Avfall och Miljö nr 1 2022

38 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 1 2022 FRÅGA JURISTEN Får kommunen hindra företag att dela ut pappersreklam som ett sätt att minska avfallsmängden? Möjligt stoppa reklam, men inte för alla TEXT ANDREA HJÄRNE, AVFALL SVERIGE DET ÄR NÄRMAST självklart att kommuner har rätt att besluta att de själva, deras förvaltningar och andra egna organ, ska kunna neka att ta emot reklam genom bland annat informationsutskick till företag och användning av spärrtjänster som NIX och SPAR. Åtgärderna som syftar till att neka reklam bör beslutas av kommunfullmäktige, för att därefter verkställas av organisationen. Eftersom kommunens avfallsplan måste innehålla åtgärder för att förebygga att returpapper uppstår, är det lämpligt att kommunfullmäktige tar beslutet om åtgärderna genom att ange dem i avfallsplanen. Kan då kommunen vidta liknande åtgärder för sina brukares och hyresgästers del? Svaret måste bli nej. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsplan är kommunerna skyldiga att lämna information till hushållen om avfallsförebyggande åtgärder. Informationen får bekostas av renhållningsavgiften, liksom åtgärder som kommunen frivilligt vidtar i syfte att informera verksamhetsutövare, som producerar avfall under kommunens ansvar. Alltså finns en skyldighet att informera om möjligheten att minska mängden avfall, till exempel genom att säga nej tack till reklam. Allt ifrån kvalificerade gratistidningar med ansvarig utgivare till enklare reklamtryck skyddas dock helt eller delvis av grundlagen, mycket av direktreklamen avser också samhällsinformation, vilket behöver beaktas. I grundlagen finns dessutom yttrandefrihetens ”andra sida av myntet”: informationsfriheten, en frihet att inhämta och ta emot upplysningar och andras yttranden. Den kan begränsas av vissa skäl, men att direkt begränsa mottagning av information enbart med hänvisning till dess kommersiella innehåll tycks i stort sett vara omöjligt. Även Europakonventionen ger den enskilde rätt till respekt för bland annat sin korrespondens, och miljöskydd nämns inte som ett tillåtet skäl för begränsning. Det finns alltså en allmän rätt att motta reklam för den som så önskar, och kommunens åtgärder får inte heller medföra att det behövs ett aktivt ställningstagande för att tacka ja till reklam. JOAKIM NERGELIUS, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, har rådfrågats av Avfall Sverige när det gäller ställningstagandena i artikeln.

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=