Nr 2 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 15 ENERGIÅTERVINNING TEMA Vi har tittat på dagens situation och jämfört med ett utredningsscenario där Sverige inte haft någon energiåtervinning, förklarar Marie Holmlund, projektledare på WSP. Själv är hon ingenjör med en magister i energi och miljöteknik, och tillsammans med kollegor med ekonomisk expertis har hon på uppdrag av Avfall Sverige genomfört analysen. – En del kan man räkna ut och vissa saker kan man inte. Det har till exempel inte varit möjligt att sätta ett pris på risk för smittspridning som följer av att inte kunna energiåtervinna avfallet. När de nyttor och kostnader som har varit möjliga att kvantifiera summeras visar det sig att energiåtervinning ur avfall ger ett samhällsekonomiskt nettotillskott om flera miljarder kronor. Först till sommaren levereras en slutlig analys som visar exakt siffra. Export primärt alternativ Klimatet är en stor vinnare. Scenariot utan energiåtervinning ger en mycket stor samhällsekonomisk kostnad för växthusgasutsläppen. Det svenska deponiförbudet för organiskt och brännbart avfall innebär att det inte är ett alternativ att lägga avfallet på deponi. Istället har WSP räknat med export av det svenska restavfallet, samt smittförande och farliga avfall som inte behandlas på annat sätt. Antaget att Sverige försäkrar sig om energiåtervinning i mottagarlandet är risken stor att det svenska avfallet då tränger undan inhemskt avfall som istället deponeras. Någon större reservkapacitet för energiåtervinning finns nämligen inte i Europa och inte heller något deponiförbud motsvarande de svenska. Exporten av svenskt avfall skulle därför medföra ökade utsläpp i form av metan från deponierna och medföljande oönskat bidrag till växthuseffekten. Ytterligare negativ klimatpåverkan skulle genereras då bottenaska från energiåtervinningen, som idag används i konstruktioner, måste ersättas av jungfruligt material. Därtill kommer kostnader av att inte materialåtervinna metaller ur bottenaska. – Man kan inte säga att vi skulle haft mer materialåtervinning om vi inte förbränt avfallet. De länder som har mycket energiåtervinning har också hög materialåtervinning, erfarenheten visar att båda metoderna behövs i ett väl fungerande avfallssystem, säger Marie Holmlund. Värdefull värme En annan tung post är fjärrvärmen. Energiåtervinning ur avfall förser nästan 1,5 miljoner lägenheter med värme, och i beräkningarna har fjärrvärme ersatts av värmepumpar på respektive fastighet. Marie Holmlund menar att Sverige utan tillgång till fjärrvärme inte skulle kunnat utveckla kraftvärme från avfall. Dess samhällsekonomiska värde har dock inte beräknats i studien. – Det är omöjligt att veta exakt vad som hänt om vi inte hade tagit de politiska besluten och byggt upp fjärrvärme. Men det var det absolut bästa man kunde göra då och det är ett fantastiskt system. Till skillnad från många andra länder behöver Sverige värmen och det är ett skäl till att vi här har satsat på energiåtervinning av avfall. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE För första gången görs nu en samhällsekonomisk analys av de kostnader och nyttor som energiåtervinning av avfall ger upphov till. Det preliminära resultatet visar att den innebär en rejäl tillgång för Sverige. SAMHÄLLSEKONOMISK ANALYS ÄR ETT VERKTYG FÖR ATT TA SUNDA SAMHÄLLSBESLUT.” Lättare diskutera Förhoppningen är att den samhällsekonomiska analys som nu görs ska leda till fortsatt utveckling. – Så fort man får en siffra på något blir det mycket mer konkret. Sedan kan siffran diskuteras, men genom att man sätter en ekonomisk kostnad går det att jämföra med andra saker och det blir lättare att föra en konstruktiv dialog, folk förstår siffror. Samhällsekonomisk analys är ett verktyg för att ta sunda samhällsbeslut. Analysresultatet talar sitt tydliga språk, energiåtervinning ger ett bra nettotillskott till Sverige. – Den svenska energiåtervinningen är absolut något vi ska vara stolta över. Vi är bland de bästa i världen på det här. Vi har ett kallt klimat som har tvingat fram teknik och vi har varit innovativa och tagit vara på den resurs som avfallet innebär. Vi vänder problem till en möjlighet. Marie Holmlund och Sirje Padam på WSP har räknat på avfallets nytta.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=