Nr 1 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 15 GIFTFRITT TEMA kan återvinningen bli FÖR ETT ÅR sedan utlyste det statliga forskningsrådet Formas bidrag till projekt som ska öka förutsättningarna för att en cirkulär ekonomi och en giftfri miljö ska kunna uppnås sida vid sida. Projekten pågår fram till 2023. – I vissa kontexter blir det en strid mellan de här två målen. Vi ville ge en möjlighet till ett konstruktivt samarbete mellan expertis inom respektive område. Det har vi fått, absolut. Det är en svår balansgång, för vi ska naturligtvis inte äventyra något i form av säkerhet, men samtidigt är det så att ju mer krav vi ställer på återvunna material i form av vad de innehåller kemiskt, desto svårare blir det att återvinna, både tekniskt och ekonomiskt, säger Louise Staffas, sakkunnig expert inom resurseffektivitet på Formas. Optimera Men någon målkonflikt vill hon inte prata om. – Jag gillar egentligen inte ordet målkonflikt, det implicerar att någon del ska ge sig, jag vill att man ska tänka måloptimering istället, båda delarna ska uppnås. Men visst, det blir väl då antagligen med någon form av rimlig kompromiss för båda målen. Tekniska lösningar behövs, men många problem behöver snarare bättre dialog och samarbete mellan olika grupperingar. Även juridiska förändringar krävs, menar Louise Staffas. Avfallslagstiftningen är utformad för att kontrollera och bortskaffa avfall, snarare än att cirkulera resurser. – Både nationellt och inom EU är det väldigt stor skillnad om något klassas som en biprodukt eller ett avfall. Det borde vara innehållet i strömmen som är det viktiga och avgörande för dess hantering och möjliga användning. Ett exempel är entreprenadberg, en restprodukt från bygg- och anläggningsarbeten, som numera klassas som avfall. Sådan sten får inte användas i andra byggprojekt, istället måste särskild sten brytas för sådana ändamål. Kemikaliesmart Ännu finns det mycket kvar på Louise Staffas önskelista när det gäller måloptimeringen för cirkulärt och giftfritt. – Vi måste ha processer för att rena och veta vad vi betraktar som giftfritt. Eller är det kemikaliesmart vi ska sikta på? Jag tycker att det vore bättre att fokusera på riskerna med materialen snarare än halterna av vissa substanser i dem. Om man tittar på hur miljökvalitetsmålet är formulerat fokuserar det inte på halterna utan på skadliga effekter, men det är svårt att mäta, så då tittar man ofta istället på halter. – Vi behöver bli bättre på att bestämma vad vi ska mäta och vad vi ska acceptera. Även om allt fler producenter nu tar tillbaka sina produkter för att själva återvinna dem kommer avfallshanteringen inte kunna avskaffas, menar Louise Staffas. – De har en jätteviktig roll. Ska vi enskilda medborgare återvinna måste det vara enkelt, annars orkar vi inte med det. Avfallshanteringen är en viktig del av avgiftningen av samhället, det är här vi får till de stora flödena och kan få en chans till en ekonomiskt bärkraftig lösning. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE DET VORE BÄTTRE ATT FOKUSERA PÅ RISKERNA MED MATERIALEN SNARARE ÄN HALTERNA.” Hur giftfri ? Det talas om en målkonflikt mellan Sveriges mål om en giftfri miljö och önskan om en cirkulär ekonomi. Forskare försöker nu hitta en lösning på denna knut. Louise Staffas, sakkunnig expert inom resurseffektivitet på Formas. FOTO ELISABETH OHLSON FOTO ANUSORN NAKDEE
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=