24 | AVFALL OCH MILJÖ Nr 2 2022 TEMA ENERGIÅTERVINNING På kort tid har utsläppsrätt blivit nästan tio gånger så dyra. Det innebär mindre pott till utvecklingssatsningar och risk för att avfallet tar andra, sämre vägar. Utsläppsrätter utvecklingen bromsar TEXT KARIN JÖNSSON, AVFALL SVERIGE FÖR TIO ÅR sedan fanns inga finansiella styrmedel för energiåtervinning. Idag har vi en förbränningsskatt, som för övrigt visat sig helt sakna miljöstyrande effekt. Sverige har dessutom, som ett av bara tre länder i EU, valt att inkludera anläggningarna för energiåtervinning av avfall i handeln med utsläppsrätter, EU ETS. EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C) tycker, liksom Avfall Sverige och en majoritet av de svenska parlamentarikerna, att alla Europas anläggningar för energiåtervinning borde inkluderas: – Det är inte rimligt att det finns utrymme för tolkningar, för de bidrar till utsläpp och förutspås bidra ännu mer till utsläpp längre fram, säger Emma Wiesner. Vinster försvinner Lia Detterfelt och Jonas Axner på Renova hade hellre sett en annan utveckling, för de skenande kostnaderna riskerar att få allvarliga konsekvenser, menar de. Förbränningsskatten har ökat snabbt och ska enligt plan fortsätta öka med den allmänna prisuppgången plus två procentenheter per år, men det är den lilla biten. Värre är det med utsläppsrätterna; i början av 2020 låg kostnaderna på 10 € per ton och mot slutet av 2021 låg de på 90 €. Prisutvecklingen har slagit olika. De anläggningar som inte valt att binda priserna har drabbats hårt. I viss mån har de kompenserats av ökade priser på elen som de levererar, men elkunderna har ofta ett fast pris, så alla har inte kunnat balansera ökade utgifter med stigande inkomster. Vissa mindre anläggningar har sett hela sin vinst försvinna. – Om styrmedelskostnaderna ökar i rätt takt kan det vara en drivkraft. Men Jonas Axner, teknisk chef, Renova. Lia Detterfelt, strategisk utveckling, Renova. om man går för snabbt fram kommer det inte att finnas något utrymme att investera, exempelvis i försortering, säger Jonas Axner, teknisk chef på Renova. Förutsägbarhet centralt – Avfallslämnarna ska successivt stå för kostnaderna. Men det är svårt att hinna vänja marknaden vid de ändrade kostnaderna och för ägarkommunerna att anpassa sin avfallstaxa. Förutsägbarhet är jätteviktigt, säger Jonas Axner. Även om anläggningarna kan få balans i sin ekonomi finns det större risker som måste åtgärdas. Ökade mottagningskostnader riskerar leda till att allt fler verksamheter ser sig tvingade att söka efter alternativ behandling. Det är mängden plastavfall som styr kostnaderna för utsläppsrätterna, men även om allt mer plast går till materialåtervinning ökar produktionen av plast ännu mer – enligt OECD har den fördubblats mellan 2000 och 2019. Samtidigt råder stor underkapacitet för energiåtervinning i Europa. Mer illegal hantering – Om man straffar ut en seriös avfallshantering, vad blir det då kvar? Det finns många exempel på plastavfall som dumpas eller som ”råkar” brinna upp, och med stigande behandlingskostnader finns en stor risk att det kommer att öka, säger Lia Detterfelt, som arbetar med strategisk utveckling på Renova. – Det måste gå i takt: om man ska göra det tuffare för de som gör det bra, då måste man göra det mycket tuffare för de som gör det dåligt. Att marknaden själv ska bestämma var det är effektivt att åtgärda växthusfrågan är en cool idé, men för avfallshanteringen får det fel effekt. – Jag jobbar här för att minska miljö- och klimatpåverkan från samhällets avfall, men med dagens styrmedel det blir sämre. Det retar mig som tusan, säger Lia Detterfelt.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=