Avfall och Miljö nr 1 2022

Nr 1 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 33 BIOLOGISK ÅTERVINNING FOTO KARIN JÖNSSON som består av två stycken 40-fots-­ containrar ombyggda till en tork och en efterföljande pyrolyskammare. Här sker behandlingen batchvis, vilket bland annat innebär att de kan ta emot större material, som istället mals i efterhand. Därtill kommer en brännare, där pyrolysgasen förbränns, och vattenbad, där korgarna med biokol placeras för att avbryta förkolningsprocessen. Anläggningen är flyttbar med förväntad arbetstid för ned- och återmontering på cirka två månader. Här kommer den dock att köras stationärt. Med sin kapacitet om 2 000 ton blir det den största anläggningen i sitt slag. Men Telge får snart konkurrens om det unika i sin anläggning. Under våren kommer nämligen Skanska att sätta upp en identisk i Skellefteå. Här ska stubbar och ris från markbearbetning behandlas, bland annat från bygget för Northvolt, men också bygg- och rivningsavfall. Projektledaren Emma Viklund beskriver det som en robust metod, där det inte gör så mycket om det kommer med stenar bland det organiska materialet. Biokolen kommer att användas i Skanskas befintliga jordtillverkning eller som reningsmaterial i dagvattensystem. I Göteborg planerar det kommunala avfallsbolaget Renova och Göteborgs Energi för en mindre personalkrävande anläggning med kapacitet för 8 500 ton trädgårdsavfall. Det slutliga teknikvalet görs först i samband med upphandlingen, som beräknas vara klar i april. Restavfall nyttiggörs Den största bland de svenska biokolanläggningarna byggs nu i Sofiedal i Värmland. Här ska återvinningsföretaget Mewab producera biokol av restprodukter från bland annat pappersindustrin. Sannolikt blir det C-Green som kommer att leverera anläggningen baserad på hydrotermisk karbonisering, HTC, en process med högt tryck och värme som passar det blöta fiberslammet. – En pilotanläggning med samma teknik är byggd i Finland, men det här blir den första kommersiella anläggning i Europa, säger Per Ljungberg, operativ chef på Mewab. Kapaciteten kommer att ligga på 25 000 ton per år. Det kommer att resultera i minskade utsläpp motsvarande 5 500 koldioxid jämfört med den strängkompostering och inblandning av torv som sker idag för att producera jord av pappersslammet. Det material som produceras här är dock inte lika beständigt som biokolen från rena pyrolysanläggningar. Samtliga nya anläggningar har beviljats stöd från Klimatklivet. Stockholm Exergi, som var först ut i Sverige, meddelar också att de planerar en jätteanläggning för 25 000 ton biosubstrat invid Brista kraftvärmeverk. Ännu saknas dock beslut i frågan. Biokol produceras genom att organiskt material förgasas, vilket sker genom upphettning utan tillförsel av syre, så kallad pyrolys. Istället för att kolet avgår i form av koldioxid, som vid traditionell förbränning, binds det i det förkolnade materialet. Genom att variera temperaturen kan man skapa biokolprodukter med olika egenskaper och därmed anpassa dem efter olika användningsområden. Biokolen beräknas kunna binda kolet i flera tusen år. Det fungerar också som en effektiv depå för vatten och näring och som ett jordförbättringsmedel, vilket är särskilt uppskattat vid trädplantering i stadsmiljö. Nya användningsområden för biokol utvecklas ständigt. Processen genererar oftast också en pyrolysgas, som kan användas för värmeproduktion. NSR:s ordförande Eva Holm, kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson och vd Ulf Molén tar första spadtaget till biokolanläggningen i Helsingborg. Förhoppningen är att den ska stå klar till sommaren.

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=