhället i övrigt. Men kriminalitet är en bakteriesvulst som sprider sjukdom i samhället, om det gäller grova miljöbrott eller grova våldsbrott. Höjda skatter kan tyvärr bidra, eftersom dyrare avfallshantering gör frestelsen större att hitta genvägar. Börja med att ta bort förbränningsskatten. Och tillsätt en haverikommission, det behövs för att göra avfallshanteringen ren rakt igenom. VÄLFÄRDEN SÅ. HÄR är våra medlemmar– kommunerna – den verkliga grundpelaren, som månar om medborgarnas väl och ve. Att kunna leverera god avfallshantering är väsentligt, det visar inte minst exempel från många länder i vår omvärld. När avfallet inte samlas in och behandlas är det inte mycket annat som heller fungerar. God avfallshantering är en del av vår välfärd. Värna om det, nagga inte det kommunala avfallsansvaret i kanten. SÅ KÄRA MAGDALENA, vi har mycket att bidra med. Bara du ser till att ge oss förutsättningar att fortsätta att jobba vidare. TEXT TONY CLARK, VD AVFALL SVERIGE FOTO ANDREAS OFFESSON SVANENMÄRKET Miljömärkt trycksak 3041 0196
6 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2022 NYHETER PRODUKTPASSET KOMMER ATT innehålla den mest centrala informationen om produkten för att kunna underlätta återanvändning och återvinning. – Små mängder av fel ämne kan förstöra en hel batch, vilket kan göra återvinning olämplig och förorena mycket. Vi måste sprida kännedom om sådant, sade William Neale, rådgivare för cirkulär ekonomi vid EU-kommissionens miljöavdelning vid ett möte arrangerat av Euractive. Det gäller först och främst att identifiera de ämnen som är värst när det gäller att förstöra möjligheterna till effektiv resurshushållning, menar William Neale. Ett exempel är PVCtryck på kläder. Produktpasset är en del i Sustainable Product Initiative. Enligt planerna ska det släppas redan under första kvartalet 2022. SEDAN TIDIGARE HAR regeringen beslutat att förpackningar ska samlas in fastighetsnära. I en promemoria föreslår nu regeringen vilka förpackningsslag som omfattas och hur det ska genomföras i praktiken. Sju punkter är centrala för kommunernas avfallshantering: • Förpackningar av papper och kartong, plast, glas och metall från hushåll ska samlas in fastighetsnära. Övriga förpackningsslag – till exempel trä, keramik och textil – samt skrymmande förpackningar ska samlas in på lättillgängliga platser. • Kommunerna ska ta över det operativa ansvaret för förpackningsinsamlingen från hushåll och verksamheter vars avfallshantering är samlokaliserad med hushåll. • Kommunerna ska även, enligt huvudregeln, samla in utsorterat förpackningsavfall på särskilt iordningsställda platser för allmänheten där det uppkommer mycket förpackningsavfall. • Producenterna ska finansiera insamlingen och behandlingen samt täcka kommunernas kostnader för omlastning och information till hushållen. • Insamlat förpackningsavfall ska överlämnas till producenterna. • Kommunerna ska tillhandahålla omlastningsstationer och ha rutiner för att beräkna och kontrollera att rätt avfallsmängd överlämnas till respektive producentansvarsorganisation. • Om det inte finns någon godkänd producentorganisation ska kommunen se till att det förpackningsavfall som faller under kommunens insamlingsansvar behandlas. Senast den 1 januari 2026 ska kommunerna enligt förslaget ha ett insamlingssystem på plats. Redan innan dess får kommuner, istället för fastighetsnära insamling, samla in förpackningsavfallet på kvartersnära insamlingsplatser och kan efter anmälan till Naturvårdsverket få ersättning för detta. Krav på insamling av utsorterade förpackningar på allmänna platser föreslås gälla från och med juli 2026. – Fastighetsnära insamling av förpackningar ger betydligt mer material till återvinning, det visar erfarenheter från de kommuner som på eget initiativ redan infört det. Med det förslag till ansvarsfördelning som regeringen nu presenterat får vi ett tydligt system, säger Tony Clark, vd Avfall Sverige. – Jag är övertygad om att detta är ett förslag som kan ge goda förutsättningar till en långsiktigt hållbar lösning för förpackningarna. Avfall Sverige har lämnat synpunkter under utredningens gång och också samverkat med Förpacknings- och tidningsinsamlingen, Svenskt producentansvar och TMR för att verka för en konstruktiv dialog och lösning. KNAPPT 1,4 MILJONER TON förpackningar användes under 2020, vilket motsvarar drygt 130 kilo per person. – På lite längre sikt har förpackningsmängderna ökat även om det varierar mellan olika typer av förpackningar. Exempelvis har mängden plastförpackningar och pantburkar ökat med mer än 20 procent sedan 2015. Däremot har mängden metallförpackningar, exklusive pantburkar, minskat under samma period, säger Lars Viklund, handläggare på Naturvårdsverket. Av de nio nationella materialåtervinningsmålen för förpackningar var det bara tre som nåddes: för förpackningar av glas, järnbaserad metall (stål) och aluminium inklusive pantburkar. Särskilt besvärligt är läget för plastförpackningar, där 35 procent återvanns – långt från målet på 50 procent. Produktpass kommer i år En hållbar insamling av förpackningar i sikte Tre av nio mål nåddes EU-kommissionen planerar introducera ett digitalt system för att informera om innehållet i produkter. Regeringens utredning föreslår att kommunerna får ansvaret att samla in förpackningar från hushåll, men att det ekonomiska ansvaret ska ligga kvar hos producenterna. Det skulle öka materialåtervinningen, menar Avfall Sverige. Siffror från Naturvårdsverket visar att 61 procent av allt förpackningsavfall återvanns till nytt material under 2020.
Nr 1 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 7 NYHETER Tiptapp-domen ger tillsynen ansvaret Biogas får nytt kompetenscentrum Mark- och miljööverdomstolen ger Tiptapp rätt; de får även framöver erbjuda stockholmarna sina tjänster att förmedla borttransport av avfall. Samtidigt visar domen att kommunerna själva avgör om hushållen ska få anlita annan för transport av avfall till återvinningscentralen. Biogas Solutions Research Center, BSRC, är namnet på det nya navet. Det har till uppgift att öka kunskapen om socio-tekniska energisystem som innehåller biogasbaserade lösningar. DOMSTOLEN DRAR SLUTSATSEN att lagstiftningen och Stockholms kommunala avfallsföreskrifter inte hindrar privatpersoner att via en hämttjänst anlita en annan för transporten av grovavfall till återvinningscentralen, eftersom kommunens föreskrifter ger enskilda hushåll rätt att köra det dit. Domen går inte att överklaga. ”Det finns ingen närmare beskrivning i kommunens föreskrifter av hur själva transporten ska ske. Utgångspunkten är därmed att det enskilda hushållet själv får bestämma hur transporten till återvinningscentralen ska gå till”, skriver domstolen. DET NYA KOMPETENSCENTRUMET kommer att bygga vidare på Biogas Research Center vid Linköpings universitet. Liksom tidigare är Energimyndigheten främsta bidragsgivare – 60 miljoner kronor har beviljats till BSRC över en femårsperiod, vilket kan förlängas med ytterligare fem år. – I dessa tider behöver vi lösningar på hållbarhetsproblem som inte innebär problembyten utan som samtidigt bidrar till lösningar inom flera områden. Därför är det viktigt att biogasområdet i dag har fått ett erkännande för sin stora hållbarhetspotential, säger Mats Eklund, professor i industriell miljöteknik och föreståndare för det nya kompetenscentrumet. Syftet med de kompetenscentrum som Energimyndigheten är med och finansierar är att stärka samarbetet mellan näringsliv, offentlig sektor och akademi för att på så sätt bygga upp och tillgängliggöra både kunskap av högsta kvalitet och kompetens för samhällets omställning till ett hållbart energisystem. Vid BSRC kommer kunskap tas fram som ska utveckla biogaslösningar och deras förmåga att möta stora samhällsutmaningar. Såväl biogasproducenter och distributörer som användare och teknikleverantörer ingår i samarbetet, liksom Avfall Sverige. Verksamheten startade efter årsskiftet. Att det kan finnas aktörer som bedriver otillåten verksamhet är inte grund för att förbjuda Tiptapps förmedling. Det ankommer på tillsynsmyndigheten att granska avfallstransportörer, tillägger domstolen. Samtidigt som domstolen menar att Stockholms stad gjort fel som förbjudit Tiptapps verksamhet konstaterar domstolen att det finns möjlighet att i avfallsföreskrifterna begränsa hushållens transporter av grovavfall till återvinningscentralen till det egna avfallet. – Det innebär att kommunen faktiskt själv kan styra om de vill öppna upp för andra aktörer att transportera avfallet, säger Andrea Hjärne, senior miljöjurist på Avfall Sverige. Samarbete ger kontroll Nacka vatten och avfall är ett av tre kommunala bolag som i höstas inledde ett pilotprojekt tillsamman med TipTapp. – Vi har utmaningar med vår egen grovavfallsinsamling och vill att Nackaborna på ett lätt sätt ska kunna lämna avfall, även de som inte har bil. Sedan är vi intresserade av digital utveckling såklart, säger Jan Setréus, avdelningschef avfall på Nacka vatten och avfall. Bolagets kretsloppscentraler saknar bommar och därför har många tiptappare sökt sig till Nacka redan tidigare. Pilotprojektet gör det möjligt att säkerställa en korrekt hantering av avfallet. En ny funktion har nämligen lagts till i Tiptapps app, där en unik QR-kod ger personalen på kretsloppscentralen tillgång till Tiptapparens annonser. Personalen kontrollerar att allt stämmer och godkänner avlämning innan Tiptapparen kan lämna avfallet och få betalt i systemet. – Projektet har pågått cirka tre månader, det är för tidigt att kunna dra några stora lärdomar. Men jag ser en stor potential i den datamängd som kommer uppkomma i projektet som förhoppningsvis ger oss möjlighet att planera och utveckla verksamheten kring våra kretsloppscentraler bättre och öppna för cirkulära samarbeten med till exempel återbruksaktörer eller detaljhandel, säger Jan Setréus.
8 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2022 NYHETER ENERGIMYNDIGHETEN FÖRESLÅR ett system med omvända auktioner, som innebär att aktörerna lämnar bud på hur mycket koldioxid de kan avskilja och lagra och till vilken kostnad. Den aktör som kan leverera bio-CCS till lägst kostnad vinner anbudet och får stödet. Energiåtervinningsanläggningar skulle kunna vara bra kandidater för CCS, då stora mängder biogen koldioxid släpps ut. Problemet är att avfallet även innehåller fossilt avfall, vilket nästan uteslutande härrör från plastavfall, företrädesvis plastförpackningar i restavfall och verksamhetsavfall. – Det föreslagna systemet för att stödja CCS är en början, men om anläggningar tävlar mot varandra i att lägga det mest kostnadseffektiva och billigaste anbudet, kommer den som är berättigad till stöd för 100 procent av rökgaserna vinna. Anläggningar för energiåtervinning missgynnas och därför behövs ett stöd som även tar med den nytta som energiåtervinning gör i att avgifta samhället och hantera problemet med stora mängder plastavfall som inte kan materialåtervinnas, säger Klas Svensson, rådgivare på Avfall Sverige. Stöd för bio-CCS försvårar fossilfri avfallshantering Energimyndigheten har nu lämnat sitt förslag på hur ett statligt stöd för avskiljning och lagring av koldioxid från förnybara källor kan utformas. Redan nästa år kan det finnas på plats, men det utesluter i praktiken anläggningar för energiåtervinning av avfall. Energimyndigheten föreslår att en första auktion ska utlysas till slutet av 2022. Tanken är att stödet ska bidra till att utveckla tekniken för insamling och lagring och göra Sverige till en ledande nation på området. – Avfall Sverige har i möten med Energimyndigheten påpekat bristerna i det här systemet och att det inte räcker för att skapa förutsättningar för CCS för energiåtervinningsanläggningar. Tyvärr saknas analys och diskussion om detta i den rapport som ligger till grund för Energimyndighetens förslag, säger Tony Clark, vd Avfall Sverige. www.geesinknorba.com WASTE MANAGEMENT SOLUTIONS GeesinkNorba AB Torsåsgatan 3 Box 813 391 28 Kalmar Tel: 0480-427400 Varuvägen 17-25 125 21 Älvsjö Norba N4 på Volvo 100% Electric 27 ton 21m³, 100% Hydrogendrift Renault 100% elektrisk med GPM IV och Li-On Power Pro! DIN NYA SOPBIL, VÅR NORBA N4 • Lättare • Tystare • Lastar nästan ½ ton mer • Förbättrad boende och arbetsmiljö • Fokus på CE krav och arbetsmiljö • Ännu bättre livscykelkostnader 12 ton 7m³, 100% elektrisk med Li-On Power Pro!
Nr 1 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 9 NYHETER EFTER ATT TVINGATS skjuta fram Återvinningsgalan, som skulle hållits i januari, så kunde galan nu äntligen genomföras och premiera innovationer, investeringar, personliga insatser eller produktförbättringar inom branschen, och lyfta de personer och företag som under året visat på extraordinära prestationer. På galan delas priser ut i åtta kategorier. Ett pris, Årets förebyggare, står Avfall Sverige bakom. Årets förebyggare blev i år Accus för deras Re:sign som tillverkar flergångsskyltar för återbruk. – Priset för Årets förebyggare tilldelas någon som kan visa att det är möjligt att förebygga uppkomsten av avfall i praktiken. Accus har med sitt koncept Re:sign skapat hållbara och cirkulära skyltar baserade på bra material- och miljöval, som kan återanvändas, återtillverkas och återvinnas, säger Tony Clark, vd Avfall Sverige. Priset delades ut av Katarina Luhr, miljö- och klimatborgarråd i Stockholm stad, och Avfall Sveriges vd, Tony Clark. Övriga två finalister till priset var Repamera och projektet Jakten på plasten. På galan delas också åtta andra priser ut: Årets Återvinningsinspiratör: Jane Olsson – Swop shop Årets förebyggare prisade på Återvinningsgalan Den 1 december arrangerades Återvinningsgalan av tidskriften Recycling, i samarbete med Avfall Sverige och Återvinningsindustrierna. Avfall Sveriges pris ”Årets förebyggare” gick till Accus för deras Re:sign som tillverkar flergångsskyltar för återbruk. FOTO MIKAEL GUSTAVSEN Vinnarna, Amanda Cawood, projektledare och André Zandelin, vd på Accus, här flankerade av prisutdelarna Katarina Luhr, miljöborgarråd (mp), Stockholms stad, och Tony Clark, vd Avfall Sverige. Rätt plast på rätt plats För att nå en hållbar plastanvändning ger regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att kartlägga och analysera plastanvändningen i Sverige och lämna förslag för att rätt plast ska användas på rätt plats. BLAND ANNAT SKA Naturvårdsverket analysera vilka typer av plast som lämpar sig till olika användningsområden för att uppnå cirkulära flöden och minska klimatpåverkan. Regeringen vill därmed komma till rätta med den stora plastkonsumtionen, drygt 1,6 miljoner ton plast per år, och den låga materialåtervinningen, där nästan 80 procent går till energiåtervinning. Totalt läggs 25 miljoner kronor för att stärka Naturvårdsverkets arbete för en mer cirkulär plastanvändning. Regeringen avser återkomma med en handlingsplan för plast under våren 2022. Planen ska bidra till att uppnå en cirkulär och fossilfri plastanvändning. Naturvårdsverket ska slutredovisa uppdraget till regeringen senast den 15 mars 2024. Årets Innovatör: Helios – Avsaltningsteknik av havsvatten från spillvärme från förbränning Årets Avfallsbehandlare: Van Werven – Ny anläggning för sortering och återvinning av ”kommunplast” Årets Återanvändare: Inrego – Reparation och återförsäljning av begagnad IT-utrustning Årets Cirkulära Initiativ: IVL – Centrum för cirkulärt byggande Årets Specialpris: Johanna Ragnartz – Håll Sverige rent Juryns Hedersomnämnande: Anette Svingstedt, Hervé Corvellec, Emma Samsioe på Lunds Universitet för deras rapport om verksamheters hinder till avfallsförebyggande.
10 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2022 AFFÄRSNYTT Tjörn får egen chef Lill Yngvesson har utsetts till avdelningschef för avfall i Tjörns kommun. Hon är kemiingenjör och har jobbat inom processindustrin i drygt 20 år, senast som fabrikschef vid Nouryon. – Jag kände att jag ville göra något nytt och landade i att avfall skulle vara roligt, och här kan min erfarenhet vara relevant. Jag var på återvinningscentralen idag och pratade kontrollprogram och tillstånd för brandfarlig vara, där kände jag mig hemma även om det mesta annars är helt nytt, säger Lill Yngvesson. Under året väntar bland annat arbete med täckning av deponin och ombyggnad av återvinningscentralen i Heås. Dessutom infördes det ny taxa under 2021 för att minska dragvägar och gynna gemensamma hämtplatser och det arbetet fortsätter också under året. Tidigare har Tjörn och Stenungsund haft en gemensam enhetschef i Mikael Köhler, men nu ansvarar Mikael enbart för Stenungsunds avfallshantering. – DET ÄR KUL att kunna visa sina kunskaper, säger Sally Nilsson. Steffe, som är kontorets maskot – en björn i varselkläder, fick spela huvudrollen i filmen. Den körde lastbil med precision, tömde kärl och underjordsbehållare och vinkade till barnen. – Vi fick in en bra helhet på en arbetsdag, det är trånga inbackningar och saker i vägen, säger Sally Nilsson. Bobby Stenberg håller med: – Det kan vara stressigt med bilar och sådant. Men björnen tog det lugnt. Och det brukar de både vinnarna också göra. De två har aldrig åkt tillsammans, vanligtvis kör de kranbil respektive containerbil. – Jag tror att vi båda är väldigt drivna och det märks att vi tycker att det är roligt, lite utmaningar är kul, säger Sally Nilsson. – Vi är positiva och glada. Bara för att man har en dålig dag gräver man inte ner sig. Och så har vi väldigt bra kollegor, det ger rätt mycket, säger Bobby Stenberg. Vandringspokalen pryder nu kontoret i Kalmar i väntan på nästa års tävling, arrangerad av Norba. De är bästa chaufförerna Alla rätt på teorin och en söt och rolig film ledde fram till vinst i Norbas Sopbilscup 2021 för Sally Nilsson och Bobby Stenberg från Kretslopp sydost. Tillväxt i Skaraborg Avfallshantering Östra Skaraborg har fått nya medlemmar i Essunga, Grästorp, Götene och Vara kommuner. Kommunalförbundet har därmed 13 medlemmar och byter namn till Avfall & Återvinning Skaraborg. – Vi ser fram emot att förbundet växer med fyra nya medlemskommuner. Kommande förändringar och krav inom avfallssektorn och den cirkulära ekonomin talar starkt för ett större förbund och det är viktigt att gemensamt kunna möta förändringarna med jämförelsevis rimliga avgifter för invånarna, säger Martin Odenö, ordförande i Avfall & Återvinning Skaraborg. Att Essunga ingår i förbundet innebär att de också är medlem i Avfall Sverige, som därmed omfattar alla Sveriges kommuner – läs mer på sidan 41. Danskar byter vd Henrik Friis är ny vd för Dansk Affaldsforening, den danska motsvarigheten till Avfall Sverige. – Den gröna omställningen är en fundamental uppgift för hela samhället, och den kommunala avfallssektorn spelar en avgörande roll. Vi kan bidra till att medborgare och verksamheter återvinner och återanvänder ännu mer material och resurser och därmed minskar klimat- och miljöpåverkan. Det gläder jag mig åt att arbeta för, säger Henrik Friis. NYHETER AFFÄRSNYTT Sally Nilsson och Bobby Stenberg vann Sopbilscupen.
Nr 1 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 11 AFFÄRSNYTT Platsbyte i Värmland Oscar Österberg är ny renhållningssamordnare i Hammarö kommun sedan årsskiftet. Han kommer närmast från Karlstad Energi, där han under många år jobbat på återvinningscentralerna men också med plockanalyser och samverkan. – Det ska bli roligt att få nya utmaningar och få möjlighet att arbeta över hela renhållningsspektrat, säger Oscar Österberg. Hammarö är en av 42 kommuner som valt att lösa insamlingen av returpapper gemensamt (läs mer om det på sidan 22), och även många av de övriga uppgifterna kommer att genomföras i samverkan med grannkommunerna. – Gemensamma upphandlingar gör att vi blir en starkare kraft gentemot entreprenörerna, säger Oscar Österberg. Företrädaren Christoffer Henriksson är numera recycling coordinator på Karlstad Energi. Ny ledning för Gasum Den 1 mars tillträder Mika Wiljanen tjänsten som vd för det finska energibolaget Gasum. Mika har varit vd för energibolaget St1 Oy sedan 2010 och har också haft andra nordiska ledningsfunktioner på St1, bland annat som verkställande direktör för St1 Norge AS och St1 Finance Oy. – Behovet av energilösningar med låga utsläpp bara ökar och Gasum som bolag är väl positionerat för framtid, säger Mika Wiljanen. I Sverige jobbar Gasum bland annat aktivt med utbyggnaden av biogasen. Ny i Umeå Vid årsskiftet axlade Robert Hansson vd-rollen på Vakin efter Tomas Blomqvist som då gick i pension. Robert Hansson kommer närmast från positionen som VAchef i Umeå och har även under flera år arbetat som produktionschef för Vakins vatten- och avloppstjänster. Dessförinnan var han bland annat avdelningschef på Ragnsells och Boliden. – Förutom att fortsätta vara en aktiv resurs både inom och utanför våra ägarkommuner, ligger mitt fokus bland annat på att säkra den framtida vattenförsörjningen i Umeåregionen samt på att utveckla avfallsverksamheten till följd av det förändrade ansvaret för insamling av tidningar och förpackningsmaterial. Vi utvecklar också våra processer och vårt digitala tjänsteutbud för att öka den interna effektiviteten och kunna möta kundernas krav, säger Robert Hansson. Lövin till SEI Regeringen har utsett före detta miljö- och klimatministern Isabella Lövin som ordförande i styrelsen för Stockholm Environment Institute, SEI. Utöver ministeruppdrag i regeringen 2014–2020 är hon hedersdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU, samt vid World Maritime University i Malmö. Örebro internrekryterar Jörgen Lundblad är ny verksamhetschef för avfall i Örebro kommun. Steget är inte så långt från dagens uppdrag som verksamhetschef för biogas i kommunen. Jörgen har tidigare också bland annat chefat för avfallshanteringen i Bergslagens kommunalteknik. – Avfallschefsjobbet är fantastiskt roligt. Nu har jag jobbat många år med energi och klimat, men känner att resursfrågan har kommit under radarn. Men resursfrågan är en ödesfråga ihop med klimatfrågan, där vill jag tillbaks och jobba och fortsätta göra det enklare för örebroarna att återvinna och återanvända. Vi behöver skynda på omställningen till ett cirkulärt resursflöde i vårt samhälle, säger Jörgen Lundblad. Förre verksamhetschefen Håkan Gustafsson har startat egen konsultverksamhet. Hiltula till Telge Telge återvinning har fått en ny vd i Vesa Hiltula. Han har tidigare arbetat som affärsområdeschef Återvinning i Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB, men kommer närmast från tjänsten som chef för insamling vid TMR. – Klimat- och miljöarbetet börjar hemma och har man väl förstått varför det är viktigt att sortera sina sopor är det inte långt till nästa steg. Det är ditt och mitt engagemang som är avgörande, säger Vesa Hiltula.
12 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2022 TEMA GIFTFRITT Tema Chemsec saknas Ett litet gäng som PÅ SVENSKA HETER deras organisation Internationella kemikaliesekretariatet, men de är mer kända som Chemsec. Under 20 år har de agerat världens kemikaliesamvete, en vagel i ögat på många producenter. Men de vill också bistå i omställningen till bättre alternativ, bland annat genom att erbjuda företag världen över gratis verktyg. Mest spridd är deras SIN-lista, med runt 1 000 farliga kemikalier som bör undvikas – betydligt mer omfattande än EU:s kandidatlista, som lyfter drygt 200 ämnen. Chemsec har också tagit fram en särskild lista över hormonstörande ämnen, en textilguide och startat en marknadsplats, där köpare och säljare av hållbara alternativ kan hitta varandra. – Vårt fokus är att minska användningen av farliga kemikalier genom TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE ILLUSTRATION COMFREAK förändrar världen Chemsec har fått globala företag att förstå riskerna med de kemikalier som används, och fått många att ställa om. Nu siktar de 13 anställda mot cirkulär ekonomi genom att hjälpa avfallssidan.
Nr 1 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 13 GIFTFRITT TEMA Tema Chemsec saknas att samarbeta med företag, lyfta goda exempel, visa vad som är möjligt och visa lagstiftarna vad som är bra för människor och miljö men som också funkar för företagen, säger Theresa Kjell på Chemsec. – Vi kan visa på lösningar, det är något som myndigheter inte har möjlighet att göra. Verkar i finrummet Det är en högt respekterad verksamhet. Ett samarbete har exempelvis inletts med investerare, där Chemsec ger information om hur kemikalieproducenter står sig miljömässigt. Självklart är det lockande för investerare att satsa på framtidssäkra företag. – Vi blir kontaktade av representanter inom den här sfären, något som inte var möjligt för tio år sedan. Idag har vi en självklar plats i den här debatten, vi har tillgång till de högsta lagren av de olika stakeholders, EU-kommissionen, EU-parlamentet och företagsledningar. Det är en oerhörd fördel. På Chemsecs kontor i Göteborg hittar vi kemister men också politiskt sakkunniga, företagsrådgivare och kommunikatörer. De finansierar sin verksamhet via bidrag från stiftelser och stöd, främst från svenska regeringen. Från företag tas dock inga pengar emot. Verksamheten startades av eldsjälar, och det är fortfarande ett brinnande intresse för en renare värld som styr verksamheten. Men också viljan att bistå företag som vill göra rätt. – Vi är väldigt lösningsorienterade istället för att klaga, det är väldigt roligt att jobba på det viset. Centralt för återvinningen På senare tid har avfallsfrågorna kommit allt mer i fokus för Chemsec. Det enda sättet att hantera riskerna i en cirkulär ekonomi, både ur ett hälso- och ett ekonomiskt perspektiv, är att ta bort de farliga ämnena helt och hållet, menar de. – För att en cirkulär ekonomi ska bli framgångsrik på riktigt krävs det att man tar kemikalieproblemen på allvar, det är en hörnsten när man jobbar med återvunnet material. Mycket skulle kunna bli bättre med mer kommunikation, menar Theresa Kjell. FÖR ATT EN CIRKULÄR EKONOMI SKA BLI FRAMGÅNGSRIK PÅ RIKTIGT KRÄVS DET ATT MAN TAR KEMIKALIEPROBLEMEN PÅ ALLVAR, DET ÄR EN HÖRNSTEN NÄR MAN JOBBAR MED ÅTERVUNNET MATERIAL.”
14 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2022 TEMA GIFTFRITT Theresa Kjell. VI ÄR VÄLDIGT LÖSNINGSORIENTERADE ISTÄLLET FÖR ATT KLAGA.” EN FARLIG VÄRLD Många av världens forskare inom kemi är övertygade om att farliga kemikalier är ett lika stort hot som klimatförändringarna. De senaste åren har larmen duggat tätt: • 71% av alla kemikalier som används i Europa är farliga för människors hälsa eller för miljön • EU reglerar bara 6 promille av alla kända farliga ämnen som förekommer inom EU • PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) bioackumuleras och är reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande, det har nu också visat sig kunna spridas via luft och vatten och har bland annat hittats i Antarktis; nya rön visar att PFAS kan leda till att bröstmjölken blir mindre näringsrik • Män i västvärlden producerar hälften så mycket sperma som för 40 år sedan • Försämrad äggkvalitet har uppmätts hos unga kvinnor med förhöjda halter hormonstörande kemikalier som bisfenol, flamskyddsmedel och PFAS • Studier har sett kopplingar mellan skadliga kemikalier och fettlever, fetma, typ 2-diabetes, bröstcancer och lägre IQ hos barn • KemI:s kontroll visar att majoriteten av inspekterade produkter som säljs e online bryter mot EU:s kemikalielagar • 35 procent av den billiga hemelektroniken innehåller för höga halter av farliga ämnen – Jag har suttit i diskussioner när avfallshanterare har uttryckt en frustration över vissa typer av produkter som är designade så att de inte kan återvinnas. Men producenten har ingen aning om problemen, de tror att de har skapat en bra och återvinningsbar produkt. Det vore superintressant om avfallssidan går ihop och identifierar de här problemen. Det finns lösningar, det finns ingen rim och reson i att man skulle fortsätta producera den typen av produkter. Och så lägger Theresa Kjell till: – Men avfallsidan måste acceptera att företagets perspektiv är att kemikalieinnehållet är viktigt för dem. Låt verksamheter leda väg Även om lagstiftarna har en viktig roll i att förbjuda de värsta ämnena, bör de hålla lägre profil i andra frågor, menar Theresa Kjell: – Jag är personligen en förespråkare i att inte sätta höga krav på andelen återvunnet material i produkter, jag tror att det är fel ände att börja i. Jag tycker att man ska skapa goda förutsättningar för återvinning först. Och så berättar hon om en tillverkare i Kina som producerar PET-produkter som aldrig når marknaden. Istället förs de genast in i produktionen igen, bara för att nästa produkt ska kunna marknadsföras som återvunnen. Men det finns också goda exempel. – Det finns otroligt många företag idag som har höga ambitioner, så jag tycker att det är de som driver utvecklingen mot en cirkulär ekonomi. De har mycket högre ambitioner än de mål som EU har. Målet om giftfria kretslopp är dock bra. – Det är klart man ska ha det målet. Man MÅSTE ha det målet för att nå en bra nivå. Jag tror absolut att det är möjligt att skapa en tillvaro där konsumentprodukter över lag inte är problematiska för användare eller för avfallsledet, säger Theresa Kjell.
Nr 1 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 15 GIFTFRITT TEMA kan återvinningen bli FÖR ETT ÅR sedan utlyste det statliga forskningsrådet Formas bidrag till projekt som ska öka förutsättningarna för att en cirkulär ekonomi och en giftfri miljö ska kunna uppnås sida vid sida. Projekten pågår fram till 2023. – I vissa kontexter blir det en strid mellan de här två målen. Vi ville ge en möjlighet till ett konstruktivt samarbete mellan expertis inom respektive område. Det har vi fått, absolut. Det är en svår balansgång, för vi ska naturligtvis inte äventyra något i form av säkerhet, men samtidigt är det så att ju mer krav vi ställer på återvunna material i form av vad de innehåller kemiskt, desto svårare blir det att återvinna, både tekniskt och ekonomiskt, säger Louise Staffas, sakkunnig expert inom resurseffektivitet på Formas. Optimera Men någon målkonflikt vill hon inte prata om. – Jag gillar egentligen inte ordet målkonflikt, det implicerar att någon del ska ge sig, jag vill att man ska tänka måloptimering istället, båda delarna ska uppnås. Men visst, det blir väl då antagligen med någon form av rimlig kompromiss för båda målen. Tekniska lösningar behövs, men många problem behöver snarare bättre dialog och samarbete mellan olika grupperingar. Även juridiska förändringar krävs, menar Louise Staffas. Avfallslagstiftningen är utformad för att kontrollera och bortskaffa avfall, snarare än att cirkulera resurser. – Både nationellt och inom EU är det väldigt stor skillnad om något klassas som en biprodukt eller ett avfall. Det borde vara innehållet i strömmen som är det viktiga och avgörande för dess hantering och möjliga användning. Ett exempel är entreprenadberg, en restprodukt från bygg- och anläggningsarbeten, som numera klassas som avfall. Sådan sten får inte användas i andra byggprojekt, istället måste särskild sten brytas för sådana ändamål. Kemikaliesmart Ännu finns det mycket kvar på Louise Staffas önskelista när det gäller måloptimeringen för cirkulärt och giftfritt. – Vi måste ha processer för att rena och veta vad vi betraktar som giftfritt. Eller är det kemikaliesmart vi ska sikta på? Jag tycker att det vore bättre att fokusera på riskerna med materialen snarare än halterna av vissa substanser i dem. Om man tittar på hur miljökvalitetsmålet är formulerat fokuserar det inte på halterna utan på skadliga effekter, men det är svårt att mäta, så då tittar man ofta istället på halter. – Vi behöver bli bättre på att bestämma vad vi ska mäta och vad vi ska acceptera. Även om allt fler producenter nu tar tillbaka sina produkter för att själva återvinna dem kommer avfallshanteringen inte kunna avskaffas, menar Louise Staffas. – De har en jätteviktig roll. Ska vi enskilda medborgare återvinna måste det vara enkelt, annars orkar vi inte med det. Avfallshanteringen är en viktig del av avgiftningen av samhället, det är här vi får till de stora flödena och kan få en chans till en ekonomiskt bärkraftig lösning. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE DET VORE BÄTTRE ATT FOKUSERA PÅ RISKERNA MED MATERIALEN SNARARE ÄN HALTERNA.” Hur giftfri ? Det talas om en målkonflikt mellan Sveriges mål om en giftfri miljö och önskan om en cirkulär ekonomi. Forskare försöker nu hitta en lösning på denna knut. Louise Staffas, sakkunnig expert inom resurseffektivitet på Formas. FOTO ELISABETH OHLSON FOTO ANUSORN NAKDEE
16 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2022 TEMA GIFTFRITT Sverige har en drivande roll inom EU för att förbjuda PFAS-ämnen. Nu har arbetet börjat bära frukt. Södertälje har mycket goda erfarenheter av att rena sitt lakvatten genom skumfraktionering. 98 procent av PFOS-ämnena har kunnat avskiljas. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE TEXT KATARINA SJÖBERG, TELGE ÅTERVINNING Sverige vill fasa ut PFAS PFOS fastnar i skummet I FJOL BESLUTADE EU att fasa ut 200 PFAS-ämnen – ett förbud som träder i kraft 2023. Det skedde efter ett svensktyskt initiativ. – Det är ett första steg på vägen. Målet är att förbjuda alla PFAS-ämnen som inte är nödvändiga för samhället, säger Jenny Ivarsson, strategisk rådgivare och projektledare på Kemikalieinspektionen. I somras skickade hon en avsiktsförklaring till EU om att ta fram ett förslag till ett betydligt mer omfattande förbud. Det skedde genom ett samarbete mellan LAKVATTNET PÅ TVETA avfallsanläggning härstammar bland annat från avslutade deponiområden och är av komplicerad karaktär med mycket näringsämnen och alger, vilket genererar ett partikelrikt och svårbehandlat vatten. Sedan 2020 måste Tveta reducera PFOS i lakvattnet för att reningsverket, som är mottagare av lakvattnet, ska få behålla sin Revaq-certifiering. PFOS och andra PFAS-substanser är på grund av sina starka kol-fluorbindningar mycket svårnedbrytbara, och är svåra att avskilja från lakvatten. Efter flera bänkskaleförsök och pilotstudier med bland annat aktivt kol i kombination med kemisk fällning och olika filter drogs slutsatsen att teknikerna inte var kompatibla med lakvattnet. Det skulle krävas långtgående förfiltrering för att kunna reducera det organiska materialet. Upphandlad funktion Istället valde Telge Återvinning att utmana marknaden. Ett uppdrag annonserades som en funktionsentreprenad där installation, drift och fasta kostnader skulle ingå. Leverantörer erbjöds studiebesök, hämtning av lakvatten för initiala tester samt tillgång till tidigare utförda undersökningar. Envytech i samarbete med OPEC lämnade det vinnande anbudet med skumfraktioneringsteknik, SAFF (surface active foam fraction). SAFF-processen nyttjar PFAS-föreningars fysiokemiska benägenhet att fästa vid fina luftbubblor. Luftbubblorna tillsätts och stiger i en smal vattenpelare där bubblorna blir tillgängliga för PFOS, som är löst bundna till vattenmolekylerna. PFOS ackumuleras överst i den första behandlingskolonnen där första fraktioneringssteget sker. Det uppsamlade våta förorenade skummet leds sedan vidare till nästa fraktioneringssteg. I det andra fraktioneringssteget sker samma process, men skummet blir torrare, då de ingående halterna av PFOS är 10 gånger högre. Efter andra fraktioneringen är halterna cirka 1 000 gånger högre. Vid behov av ytterligare avskiljning kan ett tredje fraktioneringssteg utföras enligt samma modell. Förorenat koncentrat från anläggningen samlas i en separat behållare. Hög rening Efter ett års drift har tekniken visat sig vara mycket effektiv och reningsanläggningen är relativt okänslig för partikulära vatten. Under reningsperioden har PFOS-halterna in till anläggningen reducerats med i snitt 98 procent. Kemikalieinspektionen och dess motsvarigheter i Danmark, Tyskland, Nederländerna och Norge. – PFAS är mycket svårnedbrytbara i miljön och riskerar att leda till föroreningar av grund- och dricksvattnet. Vissa är påvisat skadliga för hälsan och har bland annat kopplats till utveckling av vissa cancerformer. Med det här initiativet vill vi minimera användningen av PFAS i Europa. Att Sverige kommit att få en så central roll hänger samman med de problem vi sett. 2013 upptäcktes PFAS i dricksvatten i Kallinge, som kunde härledas till brandskum från en övningsplats vid F17:s flygflottilj. – Vi var tvungna att bygga upp mer kunskap kring PFAS, och ju mer vi har lärt desto tydligare har vi sett behovet av att fasa ut de här ämnena. Sverige har också varit drivande i den globala utfasningen av kvicksilver, där ett stort antal länder skrivit under för ett förbud från 2020. Nyligen upphävde EU undantaget för användning av kvicksilver i lågenergilampor, eftersom det idag finns fullgoda alternativ till det som anses vara ett av de allra farligaste miljögifterna. – Sveriges miljökvalitetsmål om en giftfri miljö är drivande för vårt arbete. Det är roligt att se att det också ger resultat utanför gränserna. För att fasa ut dessa särskilt farliga ämnen krävs internationellt samarbete, säger Jenny Ivarsson. Jenny Ivarsson, strategisk rådgivare och projektledare på Kemikalie- inspektionen. UNDER 2022 VÄNTAS resultat från ett utvecklingsprojekt inom Avfall Sverige kring skumfraktionering. Håll utkik i Avfall och Miljö.
Nr 1 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 17 GIFTFRITT TEMA Ny lagstiftning, teknikutveckling och konsumentmakt går hand i hand för att mer ska kunna återvinnas och återanvändas. SEX NYHETER GÖR oss hoppfulla om att vi ska kunna skapa giftfria kretslopp. 1EU har utlovat att ett produktpass ska finnas på plats i början av 2022. Det är en efterlängtad lösning, och förhoppningen är att det ska göra det möjligt för såväl återförsäljare som konsumenter och avfallshanterare att få information om hur en vara producerats, vad den innehåller och hur den bäst kan återvinnas. Läs mer om produktpasset på sidan 6. 2Forskningsinstitutet Rise har avslutat ett projekt för att hitta en teknisk lösning på att identifiera farliga ämnen i textilier, Tex.it. Tanken är att RFID-taggar ska öka spårbarheten i hela försörjningskedjan och underlätta utsorteringen av oönskade ämnen inför återvinning. 3Rise har också tagit fram en rekommendation vad gäller möjligheterna att återvinna textil. Ett par bomullsbyxor med max tre procent lycra innebär exempelvis generellt en låg risk, där mekanisk återvinning är möjlig. För sportkläder är risken medelhög att hitta oönskade ämnen, så här gäller pyrolys eller kemisk återvinning. För vissa arbetskläder är risken hög. 4Med Kemikalieinspektionens kemikalieapp kan du ta reda på om något av de särskilt farliga ämnen som finns med på EU:s kandidatförteckning också finns i din vara. Därmed blir det enklare att göra kemikaliesmarta val när du handlar. Om producenten har lagt in information i Kemikalieappen får du svar inom några sekunder, annars kan du kräva ett svar via e-post från företaget inom 45 dagar. 5Forskare vid Linköpings universitet har hittat ett sätt att snabbt kartlägga stora mängder kemikalier, för att förutspå vilka som är giftiga för vår hälsa. Tekniken bygger på att kemikalier interagerar med proteiner. Påverkan på proteinernas funktion ligger i linje med vad föroreningar och skadliga ämnen gör i cellerna. 6Kemikalieinspektionen och Patent- och registreringsverket ska i ett innovationsprojekt använda AI och patentinformation för att identifiera farliga kemikalier i framtida varor och produkter redan i utvecklingsstadiet. Pilotprojektet finansieras av Vinnova och syftar till att varor och produkter ska bli giftfria från början. Lösningar för renare flöden TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FOTO THOMAS VOGEL Vissa svampar har visat sig kunna bryta ner oljeföroreningar – genom att äta upp dem. Svampar kan bli reningsverk – JAG KUNDE SE i tunnelbanan under Kungsträdgården i Stockholm att svampar kapslade in olja i sina celler och bröt ner den. Det väckte idén att ta det ett steg till och utnyttja deras förmåga. Ge dem en knuff så att de blev mer effektiva, säger Magnus Ivarsson, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, till SVT. En första prototyp till ett svampbaserat reningsverk gav goda resultat. Nu är Magnus Ivarsson och hans kollegor redo att skala upp. Förhoppningen är att redan under 2022 ha en fullskaleanläggning klar för att ta hand om oljeföroreningar.
18 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2022 TEMA GIFTFRITT – VI HAR ETT moraliskt ansvar att inte göra människor sjuka. Det säger regionrådet Tomas Eriksson (mp) som svar på frågan varför region Stockholm valt att jobba så fokuserat med att fasa ut farliga ämnen. När jag fångar honom per telefon är han just hemkommen från Hamburg, där han tagit emot pris från World Future Foundation. I konkurrens med 55 andra policyer utsågs de till vinnare för sitt arbete med att minska användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i kemiska produkter och varor i verksamheterna. Tar tid Det är ett långsiktigt arbete som ligger bakom framgången. 2012 gjordes första kartläggningen för att hitta rätt väg att implementera EU:s nya Reach-lagstiftning, och helst nå än längre. Alla regionens verksamheter har fått inventera vilka ämnen och kemikalier de själva och deras leverantörer använder. När det var gjort identifierades de potentiellt mest skadliga ämnena och hur frekventa de var. – Det är viktigt att mäta saker, skapa sig en bild av vad det är för ämnen och substanser som används. Det är mer komplext än vad man tror, att få fram den informationen, säger Tomas Eriksson. När grundjobbet var klart gjordes en prioriteringslista, som kopplades till avtalsstrukturerna – leverantörer som inte lever upp till kraven på utfasning drabbas ekonomiskt. – Ska man nå framgång är det plånboksvägen och avtalsvägen man ska gå, konstaterar Tomas Eriksson. Arbetssätt att sprida Kemikaliearbetet har bland annat resulterat i att miljö- och hälsoskadliga utfasningsämnen minskat med 90 procent inom hälso- och sjukvård. Användningen av desinfektionsmedlet glutaraldehyd, som kan orsaka allergi vid hudkontakt och är giftigt för vattenlevande organismer, har exempelvis minskat kraftigt inom region Stockholm tack vare byte av diskmaskiner och desinfektionsmedel. PVC med hormonstörande ftalater, som förr till och med fanns i slangar som användes i neonatalvård, har idag fasats ut. Liknande arbete har gjorts på många andra håll, men Tomas Eriksson tror att andra verksamheter ändå kan inspireras av arbetet inom Region Stockholm. – Inom offentlig verksamhet tror jag att det är väldigt enkelt att applicera den modell som vi arbetat efter, de flesta har liknande eller enklare strukturer. Man skulle vilja sprida det till fler sektorer, så att hela samhället engagerade sig i de här frågorna. Det finns mycket arbete kvar att göra. Tomas Eriksson Desinficering kan innehålla en lång rad farliga ämnen, bland annat allergiframkallande glutaraldehyd. Framgångsrik utfasning Under ett decennium har Region Stockholm jagat farliga ämnen med blåslampa för att skapa en så giftfri verksamhet som möjligt. Tydliga avtal med leverantörer har varit en framgångsfaktor. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=