AVFALL OCHMILjÖDeponiskatt ifrågasätts Allt fler samlar in frigolit Extra lucka ett lyckokast Flytande biogas ökar snabbt Handel ökar återvinningen Branschtidning från Avfall Sverige www.avfallsverige.se #2/2022 BOKA årsmötet 31 maj – 1 juni TEMA ENERGIÅTERVINNING Dimman lättar, nu siktar de på CCS
Nr 2 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 3 53 år som vd.................................................................32 En uppfinnarjocke checkar ut......................33 Produktnytt. .....................................................................34 Farligt avfall inte så farligt...............................34 Få vet att de måste sortera. .........................35 Fråga juristen................................................................36 Snabb ökning av flytande biogas.............37 Biogasen gör störst nytta som råvara. .38 Jorden runt......................................................................39 Handel ger ökad återvinning. .......................40 Storbritannien efter Brexit...............................41 AVFALL SVERIGE..............................................42 NOTISER. .......................................................................46 7 14 41 30 19 20 37 AVFALL OCH MILJÖ är Sveriges enda renodlade avfallstidning. I över 35 år har vi har skrivit om avfallshantering. Här finns de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Många artiklar skrivs av branschens egna experter. Därför är det inte så konstigt att mer än 96 procent av våra läsare säger sig ha nytta av tidningen i sitt arbete. Avfall och Miljö ges ut av Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering. Sobona växlar upp. .................................................11 Klimatbidrag för batteriåtervinning........11 PET-flaskor inte så cirkulära..........................12 Nytt ramavtal för möbler...................................12 Affärsnytt...........................................................................12 TEMA ENERGIÅTERVINNING............14 AKTUELLT De har egen förebyggare..................................27 Prickig papperspåse i sorteringen. ........28 Bättre upphandling av rötning.....................28 Mindre inkast löste problemen. ................29 Avfall från bygg och rivning – guide. ......30 Nu återvinns frigoliten.........................................31 Innehåll #2/2022 LEDARE. ............................................................................. 5 NYHETER Utredare ifrågasätter deponiskatt............. 6 Bidrag till båtskrotning........................................... 6 Nytt fokus på kemikalier...................................... 6 FN vill avtala om plastskräp............................. 7 Handlingsplan för plast välkomnas.......... 7 Andelen återvunnet står still........................... 8 Byggsektorn ska bli cirkulär............................. 8 Ministern besökte återvinnare...................... 8 Vattenbaserad färg inte farligt avfall....... 9 Uppdrag för cirkulär upphandling............10 En dag för världen. ..................................................10 Mer illegalt fastnar i tullen.............................10
ÖKAD SERVICE MED QUATTRO SELECT FYRFACKSSORTERING FÖR BÄTTRE ÅTERVINNING Bättre återvinning Bättre service Framtidssäkrat Lätt att tömma Kommuner som infört Quattro Select-systemet har minskat mängden restavfall radikalt. Bra utrustning och information skapar motivation hos abonnenterna. Är det enkelt och bekvämt att sortera avfall, gör man det också! VARFÖR QUATTRO SELECT? Kunden sorterar sitt avfall i totalt 8 olika fraktioner i två kärl. Par t of the ESEWorld
Nr 2 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 5 KLIMATFÖRÄNDRINGARNA BÖRJAR sätta spår som det kommer bli svårt att reparera. Pandemin som vi trodde skulle vara över på några månader har hållit våra samhällen i ett hårt grepp under snart två års tid. När vi trodde att allt var över, så genomför Ryssland ett meningslöst, oprovocerat och oacceptabelt krig mot Ukraina som drabbar många oskyldiga människor, där många fått sätta livet till, familjer splittrats och samhällen slagits i spillror. Att någon vill behandla sina medmänniskor så illa. ÄN MER OVERKLIGT blir det när man tänker på att många av de städer som i dag ligger i spillror, bara för någon månad sedan var väl fungerande samhällen. AVFALLSHANTERINGEN HAR LÄNGE haft sina utmaningar i Ukraina, mycket på grund av otillräcklig lagstiftning och finansiering. I sin strävan att närma sig EU har landet arbetat med att hantera de 95 procent av det kommunala avfallet som traditionsenligt hamnar på deponi. Avfall Sverige deltog i flera möten under 2021 med företrädare för Ukraina. Tillsammans målade vi upp bilden av hur en sund och fungerande avfallshantering bidrar till sunda och fungerande samhällen. Även Avfall Sveriges medlemmar deltog aktivt i konkreta projekt, bland annat om informationsinsatser till brukare. DET ÄR NÄR läget är som värst, som vi behöver våra visioner som mest, så att vi inte tappar taget. Visionen av att kunna se återuppbyggnaden av väl fungerande samhällen igen i Ukraina. Även om avfallshantering inte är det uppenbara som människorna i Ukraina tänker på just nu, så har vi skickat ett tydligt budskap inom ramen för vårt nyligen ingångna samarbete med FN:s utvecklingsorgan, UNDP, om att vi är redo att bistå med vår del i att bygga upp landet igen, när det är dags. Den tydliga signalen är viktig för att vi inte ska bli paralyserade utan kunna fatta mod, hålla fast vid visionen LEDARE Vi lever in en värld där det otänkbara blivit vardag REDAKTÖR KARIN JÖNSSON OMSLAGSBILD Eva Lie UTGIVARE Avfall Sverige, Baltzarsgatan 25, 211 36 Malmö Tel: 040-35 66 00 Hemsida: www.avfallsverige.se ANSVARIG UTGIVARE Tony Clark, vd I REDAKTIONEN Redaktör: Karin Jönsson Tel: 040-35 66 17 E-post: karin.jonsson@avfallsverige.se Anna-Carin Gripwall Tel: 040-35 66 08 E-post: anna-carin.gripwall@avfallsverige.se PRENUMERATION Marie Umark E-post: marie.umark@avfallsverige.se PRENUMERATIONSPRISER Medlemmar i Avfall Sverige 490 kr/år. Icke medlemmar 600 kr/år plus moms. GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Rose-Marie Strandberg, Grafisk Formgivare Exakta Creative, Malmö E-post: rose-marie.strandberg@exakta.se ANNONSFÖRSÄLJNING Stefan Grevle Mobil: 073-518 18 20 E-post: stefan.g@tabloid.se ANNONSMATERIAL Digitalt: Högupplöst PDF eller EPS-fil med bifogade typsnitt och utskrift i färg resp. svart-vitt. Utfallande annons ska ha 5 mm skärsmån och skärmarkeringar. För övrigt material kontakta tryckeriet. TEKNISKA DATA Offset-tryck. Format 215x280 mm. Raster 300 linjer/tum. TRYCK Danagård Litho, Markaryd Avfall och Miljö trycks på Arctic Volume, ett papper som uppfyller miljömässiga krav. REDAKTIONELLT MATERIAL Signerad artikel står för författarens räkning. Endast om så anges är den att anse som ett ställningstagande av Avfall Sverige. ISSN 2001-4775, Årgång 37. Har du frågor eller kommentarer kring innehållet i Avfall och Miljö? Kontakta redaktören karin.jonsson@ avfallsverige.se och att samla andra som också vill vara med och bidra. Låt oss alla hoppas på att det hellre blir förr än senare. DET ÄR NÄR vi befinner oss i dessa dialoger som jag inser vilken fantastisk organisation Avfall Sverige med alla dess medlemmar är. Vi är en stabil samhällsaktör som står för en viktig infrastruktur, så att våra samhällen kan fungera. Tillsammans tar vi ett tydligt samhällsansvar och visar på kommunernas tydliga roll och ansvar i såväl lugna som stökiga tider. VI STÅR RUSTADE och redo. Vi har förmågan och kompetensen att ytterligare utveckla våra förträffliga svenska avfallslösningar som genererar energi, så att vi kan bidra till att minska beroendet av Ryssland inom EU. Jag hoppas innerligt att detta är ett arbete som regeringen bjuder in oss till att delta i. VÅR VISION ÄR tydlig, vårt uppdrag som en garant för ett väl fungerande samhälle är klar och vi fortsätter att hemma och utomlands verka för våra kärnvärden, som är långsiktigt hållbart, miljöriktigt, samhällsansvar. TEXT TONY CLARK, VD AVFALL SVERIGE FOTO ANDREAS OFFESSON SVANENMÄRKET Miljömärkt trycksak 3041 0196
6 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2022 NYHETER DET ÄR FN:S miljöförsamling, UNEA, som nu kommit överens om att inleda diskussioner för att samla kunskap kring kemikalieanvändningen. Fokus ligger på hormonstörande ämne som ftalater, bisfenoler och PFAS, som bland annat minskar möjligheten att återvinna plast. – Det känns jättebra. Vi är förstås medvetna om att detta inte är lösningen på alla problem med kemikalieföroreningar, men det är ett viktigt steg mot ett starkare globalt skydd. Vi har haft en del globala samarbeten kring enskilda kemikalier tidigare men det har funnits ett glapp och saknats ett helhetsgrepp, säger Marlene Ågerstrand, forskare inom ekotoxikologi vid Stockholms universitet, i en kommentar till Aktuell Hållbarhet. DET KAN FINNAS så mycket som ett par tusen gamla uttjänta fritidsbåtar runt om i landet som ingen längre bryr sig om. Av cirka 900 000 fritidsbåtar i Sverige är över 100 000 båtar 40 år eller äldre. Risk finns att de lämnas i naturen, där de kan läcka farliga ämnen. – Genom att subventionera privatpersoners båtskrotning stöttar vi samtidigt kommunerna i detta arbete. Vi hoppas att många båtägare nu tar chansen. Men pengarna räcker inte i evighet, så det är först till kvarn som gäller, säger Lisa Bredahl Nerdal, utredare vid HaV. Stödet till skrotning är 3 000 kronor per båt plus 5 kronor för varje kilo som båten väger, dock max 10 000 kronor per båt. Transporten till insamlingen betalas av båtägaren, liksom eventuell sanering. Skrotningsbidraget är tidsbegränsat fram till 31 december 2022. IPCC för kemikalier Nya miljoner till båtskrotning En forskarpanel, liknande IPCC för klimatfrågor, kan bli verklighet 2024. DET UPPDRAG SOM utredaren fick för ett år sedan var att analysera om det är lämpligt att införa ytterligare undantag från deponiskatten och avfallsförbränningsskatten. Tre sådana förslag har lagts, varav två för förbränning: • rejekt från förbehandling av matavfall inför biologisk återvinning. • kiselhaltigt avfall som används som processtillsats istället för jungfruligt material. • presskakor från rening av sand vid vattenverk, som deponeras. – Det är mycket positivt att anläggningarna för förbehandling av matavfall inte ska behöva skatta för det som måste sorteras bort för att få en ren biogödsel. Det innebär minskade kostnader om sju miljoner kronor, vilket ger en liten men välbehövlig lättnad för anläggningarna, säger Caroline Steinwig, rådgivare på Avfall Sverige. Något generellt skatteundantag för rejekt från materialåtervinning rekommenderas inte av utredaren. Undantaget för kiselhaltigt avfall berör i praktiken bara Fortums anläggning för behandling av farligt avfall i Kumla. Utredningen avråder från ett generellt undantag för avfall som används som processtillsatser. – Det är logiskt att kiselhaltigt avfall, som ju inte kan förbrännas, inte heller ska beskattas. Det bästa vore att avskaffa förbränningsskatten, eftersom den saknar miljöstyrande effekt, säger Klas Svensson, rådgivare på Avfall Sverige. Ifrågasätter deponiskatten Trots att uppdraget gällt att föreslå undantag från de båda avfallsskatterna påpekar utredaren också det finns starka skäl för att överväga en generell översyn eller utvärdering av deponiskatten. – Avfall Sverige har genom flera analyser kunnat visa att deponiskatten är en samhällsekonomisk förlustaffär – den medför en nettokostnad på mellan 29 och 43 miljoner kronor årligen för samhället. Någon effekt på resurshushållningen ger den inte heller. Sedan deponiskatten infördes år 2000 har mängderna avfall som deponeras minskat drastiskt genom deponiförbud, utökade producentansvar och höjda mål för materialåtervinning. Idag är det mindre än en procent av det kommunala avfallet som läggs på deponi säger Johan Fagerqvist, rådgivare på Avfall Sverige. Något undantag från deponiskatten för slaggrus och flygaska föreslås inte. Undantagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Få undantag från skatter föreslås En statlig utredning föreslår tre undantag för skatterna på deponering och förbränning. Havs- och vattenmyndigheten stöttar det nationella insamlingssystemet Båtretur.se med tre miljoner kronor för att få bort fler gamla båtar från naturen.
Nr 2 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 7 NYHETER HANDLINGSPLANEN FÖR PLAST utgör en del i regeringens strategi för cirkulär ekonomi som lanserades 2020. Den innehåller 55 beslutade åtgärder i form av lagstiftning, budgetsatsningar och myndighetsuppdrag. – Omställningen till en cirkulär plasthantering är helt nödvändig för att Sverige ska ligga längst fram i klimatomställningen. Det kan skapa nya gröna jobb i vår världsledande återvinningsindustri, sade klimat- och miljöminister Annika Strandhäll vid en presskonferens. Många av förslagen i handlingsplanen känns igen från tidigare svenska beslut eller från EU:s direktiv, men det finns ett antal nya krav. Bland dem märks krav på att nya plastförpackningar i genomsnitt ska innehålla minst 30 procent återvunnen råvara senast 2030, bättre hantering av fritidsbåtar och skärpta regler kring nedskräpning. VARJE ÅR HAMNAR mellan 5 och 13 miljoner ton plastavfall i haven och utan effektiva åtgärder förväntas utsläppen till haven trefaldigas till 2040. Nu har världens länder enats om att inleda förhandlingarna för ett globalt avtal mot plastföroreningar. − Sverige har länge drivit på för ett globalt avtal som ska förebygga och minska plastnedskräpning och mikroplaster, samt bidra till en cirkulär hantering av plast. Jag är stolt över att FN:s medlemsländer nu enats och visat att de tar frågan om plastföroreningar på allvar, säger klimat och miljöminister Annika Strandhäll. Jämfört med Naturvårdsverkets förslag för ökad materialåtervinning av plast, som presenterades före jul, har handlingsplanen mer fokus på förpackningar än på produkter. – Avfall Sverige välkomnar handlingsplanen, den är en bra början. Men Annika Strandhäll konstaterade själv vid pressträffen att den globala produkFörhandlingarna förväntas inledas under andra halvan av 2022 och kommer att röra gemensamma globala mål och konkreta åtgärder för en hållbar produktionen av plast idag är 25 gånger så stor som 1960, och enligt beräkningarna kommer den att fördubblas de närmaste 20 åren. Då måste det till kraftfullare åtgärder än att fokusera på förpackningar och bättre återvinning. Det kommer att krävas tuffare tag mot producenterna och en global samsyn för att dra åt kranen och minska plastflödet, säger Tony Clark, vd Avfall Sverige. – Avfall Sverige har länge arbetat för en mer hållbar plastanvändning, både när det gäller design och kvotplikt, giftfrihet och återvinning, vi hade önskat se fler konkreta åtgärder för att komma vidare i dessa frågor. Det finns många goda och radikala förslag att hämta från Indien, Tyskland, Frankrike och flera afrikanska länder. En handlingsplan för plast är därför bra, men ska vi ligga längst fram och bli fossilfria 2045 krävs ytterligare krafttag och snabba åtgärder, säger Tony Clark. tion och konsumtion, med ett speciellt fokus på produktdesign för att öka återanvändning och återvinning, samt främja cirkulär ekonomi. Handlingsplan för plast välkomnas Historiskt avtal om plastskräp Sverige har fått sin första handlingsplan för plast. Att regeringen nu tar ett samlat grepp om plastfrågan är lovande, men det behövs vassare krav på producenterna, menar Avfall Sverige. FN:s miljöförsamling Unea har enats om att initiera förhandlingar om ett globalt avtal mot plast- föroreningar. Det beskrivs som den största miljööverenskom- melsen sedan Parisavtalet.
8 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2022 NYHETER 2021 ANVÄNDES 101,4 miljarder ton jungfruliga råvaror för produktion av varor, tjänster, energi och transport. Det innebär en liten ökning jämfört med året innan. Samtidigt låg andelen material som återvinns eller återanvänds oförändrad på 8,6 procent. Jämfört med 2018 har den de facto minskat något. Rapporten presenterar också 21 lösningar som kan minska resursförbrukningen med 28 procent och utsläppen av växthusgasen med 39 procent, vilket skulle hålla temperaturökningen under 1,5 °C. Bland annat nämns mindre bostäder, gröna tak och egenproducerad förnybar energi. 8,6 % återvinning i världen Den årliga rapporten från organisationen Cirlek Economy, Circular GAP report, visar att mängden jungfruliga råvaror ökar, medan andelen som cirkuleras står still. FOTO MAGNUS LILJEGREN I MOTALA KUNDE vd för Svensk plaståtervinning, Mattias Philipsson, berätta om den pågående utbyggnaden av Site Zero. – Det är otroligt imponerande när man får besöka den här anläggningen, det är Europas största och modernaste plaståtervinningsanläggning som ligger här i Motala, sade Annika Strandhäll till en av de medföljande journalisterna. Mattias Philipsson å sin sida var glad över uppmärksamheten: – Det var ett viktigt och framtidsinriktat möte med ministern. Vi är väldigt stolta över att hon valde att komma till oss på Svensk Plaståtervinning på sitt första besök i Östergötland. Det visar att cirkulär plaståtervinning är prioriterat på politisk nivå. Han passade på att framföra önskemål om krav på återvinningsanläggningarnas sorteringseffektivitet – minst 60 procent av de insamlade förpackningarna bör kunna återvinnas cirkulärt. Vidare vill han se krav på att varje producent rapporterar såväl materialåtervinningsgrad som klimatpåverkan för sina förpackningar. I Norrköping var det Fiskeby Board som fick tillfälle att informera om sin kommande satsning på en ny massalinje som rengör vätskekartonger. Annika Strandhäll vill gärna se fler sysselsatta inom återvinningen. – Det är den inriktning som den nya regeringen vill ta. Nu har jag en chans att i verkligheten se de nya jobb som skapas och få bättre förståelse för den cirkulära ekonomin, sade hon till Folkbladet. Ministern besökte återvinnare I februari fick Svensk plaståtervinning och kartongåtervinnaren Fiskeby Board besök av klimat- och miljöminister Annika Strandhäll. Miljöministern vill satsa på gröna jobb inom återvinningen. Boverket ska göra sektorn cirkulär Regeringen har gett Boverket i uppdrag att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn för att bidra till att nå Sveriges miljö- och klimatmål. I UPPDRAGET INGÅR att kartlägga hur återanvändning och återvinning av byggmaterial fungerar idag. De ska analysera vad som kan främja att byggnader redan från början utformas för att vara hållbara samt enkla att reparera och återanvända. Vidare ska Boverket föreslå åtgärder för giftfria materialkretslopp. Nya författningsförslag kan bli aktuellt. Uppdraget ska redovisas senast den 20 december 2024.
FRÅN DEN 1 MARS klassificeras stora mängder vattenbaserad färg som miljöfarlig kemisk produkt enligt EU:s kemikalielagstiftning (CLP) på grund av innehåll av vissa biocider. När detta uppdagades uppstod frågan om det också skulle klassas som farligt avfall, vilket skulle inneburit stora förändringar i hanteringen av vattenbaserad färg. Så är alltså inte fallet. Det framgår av en utredning som Avfall Sverige har låtit Kemakta göra. De gör den generella bedömningen att även om ändringen innebär att vattenbaserad färg kommer att klassificeras som farligt gods så klassas det inte som farligt avfall. Detta eftersom klassificering av avfall i vissa avseenden avviker från de regler som används för klassificering av kemiska produkter, bland annat ifråga om koncentrationsgränser. En tillämpning av de klassificeringsregler för avfall som anges i EU:s förordningar och vägledning visar att flertalet av de ämnen som förekommer i vattenbaserade färger skulle enskilt klassificeras som HP14 miljöfarligt vid en halt överstigande 0,25 procent. I den översiktliga genomgången som gjorts av innehållet i svenska färger har ingen vattenbaserad färg hittats som enligt säkerhetsbladen skulle ha halter av dessa ämnen som medförde en klassificering som farligt avfall. Vattenbaserad färg inte farligt avfall Återvinningscentralerna behöver inte förändra insamlingen av vattenbaserad färg men kan behöva ändra sina rutiner för borttransport av farligt gods. NYHETER Avfall Sveriges årsmöte Norrköping 31 maj–1 juni 2022 Anmäl dig på: konferens.avfallsverige.se Tema: Kommunernas roll och ansvar
10 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2022 NYHETER – STATEN, KOMMUNER OCH regioner har en viktig roll i den gröna omställningen. Genom att ställa tydliga krav på klimatneutrala och cirkulära varor och tjänster i sina upphandlingar kan den offentliga sektorn leda vägen och bidra till att framtidens gröna jobb skapas, säger civilminister Ida Karkiainen. Anna Möller Wrangel, chef strategienheten på Upphandlingsmyndigheten menar att det pågår ett paradigmskifte för offentlig upphandling i hela Europa: – Offentlig sektor har ett ansvar och en enorm möjlighet att implementera innovativa lösningar som svarar upp mot samhällsutmaningarna vi ser idag. Upphandling är inte en teori, det är en styrningsfråga som kan leda till att nya tekniska, fossilfria lösningar och att cirkulära flöden snabbt kan implementeras. Samtidigt skapar en strategisk och innovativ upphandling nya affärsmöjligheter för leverantörer på olika marknader. Anna Möller Wrangel menar att det är viktigt med en övergripande kunskapsutveckling kring innovativ och strategisk upphandling inom hela den offentliga sektorn. – Det är förlegat att se på upphandling som ett nödvändigt ont – idag är upphandling snarare en metod för att skapa lösningar på behov som ska tillfredsställas. Det offentligas samverkan och dialog med näringslivet är avgörande. Uppdrag för cirkulär upphandling Regeringen ger, som en av satsningarna i årets budget, Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att stärka och utveckla den offentliga upphandlingen så att den främjar klimatomställningen och omställningen till en cirkulär ekonomi. Visa upp er på Världsmiljödagen Sverige står värd för FN:s Världsmiljödag den 5 juni. Värdskapet innebär en unik möjlighet att visa, dela och sprida vårt svenska miljöarbete till en global och lokal publik. en, med ett särskilt fokus på att nå ut till unga. Avfall Sverige kommer att ta fram ett nytt material för alla kommun medlemmar att använda på temat. Kommuner som är intresserade av att skapa aktiviteter och engagemang inför Världsmiljödagen i Sverige är välkomna att bli en del i Naturvårdsverkets nätverk inför dagen. VÄRLDSMILJÖDAGEN ÄR EN global FN-kampanj som instiftades på FN:s miljövårdskonferens i Stockholm 1972. Den är öppen för alla och det finns många olika sätt och nivåer att engagera sig på. Det går bra att paketera om en redan befintlig aktivitet eller att skapa något helt nytt inom ramen för årets tema: En enda jord – att leva hållbart i samklang med naturen. Målgruppen är allmänhetBilbatterier är inte ovanliga fynd för tullen. BILDELAR, VITVAROR OCH elektronik är återkommande i Tullverkets statistik över avfall som stoppats. Totalt uppdagades försök till olaglig export av 627 ton farligt avfall. – Vi har stoppat mer otillåtet avfall i våra kontroller, men om det exporteras mer eller om vi har blivit mer effektiva är svårt att säga. Det är ett för litet underlag för att man ska kunna dra sådana slutsatser säger, Martin Johansson, sakkunnig på Tullverket i Göteborg till Dagens Nyheter. Stockholm sticker ut i statistiken, mer än 40 procent av allt farligt avfall som hindrats från att lämna landet uppdagades här. Men Tullverket samarbetar med fem länsstyrelser för att minska den olagliga verksamheten. Tullen stoppar mer farligt avfall Mängden farligt avfall som hindrades från att exporteras ökade med tio procent under 2021. LÄS MER på Naturvardsverket.se
Nr 2 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 11 NYHETER Balans. Vi jobbar med balans. Balans mellan människa och ekosystem, mellan uttag och resurs, behov och risk. 1 januari 2023 etablerar vi en ny världsledande organisation för däckåtervinning. Följ resan dit på sdab.se ARBETSFÖRMEDLINGEN HAR BEVILJAT stöd för att påverka hur arbetsgivare arbetar med inkluderande kompetensIDAG FINNS ETT fåtal återvinningsanläggningar för litiumjonbatterier från hybrider och elbilar i Europa. Vid dessa anläggningar tillämpas så kallade pyrolösningar (smältugnar) med stora utsläpp av koldioxid till följd. I den här satsningen ska Stena Recycling starta försörjning. Det handlar bland annat om att synliggöra nyanländas kompetenser, stödja språkutveckling och främja användandet av arbetsmarknadspolitiska insatser. Det gör det möjligt för de kommunala företagens arbetsgivarorganisation Sobona att utöka samarbetet med fackförbunden Fastighets, Seko, Komen ny verksamhet i anslutning till sitt battericenter i Halmstad med syfte att i högre grad kunna återvinna litiumjonbatterier med ny teknik. Projektet bidrar till att minska batteriåtervinningens direkta klimatpåverkan genom effektivare återvinning. munal, Transport samt branschorganisationerna Avfall Sverige, Svepark, Svenska Stadsnätsföreningen och Svenskt Vatten. Bland annat ska de utveckla områden som handledarskap och språkutveckling, utveckling och främjande av yrkesinriktade program, kompetenskartläggning samt valideringsmodeller inom bristyrken. Tekniken bygger på att batterier mals ner i en syrefri miljö. Därefter följer en avancerad process för att separera de olika fraktionerna i syfte att återvinna värdefulla metaller. Ur den så kallade svarta massan, som är en av fraktionerna från batterier, utvinns i nästa steg bland annat nickel, kobolt och litium. Potentialen till minskade koldioxidutsläpp med införandet av denna nya teknik uppskattas vara minst 25 000 ton per år. Anläggningen planeras vara i drift i början av 2023. Fler nyanlända ska erbjudas arbete Klimatbidrag för batteriåtervinning Sobona växlar nu upp sitt arbete för att förse olika branscher med rätt kompetens, däribland avfallssektorn. Energimyndigheten har beviljat Stena Recycling AB 70,7 miljoner kronor i stöd för att investera i återvinning av uttjänta litiumjonbatterier.
12 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2022 NYHETER DEN 1 MARS lanserade Adda Inköpscentral den första delen av ramavtalet. Övriga delar lanseras under april. – Vi har sett ett tydligt behov av att i första hand kunna omhänderta och dela med sig av de möbler som ligger i förråd till ingen nytta. Med hjälp av digitalt stöd har vi hittat en lösning som är ett första steg till att arbeta med cirkulära materialflöden och samtidigt minska inköpskostnaderna, säger Caroline Tottie, kategoriansvarig Kontor och Förbrukning på Adda Inköpscentral. Adda Inköpscentral är ett företag inom Sveriges kommuner och landsting, som fungerar som verksamhetsstöd till offentlig sektor och erbjuder avtal och tjänster inom strategisk försörjning. Lättare göra cirkulära möbelköp Ett nytt cirkulärt ramavtal för möbelhantering med it-stöd gör det möjligt för offentlig sektor att dela och återbruka möbler. FÖRLUSTERNA BEROR PÅ att färgad PET sorteras bort. Tio procent försvinner i förädlingen, bland annat på grund av att kvaliteten försämras och färgen förändras efter ett visst antal cykler i återvinningen. En del återvunnen PET går också till annat än nya pet-flaskor, till exempel andra slags förpackningar. Samtidigt ökar konsumtionen av drycker, det säljs allt fler pet-flaskor för varje år. Bara hälften återvunnet i pet-flaskor Trots att 86 procent av petflaskorna lämnas till återvinning innehåller nya pet-flaskor i genomsnitt vara 50 procent återvunnet material. AFFÄRSNYTT Ny chef i Strömstad Lars Strandberg har tagit över som renhållningschef i Strömstads kommun. Han kommer från byggsektorn, där han lett projekt av många olika slag och samordnat allt från inköp till bemanning. Nu väntar separat insamling av matavfall – före sommaren ska all planering vara klar. – Avfallsfrågorna är väldigt spännande, det händer mycket nu. Vi kör insamling i egen regi, så det gäller att delegera och få medarbetarna engagerade, då växer de, det gäller både sopåkarna och personalen på ÅVC, säger Lars. Han efterträder Eiton Olsson, som nu ansvarar för återvinningscentralerna i kommunen. Nyförvärv stärker Vinning Vinning AB har köpt Human Factor AB, ett bolag som fokuserar på blybatteriåtervinning där materialet går direkt från kunder till smältverk. Vinning har också förvärvat Defa Transport & Entreprenad, mer känt under varumärket Nordanå Skrot, utan för Malmö. Verksamheten bedrivs på 17 anläggningar, samtliga i södra Sverige. FTI byter namn Förpacknings- och tidningsinsamlingen blir nu Förpackningsinsamlingen. Det nya namnet är en naturlig följd av att producentansvaret för tidningar har upphört och att ansvaret för tidningsinsamlingen gått över till kommunerna. Logotyp och förkortning, FTI, består dock. – Vi har valt att behålla förkortningen FTI och vår logotyp, som är väl etablerade delar av vårt varumärke. Vi är en icke-vinstdrivande verksamhet och anser inte att det är vare sig ekonomiskt eller miljömässigt försvarbart att exempelvis byta ut dekaler på alla våra ca 5 000 återvinningsstationer runt om i landet, kommenterar Helena Nylén, vd på FTI. &Repeat köper fransk konkurrent Pantföretaget &Repeat fortsätter att satsa på den franska marknaden. De har betalat 20 miljoner kronor för barePack, som beskrivs som Frankrikes marknadsledare inom återanvändningbara take away-förpackningar. &Repeat blir genom förvärvet det enda företaget i Europa att erbjuda hållbara lösningar för både återvinning och återanvändning av take away-förpackningar. Tillsammans med tidigare avtal har de nu 600 anslutna restauranger i Frankrike. Sedan årsskiftet ställs strikta krav på att skapa cirkulära lösningar för snabbmatsförpackningar.
Recyclingteknik TURBOSEPARATOR A05:24 T. +46 (0)31-760 60 16 www.recyclingteknik.se MAXAI roboticsorting NIHOT SDS vindsikt Effektivare teknik. Bättre kontroll. Ett enda steg. Lägre driftkostnad. Bara sortering. Inga pauser. ElmiaAv fall & Lindner Recyclingtech Krossar för avfall och trä, bränsleberedningslinjer, RDFanläggningar, biobränsleanläggningar, enstegsframställning av RDF-bränsle med Polaris. Hög kapacitet, låg driftkostnad, enkelt underhåll och mycket hög kvalitet - ger lägsta möjliga totalkostnad. Lindner washTech MONTER A05:24 TURBOSEPARATOR MONTER A05:24 T. +46 (0)31-760 60 16 www.recyclingteknik.se MAXAI roboticsorting NIHOT SDS vindsikt Effektivare teknik. Bättre kontroll. Ett enda steg. Lä Bara sortering. Inga pauser. Recyclingteknik TURBOSEPARATOR A05:24 T. +46 (0)31-760 60 16 www.recyclingteknik.se MAXAI roboticsorting NIHOT SDS vindsikt Effektivare teknik. Bättre kontroll. Ett enda steg. Lägre driftkostnad. Bara sortering. Inga pauser. ElmiaAv fall & Lindner Recyclingtech Krossar för avfall och trä, bränsleberedningslinjer, RDFanläggningar, biobränsleanläggningar, enstegsframställning av RDF-bränsle med Polaris. Hög kapacitet, låg driftkostnad, enkelt underhåll och mycket hög kvalitet - ger lägsta möjliga totalkostnad. Lindner washTech MONTER A05:24 TURBOSEPARATOR A05:24 MAXAI roboticsorting NIHOT SDS vindsikt Effektivare teknik. Bättre kontroll. Ett enda steg. Lä Bara sortering. Inga pauser. Lindner Recyclingtech Krossar för avfall och trä, bränsleberedningslinjer, RDF-anläggningar, biobr l anlägg ingar, e ste sframställning av RDF-bränsle med Polaris. Plaståtervinnings- anläggningar Kompletta plaståtervinningsanläggningar för alla återvinningsbara plaster. Rivare, shredders, kvarnar, granulatorer, knivkvarnar och mer, från avfall till pellets.
14 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2022 TEMA ENERGIÅTERVINNING är värd Energiåtervinningen miljarder Energiåtervinning av avfall och fjärrvärme är tätt sammanlänkat. FOTO PIOTR PIATROUSKI
Nr 2 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 15 ENERGIÅTERVINNING TEMA Vi har tittat på dagens situation och jämfört med ett utredningsscenario där Sverige inte haft någon energiåtervinning, förklarar Marie Holmlund, projektledare på WSP. Själv är hon ingenjör med en magister i energi och miljöteknik, och tillsammans med kollegor med ekonomisk expertis har hon på uppdrag av Avfall Sverige genomfört analysen. – En del kan man räkna ut och vissa saker kan man inte. Det har till exempel inte varit möjligt att sätta ett pris på risk för smittspridning som följer av att inte kunna energiåtervinna avfallet. När de nyttor och kostnader som har varit möjliga att kvantifiera summeras visar det sig att energiåtervinning ur avfall ger ett samhällsekonomiskt nettotillskott om flera miljarder kronor. Först till sommaren levereras en slutlig analys som visar exakt siffra. Export primärt alternativ Klimatet är en stor vinnare. Scenariot utan energiåtervinning ger en mycket stor samhällsekonomisk kostnad för växthusgasutsläppen. Det svenska deponiförbudet för organiskt och brännbart avfall innebär att det inte är ett alternativ att lägga avfallet på deponi. Istället har WSP räknat med export av det svenska restavfallet, samt smittförande och farliga avfall som inte behandlas på annat sätt. Antaget att Sverige försäkrar sig om energiåtervinning i mottagarlandet är risken stor att det svenska avfallet då tränger undan inhemskt avfall som istället deponeras. Någon större reservkapacitet för energiåtervinning finns nämligen inte i Europa och inte heller något deponiförbud motsvarande de svenska. Exporten av svenskt avfall skulle därför medföra ökade utsläpp i form av metan från deponierna och medföljande oönskat bidrag till växthuseffekten. Ytterligare negativ klimatpåverkan skulle genereras då bottenaska från energiåtervinningen, som idag används i konstruktioner, måste ersättas av jungfruligt material. Därtill kommer kostnader av att inte materialåtervinna metaller ur bottenaska. – Man kan inte säga att vi skulle haft mer materialåtervinning om vi inte förbränt avfallet. De länder som har mycket energiåtervinning har också hög materialåtervinning, erfarenheten visar att båda metoderna behövs i ett väl fungerande avfallssystem, säger Marie Holmlund. Värdefull värme En annan tung post är fjärrvärmen. Energiåtervinning ur avfall förser nästan 1,5 miljoner lägenheter med värme, och i beräkningarna har fjärrvärme ersatts av värmepumpar på respektive fastighet. Marie Holmlund menar att Sverige utan tillgång till fjärrvärme inte skulle kunnat utveckla kraftvärme från avfall. Dess samhällsekonomiska värde har dock inte beräknats i studien. – Det är omöjligt att veta exakt vad som hänt om vi inte hade tagit de politiska besluten och byggt upp fjärrvärme. Men det var det absolut bästa man kunde göra då och det är ett fantastiskt system. Till skillnad från många andra länder behöver Sverige värmen och det är ett skäl till att vi här har satsat på energiåtervinning av avfall. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE För första gången görs nu en samhällsekonomisk analys av de kostnader och nyttor som energiåtervinning av avfall ger upphov till. Det preliminära resultatet visar att den innebär en rejäl tillgång för Sverige. SAMHÄLLSEKONOMISK ANALYS ÄR ETT VERKTYG FÖR ATT TA SUNDA SAMHÄLLSBESLUT.” Lättare diskutera Förhoppningen är att den samhällsekonomiska analys som nu görs ska leda till fortsatt utveckling. – Så fort man får en siffra på något blir det mycket mer konkret. Sedan kan siffran diskuteras, men genom att man sätter en ekonomisk kostnad går det att jämföra med andra saker och det blir lättare att föra en konstruktiv dialog, folk förstår siffror. Samhällsekonomisk analys är ett verktyg för att ta sunda samhällsbeslut. Analysresultatet talar sitt tydliga språk, energiåtervinning ger ett bra nettotillskott till Sverige. – Den svenska energiåtervinningen är absolut något vi ska vara stolta över. Vi är bland de bästa i världen på det här. Vi har ett kallt klimat som har tvingat fram teknik och vi har varit innovativa och tagit vara på den resurs som avfallet innebär. Vi vänder problem till en möjlighet. Marie Holmlund och Sirje Padam på WSP har räknat på avfallets nytta.
16 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2022 TEMA ENERGIÅTERVINNING Blandat verksamhetsavfall: 582 000 ton Materialåtervinning: 134 000 ton Deponi: 6 000 ton Okänd behandling: 171 000 ton Export (okänd behandling): 83 000 ton Energiåtervinning och bränsle: 1 311 000 ton Restavfall: 236 000 ton Bygg- och rivningsavfall: 152 000 ton Tillverknings- och tjänstesektor: 143 000 ton Utsorterade förpackningar: 96 000 ton Grovavfall: 77 000 ton Skrotade fordon: 41 000 ton Elavfall: 31 000 ton Pantflaskor: 25 000 ton Lantbruksplast: 17 000 ton Import rent plastavfall: 95 000 ton * Restavfall från hushåll och verksamheter, insamlat inom den kommunala avfallshämtningen. Sorteringsrester från verksamheter: 209 000 ton Avfallsflöden av plast i Sverige 2016/2017 Totalt: 1 705 000 ton Handbok ska plastbanta soppåsen I ett unikt dokument presenterar energibolag, kommuner och fastighetsägare tips och råd för hur de gemensamt kan bidra till ökad utsortering av plast till materialåtervinning, men också till minskad konsumtion. TYDLIGA MÅL, KOMMUNIKATION, samarbete och handlingsplaner är viktiga element för att styra plastavfallet rätt – från energiåtervinning till materialåtervinning. I den handbok som Avfall Sverige nu presenterar tillsammans med 18 aktörer inom energiåtervinning, fastighetsförvaltning och kommunal verksamhet beskrivs såväl kommunikativa och strategiska som operativa åtgärder, som bidrar till en mer klimatsmart avfallshantering. – Gemensamt behöver vi bli bättre på att sortera ut och styra bort plast från energiåtervinningen om vi ska kunna nå ett fossilfritt samhälle. Plastavfallet är en del i en komplex värdekedja med många aktörer. Vår handbok är ett initiativ för att visa vad vi tillsammans kan bidra med, och som på köpet innebär att alla parter minskar sina kostnader, säger Klas Svensson, rådgivare på Avfall Sverige. Konkreta råd För kommunala verksamheter rekommenderas skarpa avfallsplaner med styrande avfallstaxor. En egen plasthandlingsplan kan också ge bra stöd, även för inköpen så att återvunna och återvinningsbara plaster premieras. Energibolag rekommenderas bland annat att förtydliga sina mottagningskrav och låta mottagningsavgifterna styra i högre utsträckning. Att döda myter och sprida verklig kunskap är också viktiga verktyg. Fastighetsägarna är viktiga kanaler för att nå boende och verksamheter med information – sambandet mellan klimat och plastavfall måste tydliggöras – men de kan också göra mycket för att underlätta källsorteringen. Uppföljning och återkoppling är centrala delar för att varaktigt kunna ändra beteenden. – Gemensamt för alla goda exempel som presenteras i handboken är det goda samarbetet mellan dessa parter. Att lyssna på varandra, dela fakta och erfarenheter är den största framgångsfaktorn, säger Klas Svensson. Högre krav på producenter Även om kommuner, energibolag och fastighetsägare tillsammans kan nå långt ligger den verkliga makten att påverka på andra plan. I handboken uppmanas också producenter och beslutsfattare att agera. – Vi vill se skarpa politiska styrmedel som begränsar möjligheten att använda jungfruliga fossila råvaror för produktionen av plast. Vi vill se tvingande system för att plastproducenten ska betala för miljöpåverkan i plastens livscykel, inklusive avfallsfasen. Vi är övertygade om att skatt på jungfruliga fossila plastråvaror och tvingande kvoter på andel återvunnen plast, inte bara i förpackningar utan för fler typer av produkter, vore effektiva verktyg för att skapa en mer hållbar plastanvändning, säger Klas Svensson. – Ikea har utlovat plastfria förpackningar till 2028. Många fler måste följa deras exempel. Plast ska användas där det är mest lämpligt, och plastavfallet ska hanteras som den värdefulla resurs det är – det ska inte hamna i energiåtervinningen. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE LÄS MER i rapport 2022:05 Handbok för att minska plastavfall till energiåtervinning, som kan laddas ner från avfallsverige.se
Nr 2 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 17 ENERGIÅTERVINNING TEMA DET ÄR NU knappt ett år sedan Stockholm Exergi och Sörab invigde Sveriges första anläggning för eftersortering norr om Stockholm. Här plockas plast, men också metall, ut ur soppåsarna med hjälp av NIR-teknik och skickas till materialåtervinning. Det är en teknik som ses som nödvändig för att energiåtervinningen ska kunna bli fossilfri. De minskade plastmängderna i avfallet har resulterat i upp till tio procent mindre fossilutsläpp. Samtidigt har påverkan på värmevärdet varit begränsat, det har sjunkit cirka 0,4 MW per ton. – Men vi kör inte 100 procent i anläggningen än, dels på grund av utbildning, dels på grund av driftfrågor. Vi är ganska långt från teknisk kapacitet, säger Mårten Eriksson, chef återvinning på Stockholm Exergi. Eftersorteringen är beroende av att hela kedjan klaffar, från det att avfallet samlas in till att det sorteras ut och antingen materialåtervinns eller går till förbränning. När Stockholm Exergis anläggning för energiåtervinning inte var igång påverkades också eftersorteringsanläggningen. Men målet är att nå upp till full volym i år. Sedan årsskiftet skickar Örebro sitt restavfall hit och nyligen anslöt också Ekerö. Ytterligare ett par kommuner kan tillkomma under våren. Mest förpackningar – Vi har haft ett fantastiskt läroår. Vi har byggt helt ny teknik och fått in helt ny personal, vi har fått lära oss drifta och titta på vilka flöden vi får in, vilka materialslag som är bra att sortera och mindre bra. Avfall från sjukhus och ålderdomshem lämpar sig till exempel inte för sorteringen, säger Mårten Eriksson. Blöjor och liknande avfall från vårdinrättningar innehåller visserligen mycket plast, men är allt för tunga för att sorteras ut, de stjäl kapacitet i sorteringen. Huvudsakligen är det plastförpackningar som sorteras ut och kvaliteten är jämförbar med källsorterad plast från exempelvis återvinningsstationer. Omkring 35–40 procent kan materialåtervinnas med den nuvarande tekniken hos Svensk Plaståtervinning i Motala. Rejektet skickas till energiutvinning i svenska pannor. När den nya återvinningsanläggningen står klar ska 75 procent kunna sorteras ut för materialåtervinning. Om eftersorteringen har påverkat källsorteringen är det ännu ingen som vet. Men tanken är att den ska fungera som ett komplement. Stockholm bygger ny anläggning Nyligen satte Stockholm Vatten och Avfall spaden i marken för att bygga Sveriges andra eftersorteringsanläggning. Den kommer att ligga granne med Stockholm Exergis energiåtervinning i Högdalen i södra Stockholm. – Det kommer att finnas kapacitet för båda, bedyrar Mårten Eriksson. Vi har cirka 450 000 ton kommunalt avfall och i Stockholms län finns en bra bit över 500 000 ton, det är en stor region. – Vi har bevisat att det fungerar och hoppas att fler vågar ta steget. Så går det för eftersorteringen Tio procent mindre fossilutsläpp och bara något mindre värmeproduktion. Det är resultatet när restavfallet eftersorterats. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE Mårten Eriksson, chef återvinning, Stockholm Exergi.
18 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2022 TEMA ENERGIÅTERVINNING Tillverkad i Sverige Svensk råvara www.svenco.se 08-59440560 Papperssäckar AB Matavfallspåse i papper • Planbo�enpåse - Det Naturliga Valet • Få skarvar, vilket förhindrar läckage • Torkar matavfallet med den ven�lerade hållaren ”MatHilda” • Tillverkad av förnyelsebar och koldioxidneutral råvara • Tillverkad av jungfruliga fibrer för a� ge en stark och ren påse • Finns för konven�onella, op�ska och mekaniska sorteringsystem C M Y CM MY CY CMY K ai164674650311_Avfall och Miljö - 2022 nr2 kopia.pdf 1 2022-03-08 14:35:06 Kemisk återvinning kräver samordning Sverige behöver bättre plaståtervinning för att energiåtervinningen av avfall ska kunna bli fossilfri. Kemisk återvinning kan komma att spela en viktig roll. AVFALL SVERIGE HAR i samarbete med Eon och Sörab låtit Profu undersöka hur en utvecklad plaståtervinning skulle kunna påverka energiåtervinningens fossila utsläpp. En slutsats är att kemisk återvinning kan vara en lämplig teknik för att ta hand om plast som utsorteras från restavfallet. Det kräver dock utveckling så att även förorenad och blandad plast kan tas emot. Den pyrolysteknik för kemisk återvinning som i dagsläget utvecklas i Sverige kräver dock renare plastavfallsflöden än rejekt från sortering. Därmed konkurrerar tekniken i nuläget ofta om samma plastflöden som den mekaniska återvinningen. Den planerade pyrolysanläggningen i Stenungsund kräver också stora flöden av plastavfall, vilket innebär att utsorteringen behöver öka för att tillgodose behoven. Detta kan uppnås genom samarbeten i nya värdekedjor för utsortering och förädling, samtidigt som tekniken optimeras för de flöden som inte kan återvinnas mekaniskt. Införandet av kemisk återvinning kan i en optimerad process öka den totala plaståtervinningen i Sverige med cirka 45 000 ton, om rejekt från sortering av förpackningar och kommunplast skickas till kemisk återvinning. Denna plast skulle då avledas från energiåtervinning. Vidgar man perspektivet till andra flöden kan potentialen öka betydligt, men målet måste fortsatt vara att hitta en god balans mellan mekanisk och kemisk återvinning av plast. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE LÄS MER i rapport 2022:07 Kemisk återvinning för en fossilbränslefri energiåtervinning, som kan laddas ner från Avfallsverige.se Pyrolysolja kan utvinnas vid kemisk återvinning av plast. Oljan kan användas för att tillverka eten som sedan kan användas för tillverkning av ny plast.
Nr 2 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 19 ENERGIÅTERVINNING TEMA TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE LÄS OCKSÅ Så når vi negativa utsläpp från fjärrvärmesektorn – en strategi för bio-CCS, som kan laddas ner från Avfallsverige.se, underrapporterna finns på Energiforsk.se negativa Fjärrvärmesektorn har enats om en strategi för bio-CCS som ska leda vägen till negativa utsläpp från fjärrvärmesektorn. Ska vi nå nettonollutsläpp av växthusgaser till år 2045 behöver stora mängder biogen koldioxid avskiljas och strategin visar att det med rätt förutsättningar är fullt möjligt. FÖR FEM ÅR sedan pratade ingen om CCS. Nu tycks det vara på allas läppar. – Det har blivit uppenbart att vi inte kommer att nå klimatmålen utan negativa utsläpp, säger Stefan Montin på Energiforsk. Medarbetare på Energiforsk har lett det stora projektet som lett fram till strategin, som ska leda Avfall Sveriges och Energiföretagen Sveriges medlemmar till klimatpositiv fjärrvärme. I startgroparna Strategin visar att det finns en potential att samla in upp emot 10 miljoner ton koldioxid från kraftvärmeverken. Omkring 60 procent av dem beräknas komma från biogent material och därmed möjliggöra en koldioxidsänka. Tanken är att flertalet av de större anläggningar senast år 2045 ska ha utrustats med CCS-teknik. – Det finns en stark viljeyttring från branschens sida att bidra, men det måste mötas upp med att staten medverkar på olika sätt, säger Stefan Montin. Finansieringen är det största hindret för att förverkliga de planer som finns. Energimyndigheten har föreslagit ett stödsystem med omvända auktioner, som innebär att aktörerna lämnar bud på hur mycket koldioxid de kan avskilja och lagra och till vilken kostnad. Den aktör som kan leverera bio-CCS till lägst kostnad vinner anbudet och får stödet. – Men det är sannolikt inte tillräckligt, säger Stefan Montin. För att få till stånd en bred och uthållig satsning på bio-CCS i både små och stora anläggningar kommer det att krävas kompletterande stöd eller andra styrmedel. För avfallsbranschen kommer det dessutom att behövas ett specialstöd som fångar upp att det finns både biogena och fossila utsläpp. Långsiktigt hoppas aktörerna att satsningarna på bio-CCS ska bli självförsörjande. En förhoppning är att de negativa utsläppen ska kunna säljas – och köpas – på en marknad. Politiker har pratat om ett globalt system för negativa utsläpp. Det skulle ge de anläggningar som väljer att investera i bio-CCS intäkter för att bekosta dyra investeringar. En viktig fråga som lyfts i strategin handlar om äganderätten till utsläppen. Utgångspunkten bör vara att företagen, oavsett om de har fått statligt stöd eller inte, äger och kan handla med de utsläppsminskningar som de åstadkommer. Samordningsvinster De studier som ligger till grund för strategin visar att det finns tydliga skalfördelar i de steg som följer på själva avskiljningen: förvätskning av koldioxiden, mellanlagring och transport. Samarbete med närliggande industrier rekommenderas därför, gärna också en nationell samordning kring lagring och transport. Fyra huvudsakliga kluster för lokal samverkan kring olika delar av logistikkedjan har identifierats: Västkusten/ Vänern, Skåne/Danmark, Ostkusten/ Mälardalen samt Gävleområdet. När det gäller de legala frågorna har mycket fallit på plats. Fortfarande efterfrågas dock tydligare och effektivare tillståndsprocesser och att legala hinder kring transport och lagring av koldioxid tas bort. Stefan Montin tror att det är fullt realistiskt att nå de mål som har angetts i strategin. – Den styrkan som finns i det här samarbetet överraskade mig, och att utvecklingen gått så fort, även politiskt. Det finns en politisk samstämmighet kring bio-CCS och de förefaller vara positiva till de önskemål som lyfts fram i strategin. STRATEGI FÖR BIO-CCS Syftet med strategi är att illustrera vad som krävs för att fjärrvärme- sektorn med hjälp av bio-CCS ska kunna bidra till negativa utsläpp före år 2045. Den har utvecklats gemensamt av de två branschorganisationerna och 15 företag inom fjärrvärmesektorn: Avfall Sverige, Borås Energi, Eon, Energiföretagen Sverige, Göteborg Energi, Halmstads Energi, Karlstads Energi, Kraftringen, Mälarenergi, Renova, Stockholm Exergi, Sysav, Söderenergi, Tekniska verken i Linköping, Vattenfall, Växjö Energi, Öresundskraft. Här är vägen till Stefan Montin på Energiforsk. FOTO PIOTR MAKOWSKI utsläpp Bio CCS
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=