16 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2022 TEMA GIFTFRITT Sverige har en drivande roll inom EU för att förbjuda PFAS-ämnen. Nu har arbetet börjat bära frukt. Södertälje har mycket goda erfarenheter av att rena sitt lakvatten genom skumfraktionering. 98 procent av PFOS-ämnena har kunnat avskiljas. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE TEXT KATARINA SJÖBERG, TELGE ÅTERVINNING Sverige vill fasa ut PFAS PFOS fastnar i skummet I FJOL BESLUTADE EU att fasa ut 200 PFAS-ämnen – ett förbud som träder i kraft 2023. Det skedde efter ett svensktyskt initiativ. – Det är ett första steg på vägen. Målet är att förbjuda alla PFAS-ämnen som inte är nödvändiga för samhället, säger Jenny Ivarsson, strategisk rådgivare och projektledare på Kemikalieinspektionen. I somras skickade hon en avsiktsförklaring till EU om att ta fram ett förslag till ett betydligt mer omfattande förbud. Det skedde genom ett samarbete mellan LAKVATTNET PÅ TVETA avfallsanläggning härstammar bland annat från avslutade deponiområden och är av komplicerad karaktär med mycket näringsämnen och alger, vilket genererar ett partikelrikt och svårbehandlat vatten. Sedan 2020 måste Tveta reducera PFOS i lakvattnet för att reningsverket, som är mottagare av lakvattnet, ska få behålla sin Revaq-certifiering. PFOS och andra PFAS-substanser är på grund av sina starka kol-fluorbindningar mycket svårnedbrytbara, och är svåra att avskilja från lakvatten. Efter flera bänkskaleförsök och pilotstudier med bland annat aktivt kol i kombination med kemisk fällning och olika filter drogs slutsatsen att teknikerna inte var kompatibla med lakvattnet. Det skulle krävas långtgående förfiltrering för att kunna reducera det organiska materialet. Upphandlad funktion Istället valde Telge Återvinning att utmana marknaden. Ett uppdrag annonserades som en funktionsentreprenad där installation, drift och fasta kostnader skulle ingå. Leverantörer erbjöds studiebesök, hämtning av lakvatten för initiala tester samt tillgång till tidigare utförda undersökningar. Envytech i samarbete med OPEC lämnade det vinnande anbudet med skumfraktioneringsteknik, SAFF (surface active foam fraction). SAFF-processen nyttjar PFAS-föreningars fysiokemiska benägenhet att fästa vid fina luftbubblor. Luftbubblorna tillsätts och stiger i en smal vattenpelare där bubblorna blir tillgängliga för PFOS, som är löst bundna till vattenmolekylerna. PFOS ackumuleras överst i den första behandlingskolonnen där första fraktioneringssteget sker. Det uppsamlade våta förorenade skummet leds sedan vidare till nästa fraktioneringssteg. I det andra fraktioneringssteget sker samma process, men skummet blir torrare, då de ingående halterna av PFOS är 10 gånger högre. Efter andra fraktioneringen är halterna cirka 1 000 gånger högre. Vid behov av ytterligare avskiljning kan ett tredje fraktioneringssteg utföras enligt samma modell. Förorenat koncentrat från anläggningen samlas i en separat behållare. Hög rening Efter ett års drift har tekniken visat sig vara mycket effektiv och reningsanläggningen är relativt okänslig för partikulära vatten. Under reningsperioden har PFOS-halterna in till anläggningen reducerats med i snitt 98 procent. Kemikalieinspektionen och dess motsvarigheter i Danmark, Tyskland, Nederländerna och Norge. – PFAS är mycket svårnedbrytbara i miljön och riskerar att leda till föroreningar av grund- och dricksvattnet. Vissa är påvisat skadliga för hälsan och har bland annat kopplats till utveckling av vissa cancerformer. Med det här initiativet vill vi minimera användningen av PFAS i Europa. Att Sverige kommit att få en så central roll hänger samman med de problem vi sett. 2013 upptäcktes PFAS i dricksvatten i Kallinge, som kunde härledas till brandskum från en övningsplats vid F17:s flygflottilj. – Vi var tvungna att bygga upp mer kunskap kring PFAS, och ju mer vi har lärt desto tydligare har vi sett behovet av att fasa ut de här ämnena. Sverige har också varit drivande i den globala utfasningen av kvicksilver, där ett stort antal länder skrivit under för ett förbud från 2020. Nyligen upphävde EU undantaget för användning av kvicksilver i lågenergilampor, eftersom det idag finns fullgoda alternativ till det som anses vara ett av de allra farligaste miljögifterna. – Sveriges miljökvalitetsmål om en giftfri miljö är drivande för vårt arbete. Det är roligt att se att det också ger resultat utanför gränserna. För att fasa ut dessa särskilt farliga ämnen krävs internationellt samarbete, säger Jenny Ivarsson. Jenny Ivarsson, strategisk rådgivare och projektledare på Kemikalie- inspektionen. UNDER 2022 VÄNTAS resultat från ett utvecklingsprojekt inom Avfall Sverige kring skumfraktionering. Håll utkik i Avfall och Miljö.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=