Avfall och Miljö nr 2 2022

16 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2022 TEMA ENERGIÅTERVINNING Blandat verksamhetsavfall: 582 000 ton Materialåtervinning: 134 000 ton Deponi: 6 000 ton Okänd behandling: 171 000 ton Export (okänd behandling): 83 000 ton Energiåtervinning och bränsle: 1 311 000 ton Restavfall: 236 000 ton Bygg- och rivningsavfall: 152 000 ton Tillverknings- och tjänstesektor: 143 000 ton Utsorterade förpackningar: 96 000 ton Grovavfall: 77 000 ton Skrotade fordon: 41 000 ton Elavfall: 31 000 ton Pantflaskor: 25 000 ton Lantbruksplast: 17 000 ton Import rent plastavfall: 95 000 ton * Restavfall från hushåll och verksamheter, insamlat inom den kommunala avfallshämtningen. Sorteringsrester från verksamheter: 209 000 ton Avfallsflöden av plast i Sverige 2016/2017 Totalt: 1 705 000 ton Handbok ska plastbanta soppåsen I ett unikt dokument presenterar energibolag, kommuner och fastighetsägare tips och råd för hur de gemensamt kan bidra till ökad utsortering av plast till materialåtervinning, men också till minskad konsumtion. TYDLIGA MÅL, KOMMUNIKATION, samarbete och handlingsplaner är viktiga element för att styra plastavfallet rätt – från energiåtervinning till materialåtervinning. I den handbok som Avfall Sverige nu presenterar tillsammans med 18 aktörer inom energiåtervinning, fastighetsförvaltning och kommunal verksamhet beskrivs såväl kommunikativa och strategiska som operativa åtgärder, som bidrar till en mer klimatsmart avfallshantering. – Gemensamt behöver vi bli bättre på att sortera ut och styra bort plast från energiåtervinningen om vi ska kunna nå ett fossilfritt samhälle. Plastavfallet är en del i en komplex värdekedja med många aktörer. Vår handbok är ett initiativ för att visa vad vi tillsammans kan bidra med, och som på köpet innebär att alla parter minskar sina kostnader, säger Klas Svensson, rådgivare på Avfall Sverige. Konkreta råd För kommunala verksamheter rekommenderas skarpa avfallsplaner med styrande avfallstaxor. En egen plasthandlingsplan kan också ge bra stöd, även för inköpen så att återvunna och återvinningsbara plaster premieras. Energibolag rekommenderas bland annat att förtydliga sina mottagningskrav och låta mottagningsavgifterna styra i högre utsträckning. Att döda myter och sprida verklig kunskap är också viktiga verktyg. Fastighetsägarna är viktiga kanaler för att nå boende och verksamheter med information – sambandet mellan klimat och plastavfall måste tydliggöras – men de kan också göra mycket för att underlätta källsorteringen. Uppföljning och återkoppling är centrala delar för att varaktigt kunna ändra beteenden. – Gemensamt för alla goda exempel som presenteras i handboken är det goda samarbetet mellan dessa parter. Att lyssna på varandra, dela fakta och erfarenheter är den största framgångsfaktorn, säger Klas Svensson. Högre krav på producenter Även om kommuner, energibolag och fastighetsägare tillsammans kan nå långt ligger den verkliga makten att påverka på andra plan. I handboken uppmanas också producenter och beslutsfattare att agera. – Vi vill se skarpa politiska styrmedel som begränsar möjligheten att använda jungfruliga fossila råvaror för produktionen av plast. Vi vill se tvingande system för att plastproducenten ska betala för miljöpåverkan i plastens livscykel, inklusive avfallsfasen. Vi är övertygade om att skatt på jungfruliga fossila plastråvaror och tvingande kvoter på andel återvunnen plast, inte bara i förpackningar utan för fler typer av produkter, vore effektiva verktyg för att skapa en mer hållbar plastanvändning, säger Klas Svensson. – Ikea har utlovat plastfria förpackningar till 2028. Många fler måste följa deras exempel. Plast ska användas där det är mest lämpligt, och plastavfallet ska hanteras som den värdefulla resurs det är – det ska inte hamna i energiåtervinningen. TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE LÄS MER i rapport 2022:05 Handbok för att minska plastavfall till energiåtervinning, som kan laddas ner från avfallsverige.se

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=