Avfall och Miljö nr 2 2022

Nr 2 2022 AVFALL OCH MILJÖ | 19 ENERGIÅTERVINNING TEMA TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE LÄS OCKSÅ Så når vi negativa utsläpp från fjärrvärmesektorn – en strategi för bio-CCS, som kan laddas ner från Avfallsverige.se, underrapporterna finns på Energiforsk.se negativa Fjärrvärmesektorn har enats om en strategi för bio-CCS som ska leda vägen till negativa utsläpp från fjärrvärmesektorn. Ska vi nå nettonollutsläpp av växthusgaser till år 2045 behöver stora mängder biogen koldioxid avskiljas och strategin visar att det med rätt förutsättningar är fullt möjligt. FÖR FEM ÅR sedan pratade ingen om CCS. Nu tycks det vara på allas läppar. – Det har blivit uppenbart att vi inte kommer att nå klimatmålen utan negativa utsläpp, säger Stefan Montin på Energiforsk. Medarbetare på Energiforsk har lett det stora projektet som lett fram till strategin, som ska leda Avfall Sveriges och Energiföretagen Sveriges medlemmar till klimatpositiv fjärrvärme. I startgroparna Strategin visar att det finns en potential att samla in upp emot 10 miljoner ton koldioxid från kraftvärmeverken. Omkring 60 procent av dem beräknas komma från biogent material och därmed möjliggöra en koldioxidsänka. Tanken är att flertalet av de större anläggningar senast år 2045 ska ha utrustats med CCS-teknik. – Det finns en stark viljeyttring från branschens sida att bidra, men det måste mötas upp med att staten medverkar på olika sätt, säger Stefan Montin. Finansieringen är det största hindret för att förverkliga de planer som finns. Energimyndigheten har föreslagit ett stödsystem med omvända auktioner, som innebär att aktörerna lämnar bud på hur mycket koldioxid de kan avskilja och lagra och till vilken kostnad. Den aktör som kan leverera bio-CCS till lägst kostnad vinner anbudet och får stödet. – Men det är sannolikt inte tillräckligt, säger Stefan Montin. För att få till stånd en bred och uthållig satsning på bio-CCS i både små och stora anläggningar kommer det att krävas kompletterande stöd eller andra styrmedel. För avfallsbranschen kommer det dessutom att behövas ett specialstöd som fångar upp att det finns både biogena och fossila utsläpp. Långsiktigt hoppas aktörerna att satsningarna på bio-CCS ska bli självförsörjande. En förhoppning är att de negativa utsläppen ska kunna säljas – och köpas – på en marknad. Politiker har pratat om ett globalt system för negativa utsläpp. Det skulle ge de anläggningar som väljer att investera i bio-CCS intäkter för att bekosta dyra investeringar. En viktig fråga som lyfts i strategin handlar om äganderätten till utsläppen. Utgångspunkten bör vara att företagen, oavsett om de har fått statligt stöd eller inte, äger och kan handla med de utsläppsminskningar som de åstadkommer. Samordningsvinster De studier som ligger till grund för strategin visar att det finns tydliga skalfördelar i de steg som följer på själva avskiljningen: förvätskning av koldioxiden, mellanlagring och transport. Samarbete med närliggande industrier rekommenderas därför, gärna också en nationell samordning kring lagring och transport. Fyra huvudsakliga kluster för lokal samverkan kring olika delar av logistikkedjan har identifierats: Västkusten/ Vänern, Skåne/Danmark, Ostkusten/ Mälardalen samt Gävleområdet. När det gäller de legala frågorna har mycket fallit på plats. Fortfarande efterfrågas dock tydligare och effektivare tillståndsprocesser och att legala hinder kring transport och lagring av koldioxid tas bort. Stefan Montin tror att det är fullt realistiskt att nå de mål som har angetts i strategin. – Den styrkan som finns i det här samarbetet överraskade mig, och att utvecklingen gått så fort, även politiskt. Det finns en politisk samstämmighet kring bio-CCS och de förefaller vara positiva till de önskemål som lyfts fram i strategin. STRATEGI FÖR BIO-CCS Syftet med strategi är att illustrera vad som krävs för att fjärrvärme- sektorn med hjälp av bio-CCS ska kunna bidra till negativa utsläpp före år 2045. Den har utvecklats gemensamt av de två branschorganisationerna och 15 företag inom fjärrvärmesektorn: Avfall Sverige, Borås Energi, Eon, Energiföretagen Sverige, Göteborg Energi, Halmstads Energi, Karlstads Energi, Kraftringen, Mälarenergi, Renova, Stockholm Exergi, Sysav, Söderenergi, Tekniska verken i Linköping, Vattenfall, Växjö Energi, Öresundskraft. Här är vägen till Stefan Montin på Energiforsk. FOTO PIOTR MAKOWSKI utsläpp Bio CCS

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=